No Matter What, Kapitel 60 (SISTA KAPITLET)

-Amanda... Jag...
-Nej! Du ingenting! Dra! skrek jag. Justin tog ett steg närmare mig och försökte krama mig men jag knuffade undan honom.
-JUSTIN! DRA! skrek jag åt honom men han gjorde inget. Han stod bara där och såg ledsen ut. Jag började gråta ännu mer och grät så mycket så jag fick ta tag i väggen för att inte falla ner på marken. Justin kom fram till mig och kramade om mig hårt. Då började jag gråta ännu mer. Medans jag grät stod Justin bara där och kramade mig, och än en gång viskade han åt mig:
-I love you, no matter what.♥
När jag stod där och grät I justins famn fattade jag några saker:
1. Justin sa för länge sen att han alltid skulle finnas där för mig, och det var därför han inte drog när jag skrek åt honom att dra.
2. Allt det med Selena var nåt som faktist inte betydde nåt ifall Justin verkligen älskade mig.

Jag tittade upp på Justin och kysste honom. Han verkade bli förvånad över kyssen men kysste tillbaka, sedan stod vi och tittade in i varandras ögon och efter en stund sa Justin:
-Får jag lov, min sköna?
Jag skrattade och svarade:
-Ja, men vi har ju ingen musik.
-Äh, det gör inget.
Vi började dansa men det gick inte så bra eftersom att jag hade gips. Justin nynnade lite på "never let you go" men efter en stund stannade han och tittade mig bjupt in i ögonen. Han kysste mig mjukt och sedan viskade han:
-Jag älskar dig, No Matter What♥
Och i just den stunden visste jag att det var Justin jag ville leva med resten av livet♥




DET VAR SISTA OCH KORTASTE KAPITLET AV DENNA NOVELL. KOMMER BÖRJA PÅ EN NY NU, SÅ HÅLL UTKIK. MEN I HELG KOMMER DET INGA KAPITEL FÖR ATT JAG ÅKER TILL HELSINGFORS.
KOMMENTERA VAD DU HAR TYCKT OM DENNA NOVELL<3

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 59

Jag gick ner till vardagsrummet och la på tvn. Men det kom inget bra så jag bestämde mig för att gå upp igen. När jag gick upp fick jag en plötslig smärta i benet och föll ner på trappan. Jag skrek till av smärta när mitt brutna ben landade på en vass kant. Jag började gråta och försökte stiga upp men det gick inte, så till sist gav jag upp och kände att jag blev svagare. Jag försökte stiga upp igen men denna gång gjorde det så ont så jag kunde knappt skrika. Jag blev ännu svagare och fick svårt att hålla upp ögonen. Till sist stängde jag ögonen och somnade.
Justins perspektiv:

Direkt när jag kom innanför dörren ångrade jag mig. Varför åkte jag iväg sådär? Och så lämnade jag min telefon där också, fuck, tänkte jag och suckade. Jag blev så förbannad på Amanda för att hon alltid trodde att det var nåt mellan mig och Selena. Men jag borde väl inte åkt iväg sådär bara.
Jag bestämde mig för att åka tillbaka så jag gick ut ur lägenheten och sprang ner till min bil. Sedan började jag köra mot Amandas hus.
När jag kom fram gick jag in i huset och ropade:
-AMANDA! Vi måste prata!
Men jag fick inget svar.

Amandas perspektiv:

Jag vaknade av att jag hörde ett rop på mig. Mitt ben gjorde så ont så jag kunde inte få ur mig ett ljud, så jag började slå i väggen med min hand samtidigt som jag grät som fan. Jag såg hur en suddig Justin kom springande upp för trapporna och han satte sig på huk på trappan nedanför mig. Jag var ännu så sjukt förbannad på honom.
-Amanda, vad har hänt? Varför sitter du här och gråter? frågade han och torkade bort en tår.
-Ring en ambulans för fan! kved jag. Då märkte Justin att jag grät av smärta.
-Oh fan, sa han och sprang ner till köket. Han hittade sin telefon där och ringde ambulansen. När han kom tillbaka pratade han ännu i telefon. Han la ner telefonen och la på högtalaren.
-Jag är här nu, sa han.
-Bra, torka hennes tårar och krama henne och upprepa att hon inte får somna, för det är inte bra, sa en röst i andra ändan. Justin satte sig bredvid mig och pussade bort mina tårar, sedan kramade han mig.
-Amanda, det var så flickan hette va? frågade personen i andran ändan.
-Joo, svarade Justin.
-Bra. Amanda, allt kommer bli bra, du får berätta sen hur allt gick till, är du trött just nu? sa personen. Det tog en stund innan jag fattade att frågan var riktad till mig och jag nickade, men kom sedan på att personen inte kunde höra mig så jag tittade på Justin och han verkade förstå att han skulle svara.
-Hon är trött, sa han.
-Okej, ambulansen kommer snart, var inte orolig, var har du ont? frågade personen.
-I benet, klämde jag fram medan jag fortfarande grät. Vi hörde hur någon öppnade dörren och ambulanspersonal kom inrusande i rummet. De lyfte försiktigt upp mig på en bår och bar in mig i ambulansen. Justin följde med in eftersom att de lät honom komma med. Hela vägen till sjukhuset satt han och höll i min hand och just då kändes allt bra, även fast han blev förbannad. Men han kom ju tillbaka och hjälpte mig.
När vi kom till sjukhuset skörde de in mig i ett rum och Justin stannade utanför. De tog bort mitt gips och de konstaterade direkt att det inte var något värre fel på mitt ben. De la på gipset igen och jag fick åka hem. Justin följde såklart med. Direkt när vi kom innanför dörren kysste Justin mig. Jag fattade inte rikigt varför men jag kysste i alla fall tillbaka. När Justin slutade kyssa mig kramade han mig länge.
-Justin, vad gör du? frågade jag och skrattade lite. Han slutade krama mig och tittade in i mina ögon.
-Amanda, är du ännu arg på mig? frågade han. Jag ryckte på axlarna.
-Jo. Lite, svarade jag.
-Jag är ledsen, jag skulle inte åkt iväg sådär, men när jag säger att det är inget mellan oss, så måste du ju tro på det, sa han.
-Måste jag? Vad händer om det verkligen är nåt? Och att jag dödar dig?! Seriöst?
-Men se, du dödar ju mig nu, du blev så jävla förbannad när du fick veta att hon hade sms:at mig!
-Men vadfan?! Du kan ju säga åt mig att Selena vill träffa mig, och så väljer du själv om du vill träffa henne, herregud, aldrig att jag skulel bestämma det, och vet du varför jag blir förbannad?! För att du är så jävla dum, såklart jag blir förbannad om jag läser att du textar henne, "Jag gillar dig också" eller vadfan du nu sa, herregud, skärpning Justin! Och det var DU som skulle vara här och hjälpa mig! Då är det inte mening att du ska åka iväg och så föll jag ju i trappan också!
-Det är väl inte mitt fel att din papp kör dumt och krockar och allt skit?! Och om du blir förbannad ni igen så vet jag inte vad jag ska göra!Jag vill fan inte vara här om du ska vara förbannad! Herregud! nästan skrek Justin åt mig. Jag var så jävla förbannad nu så jag började gråta. Ilskna tårar rann ner för mina kinder. Efter en stund ändrades de ilskna tårarna till ledsna tårar.
-Justin, FUCK YOU! ropade jag åt honom, gå och dö!
Justin såg helt mållös ut och när han såg att jag grät tittade han sorgset på mig och suckade.
-Amanda... Jag...
-Nej! Du ingenting! Dra! skrek jag. Justin tog ett steg närmare mig och försökte krama mig men jag knuffade undan honom.
-JUSTIN! DRA! skrek jag åt honom men han gjorde inget. Han stod bara där och såg ledsen ut. Jag började gråta ännu mer och grät så mycket så jag fick ta tag i väggen för att inte falla ner på marken. Justin kom fram till mig och kramade om mig hårt. Då började jag gråta ännu mer. Medans jag grät stod Justin bara där och kramade mig, och än en gång viskade han åt mig:
-I love you, no matter what.♥

KOMMENTERa :D <3

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 58

-Du är rolig, du, sa han och kramade mig. Vi bestämde oss för att ha en livechat så vi fixade det och så höll vi på att fjanta oss. Det var många som sa att vi är så söta och som även sa åt mig att jag är vacker. Några önskade oss lycka till och vissa sa att de bad för mig. Alla fans som var med på livechatten var bara för söta. Efter en stund avslutade vi chatten och bestämde oss för att titta på film. Vi la i titanic men när halva filmen gått blev jag tröttare och tröttare och tillsist somnade jag i Justins famn♥
När jag vaknade låg jag i min egen säng med Justins armar runt mig. Jag tittade på klockan och såg att den visade 08:39. Mitt ben gjorde ont och jag behövde vatten, men som sagt klarade jag inte av det själv. Men jag ville inte väcka Justin, fast jag blev väl tvungen att göra det när jag hade krånglat i 5 minuter utan att kunna stiga upp. Jag skakade försiktigt om Justin men han rörde sig inte ens. Asså den killen sover verkligen tungt måste jag säga...
-Justin... viskade jag och skakade om honom igen. Nothing.
-Justin, vakna! sa jag och skakade om honom. Inget hände.
-Justin! sa jag och skakade om honom. När det inte hände nåt kysste jag honom på läpparna och direkt sprends ett leende över hans läppar. Han öppnade försiktigt ögonen och log mot mig.
-Vad är det? frågade han sömningt.
-Mitt ben gör ont och jag är törstig, sa jag försiktigt. Justin skrattade lite sömnigt och så steg han upp.
-Har du värktabletterna där nere? frågade han. Jag nickade. Han gick ut ur rummet och ner. Efter en stund kom han upp igen med ett glas vatten och en burk tabletter. Han tog ut en tablett och gav mig den. Jag stoppade den i munnen och sjölde ner med vattnet.
-Thanks Justin, sa jag och kysste honom.
-No problem, sa han, men sov nu, jag är trött.
Jag skrattade och la mig ner igen. justin la armarna runt mig och efter en stund somnade jag.

Justins perspektiv:

Efter att Amanda väckte mig kunde jag inte somna mer. Jag låg och tittade på Amanda i säkert en timme före jag steg upp. Jag gick in i Amandas badrum och duschade. När jag var klar torkade jag mig och klädde på mig. Sedan gick jag ner till köket och gjorde pannkakor. Jag la upp allt på en tallrik och tog apelsin juice, två glas, två tallrikar och satte allt på en bricka. Jag gick upp till Amandas rum och öppnade dörren. Jag gick in och la ner allt på hennes nattduksbord. Jag börjde mig försiktigt över henne och kysste henne mjukt på läpparna. Hon öppnade ögonen och kysste mig. Sedan log hon. Hon satte sig försiktigt upp och hennes blick fastnade på nattduksbordet. Hon tittade på mig och gav mig ett leende. Jag log tillbaka och hon började äta av pannkakorna. Jag satte mig i sängen och började äta. Medan vi åt pratade vi om vad vi skulle göra idag. Jag skulle på en intervju på kvällen och Scooter skulle komma och hämta mig halv 7. Då hade vi också tänkt ta med Amanda på intervjun. När vi var klara gick vi ner till köket och medan jag diskade satt Amanda och bläddrade igenom min telefon. Plötsligt stannade hon upp.
-Justin, vad är det här?! frågade hon chockat. Hoppas hon inte sett sms:en som Selena skickade igår...
-Vadå? frågade jag och gick fram till henne. Jag försökte ta telefonen ifrån henne men hon slet sig undan.
-"Hej babe! När ska vi träffas igen? Jag saknar dig och gillar dig fortfarande. Och du lovade att vi skulle träffas!<3 Kram Sel", läste Amanda, och det roliga är att du har svarat "Jag saknar dig med, och jag gillar dig också. Men ajg kan inte träffas, Amanda dödar mig.".
-Amanda, jag kan förklara det där, sa jag.

Amandas perspektiv:

-Förklara vadå? Att du gillar henne ännu?! Jag ska inte hålla dig iväg från att träffa henne, dra åt skogen, sa jag och tittade på honom.
-Vet du vad jag gör för dig?! Jag skickade hem Chaz och Ryan för att jag skulle kunna vara med dig och hjälpa dig! Jag har ignorerat tusentals intervjuer för din skull! Och nu är jag här och hjälper dig när de andra är borta! Är det inte nog?! Kan jag inte sakna en kompis då?!
Justin verkade bli förbannad. Men det var ju jag också.
-Men vafan?! Du behöver ju inte vara här! Du kan ju lika gärna dra åt helvete tillsammans med alla dina fans och intervjuare och Selena! Herregud. Om det är så tungt att vara här, dra fan iväg då!
Justin gick ut i hallen och tog på sig sina skor. Han tog sina nycklar och så gick han ut. Han smällde fast dörren och jag såg genom köksfönstret hur han satte sig i bilen och körde iväg. Jag tittade ner i bordet och såg att jag fortfarande hade Justins telefon i handen. Nåja, han får komma och hämta den ifall han vill ha den, tänkte jag och steg upp. Jag gick upp i mitt rum och där doftade det Justin. Jag gick in i badrummet och där doftade det också Justin. Hela huset doftade Justin. Var i hela friden ska jag vara om jag vill ignorera Justin?!
-Fuck this shit, sa jag och satte mig ner på min säng. Vad ska jag göra nu då... Jag tog min dator och loggade in på twitter. Jag såg att Justin hade tweetat "Having and interview tonight :D btw, i feel crappy.". Jag tweetade "Oh fuck of, don't think I will get back to you if you like someone else. And it was YOU who told me you could help, it wasn't MY idea." sedan loggade jag ut. Jag gick ner till vardagsrummet och la på tvn. Men det kom inget bra så jag bestämde mig för att gå upp igen. När jag gick upp fick jag en plötslig smärta i benet och föll ner på trappan. Jag skrek till av smärta när mitt brutna ben landade på en vass kant. Jag började gråta och försökte stiga upp men det gick inte, så till sist gav jag upp och kände att jag blev svagare. Jag försökte stiga upp igen men denna gång gjorde det så ont så jag kunde knappt skrika. Jag blev ännu svagare och fick svårt att hålla upp ögonen. Till sist stängde jag ögonen och somnade.

KOMMENTERA!<3

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 57

Jag blev så glad när Amanda äntligen vaknade så jag kysste henne flera gånger.
-Amanda, du kan inte fatta hur mycket jag har saknat dig! sa jag och kysste henne igen.
-Ursäkta... Men känner jag dig? frågade Amanda med hes röst och tittade på mig. OMFG, har hon tappat minnet?!
-Amanda, det är jag, Justin, din pojkvän!
-Har jag en pojkvän? Är inte tjejen bredvid dig din flickvän? frågade hon. Jag och Olivia tittade chockat på varandra.
-Nej! Jag är din bästis, Olivia! Justin, killen här, är din pojkvän! sa Olivia.
-Ledsna, men jag kan inte komma ihåg er... sa Amanda och log ett snett leende. Amanda kommer inte ihåg mig...

Amandas perspektiv:

Jag tittade på personerna som stod bredvid mig.
-Snälla Amanda, säg att du bara skojar. Tänk efter riktigt noga, kommer du ihåg oss? sa killen. Jag tänkte efter riktigt noga. Men så blev jag trött och somnade.

När jag vaknade tittade jag mig omkring i rummet. Rummet hade vita väggar. Ingen var inne i rummet. Undrar var Justin och Olivia är... tänkte jag. Det kändes lite konstigt att vara vaken igen. Det sista jag kom ihåg var att jag såg ett starkt ljus och sedan blev allt svart. Nu var jag så trött så jag orkade nästan inte ens lyfta handen. Undrar hur länge jag har sovit?... Just då kom någon in i rummet. Det var en läkare.
-Ja så du har vaknat? Vad bra, vi började nästan bli lite oroliga, sa läkaren. Jag log lite och hon checkade några saker.
-Jag ska säga åt dina kompisar att du har vaknat. De har varit här dag som natt i en vecka bara för att vara här när du vaknar, berättade hon. Jag log och nickade. Hon gick ut igen och efter en stund kom Oliva och Justin i rummet med veräldens största leenden. Jag log mot dem och Justin kramade mig, sedan kramade Olivia mig.
-Du minns oss nu, va? frågade Justin och log. Jag nickade och log. De pratade med mig ett tag och jag svarade så gott jag kunde, men jag kunde inte prata så mycket så efter en stund lät de mig vila och satt bara bredvid mig.

Veckorna gick och Olivia åkte hem. Hayley och pappa hade som sagt då kommit undan med bara ett brutet ben, men så dog ju mitt första syskon också.
Justin var med mig hela tiden och jag älskade verkligen hur han brydde sig så mycket om mig.
Nu var det då ÄNTLIGEN tid att få åka hem. Jag hade ju ännu gips så då hade jag ju också kryckor. Hayley och pappa skulle åka till Nashville och vara där i en vecka så Justin skulle bo hos mig och hjälpa mig när jqg behövde det, hur söt.
-Är du klar att åka hem nu baby? frågade Justin och kysste mig. Jag log medan vi kysstes och sedan sa jag:
-Jepp!
Justin hjälpte mig att gå ut och pappa fyllde i några papper, sedan var det bara att åka. Hayley och pappa skulle till flygplatsen så Justin körde dit dem och sedan åkte vi hem till mig. Justin hjälpte mig ur bilen och in i huset. Jag satte mig i vardagsrummet och tittade på tv medan Justin lagade mat. Jag tittade på E! News. Det var nåt om Justin. "Justin Bieber har nyligen levt ett helt vanligt liv med sin flickvän. Han har varit med henne på sjukhuset och har tweetat alla sina fans varje dag att be för henne. Vilken söt pojkvän tycker jag. Han kommer själv vara här på en intervju på fredag, så kom ihåg att titta då! Kanske tar han med sig sin underbara flickvän Amanda också? Vem vet? Det var allt från E! News idag men glöm inte att följa oss på twitter och gilla oss på facebook!" sa reporten som pratade. Jag log åt hur gullig Justin verkligen var. Och han hade ju tweetat alla sina fans att be för hans flickvän så det var väl klart att alla visste om det nu då.
Justin kom till vardagsrummet med två tallrikar spagetti. Han la ner dem på bordet och så satte han sig bredvid mig.
-Vad tittar du på? frågade han och kysste mig.
-Du var på E! News, och de pratade om hur söt du är som bryr dig så mycket om din flickvän, berättade jag. Justin log och kysste mig igen. Vi började äta och medans vi åt pratade vi om allt möjligt. När vi var klara gick vi ut i köket och medan Justin diskade satt jag och nynnade på "Never say never". Lite roligt var det ju ändå att jag som hade hatat Justin Bieber nu var ihop med honom.
Justin skrattade där han stod och diskade och jag tittade konstigt på honom.
-Varför skrattar du? frågade jag.
-Tänkte bara på hur konstigt det är att du har hatat mig och nu är du ihop med mig, svarade han och ryckte på axlarna.
-Är du nån jävla tankeläsare?! Jag tänkte ju det för en minut sedan! sa jag och skrattade. Justin ryckte på axlarna och torkade sista tallriken. Han la allt i skåpen och sedan kom han och satte sig vid köksbordet.
-Det suger att ha gips, sa jag. Justin skrattade och skakade på huvudet.
-Du måste nu bara ha det, annars kan du ju aldrig gå mer, sa han. Jag suckade.
-Men det suger fortfarande.
han skrattade och log.
-Kanske det, men du kommer klara det, det är väl typ bara 3 veckor kvar tills du får bort gipset?
-Men det är ju evigheter till det!
Justin skrattade igen och kysste mig.
-Du är bara för söt, sa han och kysste mig igen. Jag skrattade och sa:
-Kan du hämta min dator?
-Sure.
Han gick iväg och kom tillbaka efter en stund med min dator. Han la ner den på bordet och log mot mig.
-Thanks.
Jag loggade in på twitter och tweetade "So now I'm home again. Thanks for all the prayers<3". Jag la på "Never say never" och sjöng med. Justin skrattade och skakade på huvudet.
-Du är rolig, du, sa han och kramade mig. Vi bestämde oss för att ha en livechat så vi fixade det och så höll vi på att fjanta oss. Det var många som sa att vi är så söta och som även sa åt mig att jag är vacker. Några önskade oss lycka till och vissa sa att de bad för mig. Alla fans som var med på livechatten var bara för söta. Efter en stund avslutade vi chatten och bestämde oss för att titta på film. Vi la i titanic men när halva filmen gått blev jag tröttare och tröttare och tillsist somnade jag i Justins famn♥
LEDSEN FÖR SKITDÅLIG UPPDATERING! Men snälla, påminn inte mig. Jag är bara en som skriver och jag kan inte göra allt på en gång. Ledsen.
KOMMENTERA!<3

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 56

Vi satte oss i baksätet och pappa startade bilen. Jag och Olivia höll och och fjanta oss och pratade om allt mellan himmel och jord. Plötsligt, utan förvarnelse, slirade bilen och vi hamnade mitt på vägen. En långtradare kom och allt jag hann se var ett starkt ljus före allt blev svart...
Olivias perspektiv:

När jag vaknade kändes det som om jag var död. Jag orkade inte lyfta på någon kroppsdel. Allt var suddigt och allt jag såg var vitt. Jag stängde ögonen och försökte minnas vad som hade hänt. Det sista jag kom ihåg var att jag skrek: "AMANDA!!" men Amanda verkade inte ha hört det. En långtradare hade kört in i Amandas pappas bil och Amanda satt då den sidan var långtradaren krockade. Vänta, SHIT! VAR ÄR HON?! Jag öppnade ögonen och försökte se något. Efter en stund blev allt klarare. Jag såg att jag låg i ett sjukhusrum med dropp och allt sånt. Jag försökte resa på mig men jag kunde inte. Dörren öppnades och in kom en läkare.
-Hur mår du? frågade hon och log lite smått. Jag försökte svara men fick inget ut ur min mun.
-Vvvvarr.... eeee... Amandaaa? frågade jag med hes röst. Kvinnan nickade mot min sida. Jag vände på huvudet och där låg Amanda i en säng med massa slangar och saker i sig och runt sig. Hon låg så fridfullt och sov. Men hon hade massor av sår i ansiktet och hennes ben var uppe och hade gips. Hennes huvud var inlindad i bandage.
-Hur är det med hennes pappa och Hayley? viskade jag hest.
-Hennes pappa klarade sig med bara ett brutet ben och Hayleys bebis i magen dog tyvärr, berättade läkaren. Jag tittade chockat på henne. Amanda kommer ju dö när hon får veta vad som hänt! Om hon får veta... tänkte jag men tryckte bort tanken. Efter en stund somnade jag för jag var så trött.

Justins perspektiv:

Vi satt och spelade xbox när min telefon ringde. Jag steg upp och gick och svarade. Det var Amandas pappa.
-Snälla Justin, kom till sjukhuset, nu, ifall du kanske vill ta farväl av Amanda, sa han.
-VA?! frågade jag.
-Hon kanske dör... Vi hamnade i en bilolycka, kom bara, sa han och så stängde han av.
-Killar, till sjukhuset, FORT! sa jag och sprang till hallen. Jag tog på skor och jacka och väntade på att killarna blev färdiga. Vi rusade ut till min bil och hoppade in. Jag körde med racerfart till sjukhuset. När vi var framme hoppade vi ut ur bilen och rusade in i sjukhuset. Vi gick fram till en sjuksköterska och frågade efter var Amanda Johnson fanns. Hon visade oss till ett rum. Chaz och Ryan stannade utanför när jag gick in. Olivia låg i en säng och Amanda i en annan. Jag gick fram till Amandas säng. Hon såg så vacker ut även fast hennes ansikte var full av skrapsår och hon hade slangar över allt. Hennes ben var i gips och hennes huvud var inlindad i bandage. Jag satte mig ner på en stol bredvid Amandas säng och tog försiktigt hennes hand i min. Jag viskade:
-Jag älskar dig.
Sedan tittade jag på Olivia. Hon hade tydligen bara brutit en arm och sedan hade hon väl blivit medvetslös. Jag satt inne hos Amanda i mer än 5 timmar utan att säga nåt, jag bara bad till Gud och upprepade "Jag älskar dig Amanda, snälla vakna". Chaz och Ryan hade kommit in för att se till mig och så hade de åkt till min lägenhet. Amandas pappa hade också kommit in i rummet för att titta till Amanda, och så hade han berättat hur allt gick till. Hayley hade kommit och hälsat på och då hade hon sagt:
-Jag lovar att Amanda vaknar upp. Gud är med henne.
Sedan hade hon pussat mig på kinden och gått ut igen.
-Amanda, snälla, om du inte vaknar vet jag inte vad jag gör! Snälla vakna nu, jag älskar dig, viskade jag i Amandas öra. Då hostade någon. Jag tittade upp och Olivia låg där i sängen och tittade på mig. Jag steg upp och kramade henne. Ett par läkare kom in i rummet och tittade till Olivia och Amanda.
-När vaknar Amanda? frågade jag. Läkarna ryckte på axlarna.
-Vi kan inte säkert veta när hon vaknar, men hon kommer vakna, det lovar jag, sa den ena läkaren. Jag nickade.
-Okej, sa jag och sedan tittade jag på klockan. 20:19. Jag steg upp och gick ut ur rummet för att gå och köpa nåt att äta. Jag åt en macka som jag köpte i cafeterian och sedan gick jag upp till Amandas rum igen.

Amandas perspektiv:

Jag och Olivia skojade omkring i bilen. Plötsligt slirade bilen och vi hamnade mitt på vägen. Jag såg hur en långtradare kom rakt emot mig och försökte skrika, men ingenting hände. Långtradaren körde in i bilen och allt blev svagt. Jag hörde hur någon skrek "AMANDA!!" före jag blev medvetslös.
Vänta... Hände verkligen det där?... Jag kände hur smärtan kom krypande i kroppen och fattade att det verkligen hände. Jag försökte öppna ögonen men jag var för svag. Jag kände hur någon höll min hand och jag försökte trycka dennes hand, men det fungerade inte. Jag hörde hur en röst sa:
-Amanda. Snälla vakna, jag älskar dig. Jag måste åka nu snart men kommer tillbaka imorgon. Snälla Amanda.
Jag hade ingen aning om vad personen pratade om, och inte heller om vem det var. Jag försökte öppna ögonen men det gick inte. Jag blev svagare och svagare igen och somnade.

Justins perspektiv:

Jag kysste Amanda och sedan kramade jag Olivia, sa åt henne att meddela om Amanda vaknade och att hon skulle sköta om sig, och sedan gick jag ut till min bil. Jag körde hem och när jag kom hem la jag mig i sängen och somnade av utmattning.

NÄSTA DAG
Amandas perspketiv:

När jag vaknade igen hörde jag röster. Men jag kom inte alls ihåg något. Någon sa:
-Hoppas hon vaknar idag.
Och en annan svarade:
-Ja, det hoppas jag verkligen. Var ju en bra start på mitt besök här.
Jag kände hur de tog mina händer. Jag försökte öppna ögonen men jag var för svag. Jag låg en stund och bara hörde hur personerna småpratade, sedan kände jag hur jag inte var lika svag längre, så jag öppnade ögonen. Det första jag såg var ett suddigt ansikte. När jag blinkade lite såg jag att en kille stod där, men jag kom inte ihåg vem det var. När han såg att jag var vaken kysste han mig på läpparna och sedan sa han:
-OMG, Amanda! Du är vaken!
Vänta, varför kysser denne okände kille mig? tänkte jag. Bäst att bara le mot honom... Jag log mot honom och sedan såg jag en tjej stå bredvid honom. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Amanda, du kan inte fatta hur mycket jag har saknat dig! sa killen och kysste mig igen.

Justins perspektiv:

Jag blev så glad när Amanda äntligen vaknade så jag kysste henne flera gånger.
-Amanda, du kan inte fatta hur mycket jag har saknat dig! sa jag och kysste henne igen.
-Ursäkta... Men känner jag dig? frågade Amanda med hes röst och tittade på mig. OMFG, har hon tappat minnet?!
-Amanda, det är jag, Justin, din pojkvän!
-Har jag en pojkvän? Är inte tjejen bredvid dig din flickvän? frågade hon. Jag och Olivia tittade chockat på varandra.
-Nej! Jag är din bästis, Olivia! Justin, killen här, är din pojkvän! sa Olivia.
-Ledsna, men jag kan inte komma ihåg er... sa Amanda och log ett snett leende. Amanda kommer inte ihåg mig...
Lite rörigt kapitel, ledsen! Måste dra till skolan, så kommer bilder senare idag om jag hinner! KOMMENTERA!

Kram Madde


No Matter What, Kapitel 55

Vi steg upp och gick ner. Vi satte oss i vardagsrummet tillsammans med pappa och Hayley. Jag svalde och så lyfte jag upp huvudet. Hayley la handen för munnen när hon såg min blåa kind.
-Amanda, älsking, vad har hänt?! frågade pappa.
-Jo... det är så att... Alex... Han har slagit mig...

Just då ringde telefonen. Pappa steg upp för att gå och svara och Hayley kom och satte sig bredvid mig. Hon granskade min kind och frågade:
-Gör det ont?
Jag nickade bara.
-Har hon inte varit i skolan?... Det var ju konstigt... Hon kom hem för en stund sen... Jo, hon berättade det just... Mm... Det ska jag göra... Hejdå.... hörde vi pappa säga i telefonen. Jag och Justin tittade på varandra och jag kramade Justins hand. Pappa kom till vardagsrummet och såg nästan lite arg ut.
-Amanda, varför har du inte varit i skolan idag?! frågade han. Jag tittade ner i mina knän och mumlade:
-Jag... Vågade inte... Och jag var rädd att Alex skulle göra nåt...
-Men snälla söta du, du ska ju berätta sånt för oss och inte ljuga, sa pappa. Jag tittade upp och suckade.
-Men vad ska vi göra då? frågade jag.
-Mrs. Andrews har redan läxat upp honom, han ska få hemskolning i 2 månader, berättade pappa. Jag tittade på pappa med ett förvånat uttryck och sedan sa jag:
-Men jag vill inte gå till skolan när alla kommer fråga vad som hänt.
-Du kan stanna hemma denna vecka, men sen ska du till skolan igen, sa pappa. Jag nickade.
-BTW... Olivia kommer hit imorgon, det går väl bra? sa jag.
-Va? Kommer hon imorgon? Men... Hur länge är hon? frågade pappa.
-Typ en vecka, snälla?!
-Men snälla söta Amanda, inte kan hon ju bara komma sådär utan att du säger nåt åt mig, sa pappa.
-Men biljetterna är redan betalade, så hon kan inte ta tillbaka det!
-Okej visst, jag ger mig.
-Bra.
Jag steg upp och drog med mig Justin till mitt rum, när vi kom innanför dörren kysstes vi länge. Sedan log vi mot varandra och satte oss i min säng. När vi satte oss ner på sängen kysstes vi igen och sedan pratade vi en lång stund om allt möjligt.
-Justin... Hur tror du att mamma har det nu? frågade jag när vi kom in på samtalsämnet "föräldrar".
-Jadu... Hon har det väk nog bra, när får hon komma bort från rehabiliteringen?
-Jag vet inte... Pratade med henne i telefon för några veckor sen, och jag ska snart och hälsa på henne, typ om 3 veckor eller nåt.
-Nice, då får du ju träffa henne.
-Mm... Men du, borde du inte typ dra till din lägenhet, Chaz och Ryan är ju där? sa jag. Justin såg först förvånad ut och sedan såg han ut som om han kom på något.
-Ja...Jo, det borde jag väl, sa han och skrattade. Jag skrattade också och sedan steg han upp. Han drog upp mig och vi stod ungefär 1 cm ifrån varandra och tittade in i varandras ögon.
-Jag älskar dig, viskade Justin och sedan kysste han mig.
-Jag älskar dig också, svarade jag efter kyssen. Vi gick ner hand i hand till hallen och Justin tog på sig jacka och skor. Sedan kysstes vi en sista gång före han gick ut.

Justins perspektiv:

Jag hoppade in i bilen och startade den. Sedan körde jag ut från utfarten. Medan jag körde tänkte jag på Amanda och satt och log hela vägen hem. När jag kom upp till min lägenhet gick jag in och hörde Chaz och Ryan sitta och prata i vardagsrummet.
-Du... Olivia kommer ju imorgon... Och du vet ju att jag alltid har gillat henne lite... sa Chaz.
-Mm... Så vad?
sa Ryan.
-Jag vet inte... Men liksom... Du gillar inte henne eller nåt?
-Nädå. Jag gillar ju Nicole, du vet...
-Ja... Okej.
Jag fnissade lite och tog av mig skorna och jackan, sedan gick jag in i vardagsrummet.
-Tja killar, sa jag och satte mig ner i soffan.
-Tjenare mannen, sa Ryan och vi gjorde vårt handshake. Sedan gjorde jag också ett handshake med Chaz.
-Vad gjorde du med Amanda då? frågade Ryan. Jag slog honom löst på armen och svarade:
-Nothing.
-Aw, that was sad, sa Chaz och flinade. Jag skrattade och sedan tittade jag på klockan. 18:17. Vi bestämde oss för att spela xbox en stund. Efter ett tag blev jag trött och gick in i mitt rum. Jag böt först om till något att sova i och sedan borstade jag tänderna. När jag var klar tog jag min dator och loggade in på twitter. Jag följde några fans och sedan tweetade jag "Sorry that I'm not on that much, but I'm hanging out with @itsryanbutler, @chazsom3rs and @amandajohnson :D Follow them! Great people!" och sedan checkade jag mina mentions. En tjej hade skickat @justinbieber Please just tell us that you have a girlfriend! We will support you, no matter what!". Jag log lite och så följde jag henne. Sedan hade en tjej skrivit "Hm... Wonder if @justinbieber see this... That would be just like AMAZING!". Jag skrattade och så RT:ade jag henne. Sedan tweetade jag åt henne "@JBiebztoFinland I see you ;)" och sedan följde jag henne. Jag checkade hennes twitter och hon höll på att flippa ungefär. Jag skrattade lite åt hur gulliga fans jag hade och så märkte jag att hon var från Finland. FRÅN FINLAND?! What the?... Har jag fans där också? tänkte jag och bestämde mig för att skriva om det. "I just realized that I have fans from FINLAND too :D Nice :D Shoutout to my finnish fans! Hope to see you soon! :D" och sedan loggade jag ut. Jag stängde av datorn och la mig ner i sängen. Sedan somnade jag.


NÄSTA DAG
Amandas perspektiv:

Vi var påväg till flygplatsen för att hämta upp Olivia. Jag var väldigt trött eftersom jag inte hade fått nån sömn at all. Hade typ somnat 7-tiden och vaknade 9-tiden. Men hade inte fått någon sömn för jag låg och tänkte på allt. För när jag inte hade Justin bredvid mig kom tankarna krypande. Tankar om Alex, mamma och sånt kom upp i mitt huvud då. Hade verkligen tänkt väldigt mycket på mamma på natten och jag saknade verkligen henne.
Jag tittade ut genom fönstret och log för att jag äntligen skulle få träffa Olivia. När vi kom fram till flygplatsen hoppade jag ur bilen och gick in i flygplatsen. Vi stod och väntade en stund och sedan hörde jag hur någon skrek bakom mig. Jag vände mig om och där stod Olivia. Jag hoppade till av förtjusning och rusade fram till henne. Jag kramade henne hårt och länge och när vi äntligen släppte taget om varandra kom Hayley och pappa och hälsade. När vi gick till bilen viskade Olivia till mig:
-Hayley är ju gravid va? Så i vilken månad är hon?
-Haha, jo hon är det, jag tror det är 7:e, men är inte säker, svarade jag. Vi satte oss i baksätet och pappa startade bilen. Jag och Olivia höll och och fjanta oss och pratade om allt mellan himmel och jord. Plötsligt, utan förvarnelse, slirade bilen och vi hamnade mitt på vägen. En långtradare kom och allt jag hann se var ett starkt ljus före allt blev svart...

Så fick ni då ett kapitel :D Hoppas ni gillar det! KOMMENTERA!♥
Sitter uppe halv 2 för att skriva detta. Just so you know. Så bli inte förvånade om det är väldigt mycket stavfel!

Om jag får 10 kommentarer idag får ni kapitel 56 ikväll, annars inte! Så KOMMENTERA<3 :D ;)

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 54

Men jag kunde inte somna. Jag låg en lång stund innan Justin kom in i rummet och la sig bredvid mig. Jag vände mig om mot honom och tittade honom i ögonen.
-Jag kan inte somna, sa jag och skrattade. Justin log och lyfte sin hand och smekte mitt hår försiktigt.
-Försök igen, sa han och la armarna runt mig. Han smekte min arm försiktigt och det sista jag hörde före jag somnade var Justin som viskade i mitt öra:
-Godnatt, älskar dig, shawty.♥
På morgonen vaknade jag av att Chaz skrek:
-KÄNN PÅ DEN! JAG VANN LOSERS!
Jag satte mig upp i sängen och kände hur min arm gjorde ont. Jag tittade på den och nu hade jag ett stort blåmärke där.
-Fuck, mumlade jag och suckade. Jag steg upp och gick till Justins garderob. Jag tog en hoodie och satte den på mig. Jag tog mina jeans och tog det på mig. Sedan gick jag ut till vardagsrummet där killarna satt och spelade xbox.
-Tack Chaz för att du tog hänsyn till att jag är trött och tack för att du nog var väldigt tyst, sa jag och satte mig ner. Killarna bara stirrade på mig utan att säga nåt.
-Va?! frågade jag.
-Du har liksom... En helt blå kind... sa Justin. Jag steg upp och gick till närmaste spegel. Hela min kind var helt blå.
-Fuck, sa jag och granskade min kind. Fml, tänkte jag och gick ut i vardagsrummet igen.
-Vad i hela friden ska jag göra med min kind? frågade jag. Killarna ryckte på axlarna.
-Mandy, du kan nog inte göra så mycket åt din kind, sa Justin. Jag suckade och gick till köket för att äta frukost. När jag var klar gick jag ut i vardagsrummet igen och satte mig bredvid Justin. Jag lutade huvudet mot hans axel och suckade.
-Just nu skulle jag vara i skolan, sa jag. Jag suckade igen och tittade upp på Justin som såg otroligt konsentrerad ut. Jag skrattade lite och så kysste jag honom på kinden. Med ens blev hans konsentrerad min till ett leende. Jag kysste honom igen på kinden och han verkade ge upp med att konsentrera sig på spelet så han al ner kontrollen och vände sig om mot mig. Han la armarna runt min midja och drog mig närmare honom, sedan kysste han mig länge.
-Justin, sak du hångla eller spela? frågade Chaz efter en stund. Jag avslutade kyssen och skrattade. Justin vände sig om mot tv:n igen och fortsatte spela. Jag suckade och steg upp. Jag bestämde mig för att ta en promenad, så jag gick in i Justins rum, tog en av hans hoodies och tog på den. Jag la upp huvan och så gick jag ut i vardagsrummet.
-Guys, jag tar en promenad, sa jag.
-Okej, var försiktig bara, sa Justin och vände huvudet mot tv:n igen. Jag suckade och tog på mig mina skor, sedan gick jag ut ur lägenheten. Jag gick ner och ut ur huset. Sedan gick jag längs gatan och bara tänkte. Efter en stund kom jag fram till en park och satte mig ner i en gunga. Jag gungade lite och sedan tittade jag på klockan. 13:13 visade den. Jag steg upp ur gungan och började gå tillbaka till Justins lägenhet. När jag kom upp till lägenheten knackade jag på dörren, men ingen öppnade så jag tryckte ner handtaget och dörren gick upp. Jag gick in i lägenheten och hörde inget ljud, så jag tänkte väl att killarna hade åkt nånstans. Jag gick till köket och hittade en lapp. "Jag hade en intervju, så vi åkte dit, kommer hem kanske 2-tiden, love you<3 xoxo Justin" stod det på lappen. Jag log lite och så gick jag till vardagsrummet. Jag tog Justins dator och startade den. Sedan loggade jag in och när datorn var klar med alla inställningar tog jag upp internet och skrev in twitter.com i sökfältet. Jag loggade in på twitter och tweetade: "Sad that some people are so retarded so they hit you... Really sad... But that's life... Just that my cheek hurts...". Jag checkade Justins twitter och såg att han hade tweetat "@itsryanbutler, @chazsom3rs and @amandajohnson is here :D Great friends :D". Jag log och RT:ade det, sedan följde jag några snälla Beliebers som inte tweetade nåt elakt åt mig och så la jag på "Jai Ho" med The Pussycat Dolls. Jag sjöng med och plötsligt öppnades dörren. In kom killarna.
-Du sjunger bra, for real, sa Justin och log. Jag skrattade och log.
-Men seriöst, sjöng du inte en gång typ enchanted till mig? frågade Justin och blinkade. Jag skrattade och nickade.
-No big deal, sa jag och så tweetade jag "I was enchanted to meet you♥" och så loggade jag ut. Killarna gick ut i köket och jag följde efter. Justin skulle tydligen laga mat.
-Justin, kan du verkligen laga mat? frågade jag. Han nickade stolt. Jag skrattade och sa:
-Okej... Jag får se om jag äter det sen...
Killarna skrattade och jag gick ut ur köket. Chaz och Ryan följde efter. Vi satte oss ner i soffan och la på tv:n. Medan Justin lagade mat tittade vi på MADE och när det var slut kom Justin ut i vardagsrummet och sa:
-Maten är klar.
Jag stängde av tv:n och gick ut i köket. Justin hade lagat pasta bolognese (?) och det såg faktist riktigt gott ut. Vi satte oss ner och jag sa:
-Om den här maten är äcklig är du död, Justin.
Killarna bara skrattade och Justin flinade. Jag smakade på maten och det var faktist jätte gott.
-... Justin... När har du lärt dig att göra mat? frågade jag. Han ryckte på axlarna. Medans vi åt pratade vi bara om random stuff. Plötsligt ringde min telefon. Det var Olivia.
-Hej Olivia! sa jag.
-Hej Mandy! Vad gör du?
-Sitter i Justins lägenhet och äter.
-Haha, nice, vänta, har han en lägenhet?! Jesus, du får ju flytta in där om du vill! Haha.
-Haha, jepp, han har en lägenhet, duuh. Haha.
-Coolt! Men du, vi fick flygbiljetter till imorgon, så jag kommer imorgon!
-AAAH!! OMG! Great!
-Men då får jag väl träffa Justin, Ryan och Chaz också?
-Jepp, men du, jag tror jag måste åka hem nu, Hayley och pappa kommer ju typ freaka om jag inte kommer hem från "skolan", men har inte vart till skolan idag...
-Va? Varför inte? Har det hänt nåt?!
-Joo... Asså du vet Alex? Så han slog mig igår i skolan, så nu har jag en helt blå kind... Och typ en helt röd arm...
-Vafan?! Jävla idiot! men vi syns, ringer från skolan, och nästa lektion börjar nu! See ya tomorrow!
-Jepp, hejdå! See ya!
Vi la på och jag steg upp från bordet.
-Måste dra hem, lovade att komma hem direkt efter skolan, men ska först sminka över min kind... sa jag åt killarna. Justin skakade på huvudet.
-Nä, du ska inte sminka över din kind, utan du ska berätta vad som har hänt, sa han. Jag tittade på honom.
-Varför skulle jag det?! Då vill dom ju bara att jag ska anmäla honom! sa jag.
-Men det vill ju jag också, sa han och ryckte på axlarna. Han steg upp och kom han fram till mig.
-Jag följer med dig, och så berättar vi tillsammans, okej?
Han kysste mig och sen kramade han mig. Jag tänkte en lång stund på vad jag skulle göra... Till sist sa jag:
-Okej, men då måste vi dra nu.
-Guys, ni får stanna här eller gå ut på stan, whatever, men jag kommer snart, ses, sa Justin åt killarna och så följde han med mig ut i hallen. Vi tog på oss jacka och skor och så gick vi. Justin tog sin bil och jag tog min. När vi kom hem till mig gick vi in i huset och jag ropade:
-Hej!
-Hej Amanda, sa Hayley och kom ut i hallen. När hon såg Justin log hon mot honom och gick fram till honom.
-Senast vi träffades var det kanske inte bästa tillfället, så vi gör om det. Hayley räckte fram handen och skakade hand med Justin. - Hayley, sa hon och skrattade. Justin skrattade med och sa:
-Justin.
-Ja... Det är nog konstigt hur ni har träffats nu efter allt, Amanda, vad hände med Alex? frågade Hayley sedan.
-Jo... Alex... Är pappa hemma? frågade jag.
-Nä, men han kommer om typ 15 minuter, hurså?
-Jag har en sak att berätta.
Jag hade gömt mig kind hela tiden för att sedan visa den när jag skulle berätta.
-Okej, men gå upp på dit rum så länge då, så ropar jag då han kommer, sa Hayley och så gick hon ut i köket. Jag och Justin tog av oss jackorna och skorna och så gick vi upp till mitt rum. Vi satte oss ner på min säng och Justin tittade sig omkring i rummet. Pappa och Hayley skämde verkligen bort mig och mitt rum var sjukt stort.
-Nice rum, sa han och log mot mig. Jag skrattade och kysste honom. Vi satt och pratade om random saker tills vi hörde Hayley ropa:
-Pappa kom hem nu!
Vi steg upp och gick ner. Vi satte oss i vardagsrummet tillsammans med pappa och Hayley. Jag svalde och så lyfte jag upp huvudet. Hayley la handen för munnen när hon såg min blåa kind.
-Amanda, älsking, vad har hänt?! frågade pappa.
-Jo... det är så att... Alex... Han har slagit mig...

Så fick ni ÄNTLIGEN detta kapitel :D Om jag hinner får ni kapitel 54 senare idag! :D KOMMENTERA MYCKET NU!<3 Och ge gärna tips!<3 :D

Förlåt än en gång för dålig uppdatering!<3

Kram Madde

Oh, btw. Jag skrev en text om Jelena på tumblr: KLICKA HÄR!

No Matter What, Kapitel 53

Jag log stort och sa:
-ÄLSKAR TONFISK!
-Hey, what about me then? frågade Justin coh gjorde en ledsen min. Jag skrattade.
-Jag älskar dig också, sa jag och kysste honom. Han viskade:
-Jag älskar dig med.
Jag kände hur fjärilarna i magen kom tillbaka och jag ville bara stiga upp och skrika: "Justin älskar mig! KÄNN PÅ DEN BITCH!" men jag gjorde inget förutom att jag kysste honom en gång till♥
Det ringde på dörren och Justin steg upp och gick och öppnade. Efter en stund kom han till vardagsrummet med 4 pizzakartonger. Han la ner allt på bordet och så sa han:
-om ni vill ha nåt att dricka eller nåt, gå till köket. Orkar inte hämta nåt.
Jag skrattade åt honom och sa:
-Jag gör det. Killar är ju sjukt lata.
Jag gick till köket och öppnade kylskåpet, tog ut en spriteflaska, tog 4 glas och så tog jag bestick, sedan gick jag ut i vardagsrummet. Jag la ner allt på bordet och sa:
-Här har ni, latmaskar.
Jag satte mig ner bredvid Justin och åt pizzan. När alla var färdiga tittade jag på klockan. 21:20.
-SHIT! sa jag och steg upp. Men faaan, mumlade jag sedan. Killarna tittade på mig.
-Va? frågade Justin och såg orolig ut.
-Jag orkar inte gå till skolan imorgon, och orkar inte heller gå hem nu, för jag kommer få 500 frågor om varför jag har en blå kind... Faan, sa jag.
-Men... Fråga om du får sova här då och så säger du bara att du åker till skolan från mig, sa Justin. Jag ryckte på axlarna och tog min telefon och gick till sovrummet. Jag ringde hemtelefonen och Hayley svarade:
-Hej! Var är du? Du borde nog komma hem nu.
-Jag är hos Justin, men får jag sova här? Så åker jag härifrån till skolan imorgon, sa jag. Hayley var tyst en stund.
-Det kan jag inte avgöra, det måste Michael avgöra, sa Hayley.
-Aha, men är pappa hemma då? frågade jag.
-Mm, vänta en stund.
Jag väntade en stund och så sa pappa:
-Hej Mandy.
-Hej pappa, får jag sova här hos Justin och så åker jag till skolan härifrån imorgon?
-Asså Jag vet inte...
-Kom igen! det är ingen idé att jag kommer hem nu.
-Okej, men du gör inget dumt! Okej?
-Pappa, Chaz och Ryan är också här, så nä.
-Okej, vi ses imorgon, hejdå.
-Hejdå.
Jag la på och så gick jag till vardagsrummet igen. Killarna satt nu och tittade på nåt tv-program. Jag satte mig i soffan bredvid Justin och la mitt huvud på hans axel.
-Jag fick, sa jag. Justin log mot mig och så vände han huvudet mot tv:n igen. Jag skrattade lite och så försökte jag koncentrera mig på programmet. Jag fattade inget så jag gav upp på att koncentrera mig och istället gosade jag in mig i Justins famn och kysste honom på kinden. Han vände sig om mot mig och kysste mig på läpparna. Jag avslutade kyssen och gosade mig ännu mer in i hans famn. Jag la huvudet på hans bröstkorg och tittade upp mot honom där han satt och tittade på mig. Jag fnissade lite och så vände jag anskitet mot tv:n. Jag blundade och orkade inte alls titta på programmet. Jag kände hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre och tillsist blev det svart.

När jag vaknade låg jag i Justins säng. Jag tittade på klockan. 23:22. Varför sover inte Justin? undrade jag och satte mig upp i sängen. Jag bestämde mig för att byta om till nåt som jag kunde sova i och gick ut i vardagsrummet där killarna satt.
-Justin, har du nån t-shirt eller nåt som jag sova i? frågade jag. Han nickade och steg upp, sedan gick han in i sitt rum. Han gick till garderoben och letade upp en vit t-shirt. Han slängde den till mig och så log han. Jag kände hur jag blev helt knäsvag av hans leende och gick fram till honom. Jag la armarna runt hans nacke och kysste honom. Han la armarna runt min midja. Han drog mig närmare honom och jag kände hur hans tunga letade sig in i min mun. Våra tungor lekte lite med varandra och sedan puttade jag bort Justin.
-Ska gå och byta om, är så trött, godnatt, sa jag och så gick jag in i badrummet. Jag böt om och tvättade bort mitt smink. Sedan tog jag en tandborste som jag hade haft på helgen och borstade tänderna. Sedan gick jag ut till Justins sovrum och la mig i sängen. Men jag kunde inte somna. Jag låg en lång stund innan Justin kom in i rummet och la sig bredvid mig. Jag vände mig om mot honom och tittade honom i ögonen.
-Jag kan inte somna, sa jag och skrattade. Justin log och lyfte sin hand och smekte mitt hår försiktigt.
-Försök igen, sa han och la armarna runt mig. Han smekte min arm försiktigt och det sista jag hörde före jag somnade var Justin som viskade i mitt öra:
-Godnatt, älskar dig, shawty.♥

hoppas ni gillar det. Kanske lite boring. KOMMENTERA!<3

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 52

Alex släppte genast mig. Då passade jag på att ta alla mina saker och springa ut ur skolan. Jag sprang till min bil och låste upp dörren. Sedan slängde jag in alla saker och hoppade in. Jag startade bilen och började köra mot Justins hus. När jag kom fram parkerade jag bilen och låste den. Sedan sprang jag upp till Justins lägenhet och ringde på. När han öppnade slängde jag mig i hans famn och kramade honom hårt medan jag bröt ihop...
Jag bara stod där i hallen och kramade Justin medan jag grät och skakade jättemycket. Justin stod bara stilla och höll om mig eftersom han förstod att jag inte skulle få ut något vettigt ur mig. Vi stod där i kanske 15 minuter innan Chaz och Ryan kom ut i hallen och frågade:
-Vad gör ni?
Justin svarade inte utan fortsatte bara krama mig medans jag grät och skakade så in i helvete. Efter ytterligare 15 minuter hade jag väl lugnat ner mig så pass mycket så Justin kunde leda mig till Vardagsrummet och så satte jag mig ner på soffan.
-Hej Amanda, sa Chaz och Ryan försiktigt. Jag nickade bara lite mot dem. Justin satte sig bredvid mig emd armen runt mig.
-Amanda, vad har hänt? frågade han försiktigt.
-Alex, mumlade jag och började gråta igen. Justin behövde inte fråga nåt mer utan han la handen på min kind och undersökte den andra.
-Din kind är blå, konstaterade han. Gör det väldigt ont?
Jag nickade till svar.
-Ryan eller Chaz, kan nån av er hämta en isåse? frågade han av killarna.
-Visst, sa Chaz och gick iväg. Efter en stund kom han tillbaka med en ispåse som Justin la försiktigt på min kind. Sedan tittade han också på min arm som han hade märkt att var helt röd.
-Vad har hänt med din arm? frågade han. Jag bara skakade på huvudet. Han satt en stund och bara tittade fundersamt på min arm, sedan sa han:
-Vi måste göra nåt åt Alex.
Jag suckade och tänkte att jag måste berätta allt. Så jag berättade om hur Alex hade satt sig ner vid mitt bord, vad han hade frågat, att han hade följt efter mig, att han slog mig, hur han drog i min arm och hur Mrs. Andrews kom. När jag var färdig kramade Justin mig och pussade på på pannan. Jag började gråta igen men försökte hålla det inne. Justin kramade mig hårdare.
-Så Mrs. Andrews kommer liksom säkert läxa upp honom, oroa dig inte, sa Chaz för att försöka lätta upp stämningen. Jag kunde inte hålla tillbaka leendet som spred sig på mina läppar och skrattade lite. Justin lyfte upp mitt huvud och pussade mig på läpparna, sedan sa han:
-Har du ont på nåt annat ställe?
Jag nickade.
-Var? frågade han. Jag la handen på hjärtat och log ett ledset leende. Justin tog min hand och pussade den.
-Har du ont i hjärtat? frågade han. Jag kunde inte låta bli att fnissa lite för han var så söt. Sedan suckade jag och sa:
-Jag trodde ju aldrig att Alex kunde vara så jävla dum... Jag var ju ihop med honom i mer än ett år...
Justin kramade mig.
-Hör ni, varför är alla så ledsna? Liksom, Amanda, du borde ju le som ett freak nu egentligen eftersom att du har oss, sa Ryan och jag kunde inte låta bli att skratta. Jag satt och tänkte en stund medans killarna spelade xbox, sedan sa jag:
-Du har rätt.
Killarna tittade på mig som ett stort frågetecken. Jag skrattade åt dem.
-Lite late reply, sa jag. Killarna skrattade och så återgick de till att spela.
-Får jag också spela? frågade jag efter en stund.
-Visst, du får tävla mot din pojkvän, sa Ryan och gav mig sitt styre. Det var nåt slags bilspel eller nåt. Jag satte mig bredvid Justin och så sa jag:
-Jag kan inget så du kommer vinna hur lätt som helst.
Han skrattade och så visade han lite vilja knappar som var vad osv. Sedan satte vi igång. Vi tävlade mot varandra. Först var jag väldigt långt ifrån, men Justin verkade vilja att jag skulle vinna så han gjorde väl inte sitt bästa utan stannade bara plötsligt. Men dum som jag är så glömde jag hur man svänger.
-ÄÄÄHHH!! Jag kommer krocka i dig!! skrek jag. Killarna skrattade.
-Amanda, SVÄNG! sa Ryan som om det var världens självklaraste sak.
-MEN HUR?! skrek jag. Ryan tog min kontroll men jag hade redan krockat med Justins bil.
-Justin! Jag krockade just med din bil! Tack! sa jag surt och killarna bara skrattade. Efter en stund av spelande la jag mig ner på soffan medans killarna fortsatte spela.
-Är dethär allt ni gjort typ hela dagen? frågade jag. Killarna tittade på varandra och så sa Chaz:
-Nää... Asså vi har typ... Ätit... Och spelat... På tal om mat, jag är hungrig!
Jag skrattade åt honom, för att han alltid tänker på mat.
-Chaz, hur många av dina tankar har nåt med mat att göra? frågade jag medan jag skrattade.
-Öhm... Alla? sa han och tittade på mig med en "duuh"-blick. Jag skrattade ännu mer och så satte jag mig upp.
-Faktist så är jag också hungrig... I want food, sa jag och steg upp ur soffan och gick in i köket. Jag tittade i skåpet för att se om det fanns nåt men hittade inget, så jag gick tillbaka till vardagsrummet och satte mig ner bredvid Justin. Jag la huvudet på hans axel och sedan kysste jag hans hals.
-Distrahera inte mig, sa han och jag skrattade, sedan pussade jag honom på kinden. Han la ner sin kontroll och vände sig om mot mig, sedan kysste han mig.
-Men Justin! Du förlorar ju! sa Ryan upprört. Justin ignorerade allt och fortsatte kyssa mig. Han drog mig närmare honom och smekte försiktigt min arm.
-Du Amanda, har du nån snygg kompis som kanske skulle gilla mig så att jag skulle slippa se er hångla? frågade Chaz. Jag puttade bort Justin och sa:
-Jo, Olivia, du minns henne, hon kommer hit på typ torsdag. Och så finns det ju några bitches som vill vara vän med mig men som jag inte vill vara vän med.
-NICE! Kommer OLIVIA?! frågade Chaz förvånat. Jag skrattade.
-Jepp, men Justin, nu vill jag ha mat, beställ pizza eller nåt, sa jag. Killarna skrattade och Justin gick iväg för att ringa och beställa pizza. Ryan och Chaz fortsatte spela xbox.
-Amanda, varför gör dendär Alex som han gör med dig? frågade Chaz plötsligt. Jag suckade och ryckte på axlarna.
-Jag vet inte, han "älskar" mig, sa jag ironiskt. Justin kom tillbaka till vardagsrummet och satte sig ner bredvid mig och la sin arm runt mig. Jag la mitt huvud på hans axel och så frågade jag:
-Vad tog du för pizza?
-Ananas och tonfisk, sa han. Jag log stort och sa:
-ÄLSKAR TONFISK!
-Hey, what about me then? frågade Justin coh gjorde en ledsen min. Jag skrattade.
-Jag älskar dig också, sa jag och kysste honom. Han viskade:
-Jag älskar dig med.
Jag kände hur fjärilarna i magen kom tillbaka och jag ville bara stiga upp och skrika: "Justin älskar mig! KÄNN PÅ DEN BITCH!" men jag gjorde inget förutom att jag kysste honom en gång till♥
Bilder kommer senare, har lite brottom. Hoppas ni gillar det :D KOMMENTERA!<3

Kam Madde

No Matter What, Kapitel 51

Justin la sig ner på mig där jag låg i soffan och så kysste han mig. Han strök mig över armen och så smekte han försiktigt min kind. Konstigt nog hade jag inte alls ont i kinden från igår när Alex slog mig.
-Justin, har du ont i hakan idag? frågade jag. Han skakade på huvudet.
-Nära, har du ont i kinden?
-Nä, konstigt nog, svarade jag och skakade på huvudet. Jag kysste Justin igen och sedan kramade jag honom. Än en gång kände jag min som världens lyckligaste tjej♥
Justin körde hem mig och kysste mig före jag steg ut.
-Ses imorgon beautiful, sa han och så stängde jag bildörren och gick upp till dörren. Jag tittade efter hans bil när han körde iväg och gick sedan in i huset.
-Hej! ropade jag för att checka om nån var hemma.
-Hej! Var har du varit? fick jag som svar. Jag tog av mig mina skor och min jacka, sedan la jag ner min väska och gick in i vardagsrummet där Hayley och pappa satt.
-Ni kommer inte tro era öron! sa jag och satte mig ner i soffan bredvid Hayley. Hon kramade mig.
-Tell us, sa hon.
-Okej, så jag har vart med JUSTIN! sa jag och log stort.
-Pratar du om Justin Bieber? frågade pappa. Jag nickade.
-Den Justin? Är du helt säker att du inte vart hos Alex? frågade Hayley. Jag nickade. Pappa tittade på mig med stora ögon och Hayley gjorde det också. Jag skrattade.
-Nä nu får du berätta allt! sa Hayley. Jag berättade allt kortfattat, förutom om Alex att han hade slagit mig och allt det. De tittade chockat på mig. Jag skrattade och så gick jag upp till mitt rum och böt om.

NÄSTA DAG

Jag vaknade av väckarklockan och steg upp med en suck. Jag tog på mig ett par jeans och en tröja och sedan gick jag ner till köket. Jag åt frukost och sedan gick jag upp till mitt badrum. Jag borstade tänderna och så drog jag några drag med mascaran. Sedan duttade jag på läppglans och så var jag klar. Jag borstade håret och la upp det i en knut. Jag tog min telefon och så gick jag ner till hallen. Jag tog på mig skor och jacka och så tog jag mina bilnycklar och så gick jag ut till min bil. Jag startade bilen och körde till skolan. När jag kom fram steg jag ur bilen och gick in i skolan. Jag gick till mitt skåp och tog ut några böcker. På nåt sätt hade jag inte lyckats få så många kompisar i skolan, vilken kändes lite tungt, men jag klarade mig. Jag stängde skåpdörren och hoppade till av förskräckelse. Där stod Jasmine och Klara. De tittade på mig.
-Så, hur går det med Alex då? frågade Jasmine. Jag log mot henne.
-Jodu, ta honom du, sa jag. Jag orkade inte prata mer med henne för hon hatade ju mig och allt, så jag tog mina böcker och gick till första klassen.
Timmarna före lunchen gick for men på lunchen gick allt åt helvete. Jag hade tagit min mat och gick till ett bord för två. Efter en stund kom nån och satte sig. Jag tittade upp från brickan och möttes av Alexs ansikte. Jag ryckte till och stirrade på honom som om jag sett ett spöke.
-Vad fan gjorde du hos den där jäveln?! frågade Alex. Jag bestämde mig för att inte svara utan tog min bricka och gick iväg, men Alex följde efter mig. Jag försökte ignorera honom och gick till mitt skåp. Då tog han i min arm och tvingade mig att vända mig om. Med sin andra hand gav han mig en rak höger. Jag fick otroligt ont i kinden. Jag vände mitt ansikte från honom och skyddade mitt ansikte. Han tvingade mig att titta på honom och han sa:
-Vad fan gjorde du med den jäveln?! Säg!
Jag kände hur jag började skaka i hela kroppen och blev rädd. Jag tittade på honom för jag vågade inte göra nåt annat. Sedan sa jag:
-Ja-Ja-Jaag veet inte...
Alex ryckte i min arm igen. Jag kände hur det sved i armen och bet ihop tänderna för att inte säga nåt.
-Vad har han som inte jag har?! fårgade han argt och ryckte i min arm ännu en gång. Nu sved det riktigt mycket och jag fick med alla mina krafter hålla in ett skrik. Hela mitt ansikte och huvud gjorde ont, armen gjorde skitont och hjärtat höll på att gå i bitar kändes det som.
-SÄG MIG! nästan skrek Alex. Jag började skaka ännu mer.
-Ja-Ja--- längre hann jag inte förrän jag hörde ett rop.
-ALEX! Vad i hela friden gör du med Amanda?! Det var Mrs. Andrews. Alex släppte genast mig. Då passade jag på att ta alla mina saker och springa ut ur skolan. Jag sprang till min bil och låste upp dörren. Sedan slängde jag in alla saker och hoppade in. Jag startade bilen och började köra mot Justins hus. När jag kom fram parkerade jag bilen och låste den. Sedan sprang jag upp till Justins lägenhet och ringde på. När han öppnade slängde jag mig i hans famn och kramade honom hårt medan jag bröt ihop...
Kortare inlägg. Hinner inte fixa några bilder, sorry!  KOMMENTERA!<3

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 50

Justin tittade på klockan.
-Klockan är ju bara 10 över 9 ännu, sa Justin. Men visst.
Vi steg upp och gick in i hans sovrum. Vi böt om och så la jag mig ner i sängen.
-Jag kommer snart, sa Justin och gick ut ur rummet. Jag höll på att somna när Justin kom och kysste mig på läpparna och sa "godnatt". Sedan la han sig ner i sängen med armarna runt mig. Den kvällen somnade jag i världens underbaraste killes famn♥
När jag vaknade på söndagsmorgonen låg Justin med armarna runt mig. Jag vände mig om mot honom och tittade på hans fina ansikte. Sedan tittade jag på klockan. 10:48. Jag kysste Justins blöta läppar och såg hur han började flina. Han öppnade ögonen och kysste mig. Vi kysstes mer och så gosade jag in mig i Justins famn. Jag hörde hur hans hjärta slog och hur han andades in och ut och jag fnissade lite. Sedan började jag tänka.
-Justin...
-Ja?
-När ska du ut på turné? Jag var väldigt orolig att han skulle åka iväg från mig, nu när allt var bra.
-Jag har en hel månad utan nåt, sedan börjar turnén, imorgon kommer Chaz och Ryan hit, berättade Justin. Jag tittade upp på hans ansikte.
-Hinner du med mig då? frågade jag oroligt. Han kysste mig.
-Såklart, jag har alltid tid för dig, svarade han. Jag log och kysste honom igen. Sedan satte jag mig upp.
-Chaz och Ryan? Kommer dom?! Nice, sa jag ivrigt och log. Jag började tänka på Olivia. Hon var alltid hit en gång i månaden. Jag tog fram telefonen och messade henne. "När ska du komma hit? Love you :D" skickade jag. Efter inte en sån lång stund svarade hon. "Kan jag komma snart? Liksom nästa vecka? Har pratat med mamma och pappa om det, så om det går för Hayley och din pappa, så då kommer jag typ på... Torsdag? :D". Jag log och visade sms:et för Justin. Han log och kramade mig. Jag svarade "Det går skitbra! Har inte pratat med dig på skitlänge! Saknar dig!<3 See ya soon<3 Puss" och sedan satte jag mig upp i sängen. Jag tittade på Justin och så frågade jag:
-Vad ska vi göra idag då?
-Dra ut och gå i stan? föreslog han.
-Visst, men borde inte du ha Kenny med dig då? undrade jag. Han skakade på huvudet.
-Det behövs inte, jag tar på mig ett par solglasögon och huva, oroa dig inte.
Jag skrattade.
-Jag oroar mig inte för dig, utan för mig, svarade jag. Han slog mig på armen och så drog han ner mig i sängen igen. Jag skrattade och skulle just säga nåt när Justin kysste mig, passionerat och länge. Jag la armarna runt hans nacke och han la armarna runt min midja och drog min kropp närmare hans. Han flyttade sina händer till min rumpa och smekte den. Han rullade över så jag låg underst. Vi fortsatte kyssas men efter en stund så slutade jag kyssa honom och han låg bara på mig och tittade in i mina ögon. Han kysste mig igen och sedan knuffade jag bort honom. Han tittade en lång stund på mig. Jag började nästan känna mig lite orolig så jag frågade:
-Justin. Varför tittar du på mig sådär?
-Jag älskar dig, svarade han. Jag log mot honom och sa:
-Jag älskar dig också. Men lets get outta the bed.
Han skrattade och så steg han upp ur sängen. Han gick in i badrummet och gjorde allt han nu gjorde och medans han var där klädde jag på mig och så när han kom ut gick jag in i badrummet och borstade tänderna. Sedan drog jag på lite mascara och lite solpuder, sedan la jag på lite läppglans och så var jag klar. Jag gick ut ur badrummet och till köket där Justin var och gjorde frukost. Jag satte mig vid bordet och högg in, Justin hade lagat pannkakor. Det var otroligt gott. När vi båda var klar tog Justin på sig ett par solglasögon och så en hatt, sedan gick vi ut ur lägenheten och ut ur huset. När vi kom ut på gatan drog Justin upp sin huva på jackan och så kysste han mig. Vi gick hand i hand till närmaste köpcenter. Vi gick omkring i butiker och ingen verkade märka att det var Justin Bieber som gick omkring med en tjej. Vi gick in i en skobutik och Justin hittade säkert 5 par som han gillade. Sedan valde han en av dem. Jag gick omkring och tittade på högklackat. Jag hittade ett par skitsnygga högklackade skor som jag bara MÅSTE ha. Jag tittade på prislappen. $2000. FÖR ETT PAR SKOR?! Herregud. Justin kom fram till mig där jag stod och tittade på skorna. Han frågade:
-Gillar du dem?
Jag nickade.
-Men dom är svindyra, 2000 för ett par skor! Jesus, sa jag. Han skrattade.
-Jag betalar, sa han och tog dem i handen. Jag tittade chockat på honom.
-Nämen herregud! Inte kan du ju bara... Nä, du ska inte betala, jag får vänta tills jag fyller, så önskar jag dem, sa jag. Men Justin var envis.
-Får jag inte köpa nåt åt den jag älskar? Kom igen! Om du nån gång ska på nån event med mig så kan du ju ha dem, sa han. Jag gav upp och lät honom ta dem. Han gick till kassan med mina skog i handen och så en låda med ett par blåa supra's. kassörskan tittade lite undrande på honom och mig där jag stod bredvid Justin och flinade som ett fån men hon sa inget. Justin betalade för skorna och så gick vi. Han gav påsen med mina skor i till mig och så kysste jag honom.
-Tack så jävla mycket! sa jag och kysste honom igen. Han skrattade.
-Ingen orsak.
Vi fortsatte till en glassbar och beställde glass, men denna gång var jag envis och betalade. Vi satte oss ner på en bänk och åt glassen. Vi pratade lite om allt och så fortsatte vi gå omkring i stan. Vi gick in på jättemånga klädbutiker där jag provade jättemånga olika klädesplagg. Justin fick säga exakt vad han tyckte. Han sa inte så mycket utan mest bara "Damn..." och så bet han sig i läppen, så det tog jag som att jag var snygg, haha. Efter en lång och underbar dag på stan var det skönt att få lägga ner sig på soffan i Justins vardagsrum.  Jag hade köpt mycket kläder. En påse kläder från Forever 21 och en från american eagle. Och så påsen med skor♥. Hade köpt kläderna själv och fått lite pengar av Justin till en snygg klänning från american eagle som jag inte hade råd med, så då hade jag på denna dag gjort slut med alla mina pengar. Haha. Justin la sig ner på mig där jag låg i soffan och så kysste han mig. Han strök mig över armen och så smekte han försiktigt min kind. Konstigt nog hade jag inte alls ont i kinden från igår när Alex slog mig.
-Justin, har du ont i hakan idag? frågade jag. Han skakade på huvudet.
-Nära, har du ont i kinden?
-Nä, konstigt nog, svarade jag och skakade på huvudet. Jag kysste Justin igen och sedan kramade jag honom. Än en gång kände jag min som världens lyckligaste tjej♥

KOMMENTERA NU!<3 Gillar ni det? :D Vad ska hända när Chaz, Ryan och Olivia kommer? :D GE FÖRSLAG :D<3

Vill sedan också tacka för alla fina kommentarer♥ Det får mig att vilja skriva, så fortsätt kommentera! Och ju mer  ni kommenterar ju fler kapitel får ni ;) :D

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 49

-Gjorde jag nu då nåt fel?
-Närå... Men... Inte nu... Sorry, sa jag och kysste honom. Han suckade och så nickade han.
-Okej, men vad gör vi då? frågade han.
-Ser på en film? föreslog jag. Justin log.
-Visst.
Jag satte mig upp och såg på Justin att han vart lite ledsen, aaww<3. Vi gick till vardagsrummet och valde en skräckfilm. Vi satte i den och så började filmen...


Filmen var riktigt hemsk. Jag satt och kramade Justin nästan hela tiden. När filmen var nästan över ringde min telefon. Jag hoppade till och skrek för jag blev så skrämd. Justin började asgarva åt mig. Jag tog upp telefonen och tittade på displayen. Okänt nummer. Jag svarade ändå.
-Hej?
-Hej... Var är du just nu? frågade en mörk röst. Kände inte igen den.
-Hej. Vem är det?
-Var är du? frågade rösten igen.
-Hos Justin... Hurs... Längre hann jag inte förrän personen stängde av. Jag tittade på telefonen.
-Vem var det? frågade Justin.
-Jag har ingen aning... svarade jag och la ner telefonen. Han kysste mig och så frågade han:
-Ska vi se färdigt filmen eller göra nåt annat?
-Orkar inte se filmen, svarade jag och skrattade. Jag tittade upp på Justin och så kysste jag honom. Vi kysstes en lång stund och när jag skulle lägga mig ringde det på dörren. Jag tittade på Justin.
-Ska vi öppna eller låtsas som om vi inte är här? frågade jag. Han skrattade.
-Vi ignorerar det, sa han och blinkade. Jag kysste honom och la mig ner på soffan. Han la sig på mig. Personen som stod utanför Justins dörr fortsatte ringa. Tillsist blev Justin så irriterad så han steg upp och gick irriterat och öppnade dörren.

Justins perspektiv:

Asså kunde personen inte ge upp?! Jag gick irriterat och öppnade dörren. Där stod en kille som såg ut att vara 16-17 år. Hade aldrig sett honom förr. Han tittade en stund på mig.
-Hej? sa jag.
-Är Amanda här? frågade han. Jaha... Han kanske var Alex.
-Är du Alex? frågade jag. Han nickade.
-Jävlar... mumlade jag. Jag kände hur jag blev arg men ropade på Amanda. Hon kom. När hon såg Alex stannade hon upp.
-Vad fan gör du här?! sa hon. Du slog ju mig för fan! Tror du att du då kan liksom fixa allt igen?!
Alex tittade på henne.
-Fattar inte vad du ser hos dendär jävla ytliga snubben, sa Alex. Amanda höjde ett ögonbryn.
-Ytlig? Fan för dig, sa Amanda helt lugnt, men själv blev jag så sjukt irriterad. Amanda tittade på mig och kramade mig, sedan kysste hon mig.
-Hejdå Alex, sa hon och skulle stänga dörren men Alex stoppade henne.
-Alex, fattar du trögt? Jag vill inte ha nåt mer med dig att göra, dra åt helvete, sa Amanda och försökte stänga dörren igen. Alex stoppade henne igen och steg in i hallen. Han tittade på Amanda och sen på mig och så höjde han knytnäven och slog Amanda. Amanda skrek till och tog ett steg bakåt medan hon höll handen på sin kind. Jag kände hur adrealinet steg och jag slog Alex, hårt. Han tittade på mig och slog mig. Jag slog tillbaka, hårdare den här gången. Alex slog tillbaka.

Amandas perspektiv:

Killarna var nu i full gång med att slåss. Justin gav Alex ett hårt slag i magen och Alex satte sig på golvet men steg snabbt upp och slog Justin unger hakan. Justin tog sig för hakan och satte sig ner. Jag fick inte ur mig ett ljud men sprang fram till Alex och sparkade honom mellan benen och så knuffade jag ut honom ur lägenheten. Jag stängde fort dörren och låste, sedan tittade jag på Justin. Jag satte mig ner på huk bredvid honom och kysste honom på kinden.
-Jävla idiot, mumlade jag. Justin steg upp och jag steg också upp.
-Fan asså... Herregud... Hur har du kunnat vara ihop med dendär idioten?! frågade Justin samtidigt som han gick till frysen och tog ut en ispåse som han la på min kind.
-Fråga inte mig, svarade jag. Jag höll ispåsen på min kind och kved till lite av smärta. Justin tog en annan ispåse och la på sin haka. Sedan plötsligt började han skratta. Jag tittade frågande på honom.
-Titta vad som händer så fort jag kommer i närheten av dig, sa han och skrattade. Alla verkar bli skadade när du är nära, fortsatte han och skrattade mer. Jag började skratta, jag också. Efter en stund slutade vi skratta och vi gick och satte oss i soffan. Justin tog bort ispåsen som han höll på sin haka och tittade mig djupt i ögonen. Sedan sa han:
-Damn... Har jag nån gång sagt att du har fina ögon?
Han bet sig i läppen och jag kunde inte låta bli att rodna, utan anledning. Justin skrattade och så kysste han mig. Jag tog bort ispåsen från min kind och kysste tillbaka.
-Jag älskar dig, viskade jag och kysste honom igen. Han la sin ena hand försiktigt på min kind och la andra armen runt min midja. Han drog mig närmare honom och vi fortsatte kyssas. Sedan slutade vi kyssas och tittade varandra i ögonen. Jag kramade Justin och drog in hans doft. Han doftade så gott. Jag började känna mig trött så jag frågade:
-Ska vi gå och sova?
Justin tittade på klockan.
-Klockan är ju bara 10 över 9 ännu, sa Justin. Men visst.
Vi steg upp och gick in i hans sovrum. Vi böt om och så la jag mig ner i sängen.
-Jag kommer snart, sa Justin och gick ut ur rummet. Jag höll på att somna när Justin kom och kysste mig på läpparna och sa "godnatt". Sedan la han sig ner i sängen med armarna runt mig. Den kvällen somnade jag i världens underbaraste killes famn♥


KOMMENTERA! OM JAG FÅR 10 KOMMENTARER SÅ FÅR NI KAPITEL 50 IKVÄLL! Det är redan klart!

Ledsen att ni inte fick nåt kapitel igår!

Kram Madde


No Matter What, Kapitel 48

När vi kom upp till Justins lägenhet stängde han dörren och så tryckte han upp mig mot väggen och kysste mig passionerat. Han kysste min hals och så kysste han mina läppar igen. Jag kände hur han fick stånd och hoppade upp i hans famn med benen runt honom. Han gick medan han kysste mig in till sitt sovrum och la mig ner där, sedan la han sig på mig. Och så slutade vi dagen, in the bed, for the secont time this day ;)
När jag vaknade morgonen därpå kändes det som om jag hade sovit 3 timmar, jag kände mig så sjukt trött efter att hur länge jag och Justin höll på förra kvällen ;). Jag satte mig upp i sängen och märkte att Justin inte låg bredvid mig. Jag tittade på klockan och den visade 13:13. Jag steg upp ur sängen och gick till badrummet och tog en lång och varm dusch. När jag var klar torkade jag håret och kroppen och så klädde jag på mig ett par mjukisbyxor och så drog jag på mig en hoodie som jag tog ur Justins garderob. Jag gick in i köket och hittade en lapp. "Var tvungen att åka på en intervju, kommer hem ungefär 3, ses då<3 Tack för igår ;) Puss Justin" stod det på lappen. Jag log för mig själv och så öppnade jag kylskåpet. Jag tog ut filen och så sökte jag i skåpen efter flingor. När jag hittade det la jag upp allt i en skål och så åt jag. När jag var klar gick jag till vardagsrummet och la på tv:n. Jag hittade inte riktigt nåt intressant att se på så jag stängde av igen. Jag tittade på klockan. 14:05. Suck, ännu en stund tills Justin skulle komma tillbaka. Jag tog hans dator och startade den. När den hade laddat färdigt behövde man ett lösenord för att slippa in. Jag skrev in "AmandaandJustin" för skojs skull och otroligt nog slapp jag in. Jag log för mig själv och tog upp internet. Jag skrev in twitter.com i sökarfältet och loggade in på twitter. "At my boyfriend's house ;). But he's not home... :( I Already miss him<3" tweetade jag och så checkade jag runt lite på twitter. "Great day today ;) Met some crazy fans and have been hanging out with my friend the whole day<3" hade Justin tweetat igår. Jag log och så checkade jag hur många följare jag hade. Över 200 000 följare. Alla var väl från när Justin och jag dejtade sist. Jag bestämde mig för att inte tweeta Justin något om att jag älskar honom, för då skulle alla Beliebers flippa ur och börja hata mig, och jag behövde verkligen inte det just nu. Jag la på "Till the world ends" med Britney Spears och så la jag mig ner i justins säng. Plötsligt öppnade någon dörren och jag hörde Justins underbara röst ropa:
-Hej!
Jag steg upp ur sängen och sprang till honom. Jag kramade honom och så kysste jag honom. Han la ner sin väska, sedan la han armarna runt min midja och drog min kropp närmare honom. Vi avslutade kyssen och så viskade Justin:
-Tack för igår.
Han blinkade och jag kände hur jag rodnade.
-Tack själv, sa jag och så gick jag in till hans sovrum igen. Jag loggade ut från twitter och skulle just stiga upp ur sängen när Justin kommer och drar ner mig i sängen och kysser mig. Jag skrattade och så satte jag mig upp. Jag tittade på Justin och så frågade jag:
-Vad ska vi göra idag då?
-Vara här bara, går det? Jag är såå trött efter intervjun, sa han.
-Okej, hur gick intervjun?
-Bra antar jag, men det fanns tydligen redan bilder på oss så jag fick ju förklara då att du "Bara är en kompis" för orkar inte med att ha galna fans.
-Aaww... Redan? Really? Orkar inte heller med några galna fans som vill döda mig.
Justin satte sig bredvid mig på sängen och la handen på min kind. Jag ryckte till eftersom det ännu gjorde lite ont från när Alex slog mig. Justin tittade på mig.
-Gjorde jag nåt fel? frågade han. Jag skakade på huvudet.
-Kinden gör bara lite ont från att Alex slog mig, svarade jag. Justin fick ett argt ansiktsuttryck och såg nästan ut som om han ville döda Alex. Jag la armarna runt hans nacke och kysste honom för att få honom att tänka på annat. Han hängde snabbt med och la armarna runt min midja och drog mig närmare honom. Han kysste min hals. Jag gav ifrån mig ett litet stön och så kysste jag hans läppar igen. Han la mig försiktigt ner på sängen och la sig ovanpå mig. Vi fortsatte kyssas men plötsligt ringde det på dörren. Först ignorerade Justin det och fortsatte kyssa mig men när det ringde igen steg han irriterat upp och gick och öppnade dörren.
-Hej gubben! Varför tog det så länge? hörde jag en bekant röst säga, Pattie. Jag steg upp ur sängen och gick ur till hallen. När pattie såg mig såg hon chockad ut, men på samma gång glad. Jag gick fram till henne och kramade henne.
-Det var länge sen! Vad du ser annorlunda ut! sa Pattie. Jag log mot henne och sa:
-Det var verkligen länge sen.
Pattie steg in och efter henne kom Scooter och Kenny. Jag kramade dem och så gick vi in i vardagsrummet. Justin viskade åt mig:
-Jag hade helt glömt att dom skulle komma.
Jag skrattade och så kysste jag honom. Vi satte oss ner i soffan och så började Scooter prata.
-Okej, Amanda. Justins fans har blivit galnare på senaste tiden så vi måste prata lite säkerhet.
Jag blev förskräckt av att höra det men försökte att inte visa det, jag nickade.
-Okej... Nice... sa jag. Pattie skrattade.
-Så ni får umgås på stan, men ni måste vara säkra på att inga paparazzis eller fans eller några andra för den delen ser er om ni vill kyssas. Så i princip så får ni inte gå hand i hand, kramas eller kyssas när någon annan ser, sa Scooter. Jag bet mig i läppen. Jävlar, aldrig att jag kommer klara det... tänkte jag men nickade bara.
-Men ni är inte förbjudna att umgås på stan, och kanske senare så kan vi avslöja att ni är ihop, men inte just nu, fortsatte Scooter. Jag nickade igen.
-Okej...
Vi pratade inte så mycket mer om det utan började mest skämta med varandra. Efter en stund åkte de till ett hotell och jag och Justin var ensamma igen. Justin tittade på mig och så sa han:
-Kommer snart.
Han gick iväg och efter en stund kom han tillbaka till vardagsrummet med jordgubbar, godis och choklad. Han la ner allt på soffbordet och tog en jordgubbe. Han förde det till min mun och jag bet av en bit, det andra biten åt han upp. Jag flyttade mig närmare honom och lutade huvudet mot hans axel. Vi satt bara så en stund utan att säga nåt.
-Hur kan jag vara så dum? mumlade jag. Justin tittade på mig.
-Vadå dum? Du är väl inte dum? sa han.
-Jo... Så dum så jag slutade prata med dig och inbillade mig att jag kunde gå vidare, sa jag. Justin log.
-Men det kunde du inte, va? Han log malligt. Jag slog honom lite löst på armen och så skakade jag på huvudet.
-Nä, jag kunde inte det, och det är ju tur, sa jag. Jag gav honom en puss som sedan blev en kyss. Jag satte mig i hans famn och fortsatte kyssa honom. Våra tungor möttes och lekte lite med varandra. Justin la ner mig på soffan och la sig på mig, han kysste mig hals och jag stönade. Sedan kysste jag honom på läpparna. Sedan drog jag av mig Justins hoodie som jag hade på mig och slängde den på golvet. Justin steg plötligt upp och lyfte upp mig och gick till sitt sovrum, där la han ner mig på sängen medan han kysste mig. Han la sig på mig och smekte min rumpa. Jag tryckte hans kropp närmare min och så hjälpte jag Justin av med tröjan. Vi fortsatte kyssas men så stoppade jag Justin. Han tittade förvånat på mig.
-Gjorde jag nu då nåt fel?
-Närå... Men... Inte nu... Sorry, sa jag och kysste honom. Han suckade och så nickade han.
-Okej, men vad gör vi då? frågade han.
-Ser på en film? föreslog jag. Justin log.
-Visst.
Jag satte mig upp och såg på Justin att han vart lite ledsen, aaww<3. Vi gick till vardagsrummet och valde en skräckfilm. Vi satte i den och så började filmen...


There ya go :D KOMMENTERA MYCKET SÅ KANSKE NI FÅR ETT TILL KAPITEL IKVÄLL ;) :D

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 47

Jag skrattade och sedan fortsatte jag kyssa Justin. Justin la händerna just ovanför min rumpa och jag kände hur jag rös till. Jag rullade över så Justin hamnade underst och sedan fortsatte jag kyssa honom. Justin drog av min tröja och så smekte han min rumpa. Jag kände hur han började få stånd och lgo lite medan vi kysstes. Justin rullade över så jag hamnade underst och så drog jag av honom tröjan. Efter en stund var alla kläderna av och Justin la in den.
När vi var "färdiga" var vi helt slut, båda två. Vi låg bredvid varandra och tittade på varandra. Ibland kysstes vi. Efter en stund steg jag upp och gick in i badrummet. Jag stack ut huvudet och frågade Justin:
-Joinar du?
Han lyste upp och kom till dörren, men då stängde jag dörren.
-Men det får du inte! sa jag och låste. Han slog på dörren och sedan gick han iväg. Jag duschade snabbt och när jag var klar gick jag ut ur badrummet. Då gick Justin in i mitt badrum. Medan han duschade klädde jag på mig och så torkade jag mitt hår. Orkade inte sminka mig eller nåt. Justin kom ut ur badrummet och såg så snygg ut.
-Great... mumlade han.
-Va?
-Har ju inga andra kläder här... sa han.
-Ta på dedär kläderna och så åker vi och hämtar andra kläder senare, hej, bor du här i L.A nu eller? frågade jag.
-Okej, och jo, jag bor här, flyttade hit för en vecka sen, har liksom en egen lägenhet, sa han och log stolt. Han klädde på sig och så gick vi ner till hallen och tog på oss skor och jacka och så gick vi ut till Justins bil. Vi satte oss och han började köra. Vi pratade inte så mycket under bilresan och när vi kom fram till huset där han bodde gick vi in och åkte med hissen upp till hans lägenhet. Sedan gick vi till hans lägenhet. Han låste upp dörren och vi gick in.
-Nice! sa jag och kollade mig omkring. Lägenheten hade ett badrum, ett kök, ett GIGANTISKT vardagsrum och så ett sovrum som var ungefär lika stort som ett vanligt rum, men han hade en gigantisk säng. Jag tittade omkring i lägenheten och han hade en gigantisk plasmatv i vardagsrummet, en stor soffa och några fåtöljer osv.
-Justin? Varför har du så stor lägenhet när det är bara du som bor här?
-Vet inte, fick den till födelsedagspresent så...
-Aha, nice, får jag bo här ibland?
Justin tittade på mig från andra sidan rummet där han höll på att byta kläder.
-Sure, svarade han och log. Jag skrattade.
-Don't get your hope up little boy, sa jag och skrattade. När Justin var klar stannade vi kvar i lägenheten en stund. Plötsligt ringde det på dörren. Justin gick och öppnade.

Justins perspektiv:

Jag öppnade dörren och där stod två tjejer som såg ut att vara ungefär 15 år. När de såg mig började de andas snabbt.
-Um... Hej? sa jag.
-OMG! OMG! Du är! Du är! AAAHH!! sa de ena tjejen. Amanda kom ut i hallen.
-Hej! sa hon åt tjejerna.
-OMG! Vi älskar dig såå mycket Justin! Kan vi få ta ett kort och få en autograf? frågade den andra tjejen. Jag log mot dem och sa:
-Visst.
De skrek och så steg jag ut i korridoren.
-Amanda, kan du ta ett kort? frågade jag av henne. Hon log och sa "Visst!" så ena tjejen gav sin kamera åt henne och så ställde de sig på varsin sida om mig. Jag la armarna om dem och så log jag mot kameran. Amanda tog ett kort och sedan gav tjejerna varist antekningsblock till mig.
-Vad heter ni då? frågade jag.
-Sofia, sa den lite galnare tjejen.
-Och jag heter Alyssa, sa den andra tjejen. Jag skrev varsin autograf och så sa jag:
-Nu lovar ni att ni inte berättar för NÅN var jag bor? Okej?
De lovade det och så kramade de mig och Amanda och så gick de. Amanda tittade på mig och så sa hon:
-Nice... Ska vi dra till mig nu?
Jag nickade och hämtade min lilla packning.
-Eller... Så åker vi coh hämtar kläder hos mig och så bor jag här istället! På helgen bara, snälla? bad hon. Jag skrattade och kysste henne.
-Okej!
Vi gick ut ur lägenheten och åkte ner till "lobbyn" sedan gick vi ut ur huset och till min bil. Jag startade och körde till Amanda. Hon sprang in och packade lite kläder och sånt som hon skulle behöva och så kom hon ut igen. Hon log mot mig när hon satte sig i min bil och så kysste hon mig. Jag började köra till mig igen.

Amandas perspektiv:

Medan Justin körde pratade vi inte så mycket. Jag var mest excited about bo med honom hela helgen, haha. Vi varje trafikstopp kysstes vi. När vi kom upp till Justins lägenhet stängde han dörren och så tryckte han upp mig mot väggen och kysste mig passionerat. Han kysste min hals och så kysste han mina läppar igen. Jag kände hur han fick stånd och hoppade upp i hans famn med benen runt honom. Han gick medan han kysste mig in till sitt sovrum och la mig ner där, sedan la han sig på mig. Och så slutade vi dagen, in the bed, for the secont time this day ;)

Gillar ni uppdateringen nu? :D KOMMENTERA MYCKET SÅ KANSKE NI FÅR ÄNNU ETT TILL KAPITEL IKVÄLL ;) :D Och jag förtjänar väl andå kommentarer nu när ni har fått 4 inlägg de senaste 2 dagarna? ;)

Kram Madde

Btw. Orkar inte skriva in the bed så detaljerat, men ni fattar ju ;) Liksom, är bara 12 så jaa... Även fast jag har gjort det. Men later ;)

No Matter What, Kapitel 46

Jag gick efter henne ner till hallen. Hon tog på sig skor och jacka, så jag gjorde det samma. Sedan drog hon ut mig. Vi gick hand i hand och pratade lite smått, men inte så mycket. Efter en stund kom vi fram till en strand. Vi satte oss ner på stranden och bara pratade en lång stund. Allt var helt perfekt igen. Jag hade nog aldrig känt mig så lycklig♥
Amandas perspektiv:

Vi satt där på stranden och bara pratade om allt. Äntligen hade jag någon som fattade.
-Justin, sa jag.
-Va?
-Jo... Blir du aldrig trött på kändislivet? Jag menar skulle du vilja leva förevigt med att vara känd?
Justin suckade.
-Jo, jag blir väl trött på det ibland, med alla fans som ska ha bilder och med alla intervjuare och paparazzis som trycker upp kameror och mickrofoner i ens ansikte, men jag älskar musik och jag älskar att få dela den med alla, sa Justin. Jag tittade upp på honom.
-Justin... Du låter som om du har svaren inspelade i huvudet och när nån frågar frågor så klickar du på 'play'... sa jag. Han skrattade.
-Jamen... Jag vet inte vad jag annars ska svara... Vill du verkligen höra mig klaga?
-Jo, jag vill det.
-Okej... Jamen jag är väl ganska trött på kändislivet just nu... Men jag hinner liksom aldrig tänka på om jag skulle vilja ha livet på ett annat sätt... Men det är sant detdär om att få en kamera upptryckt i ansiktet, för det är jag faktist jävligt trött på. Och nä... Jag skulle väl inte vilja leva förevigt såhär... Men bara jag har dig så är allt bra.
Han kysste mig länge. Sedan steg jag upp och sprang ner till vattnet, Justin följde efter. Jag tog av mig mina skor och kavlade upp byxorna till knäna och så gick jag ut i vattnet. Justin stod på stranden och tittade på mig.
-Oh, Kom igen! Varför kommer du inte? ropade jag åt honom och sprang upp ut vattnet. Jag sprang till Justin och kysste honom länge. Sedan knuffade jag undan honom och sprang iväg. Justin sprang fort efter. När han fick tag på mig kysste han mig.
-Jävlar, var inte du snabb sist vi träffades? frågade han sen. Jag skrattade.
-Jo! Men spelar inte fotboll längre, hittade inget lag att spela i, sa jag och gjorde en ledsen min. Justin kysste mig igen och sedan lyfte han upp mig och började gå iväg från stranden. Jag skrattade åt honom och sa:
-Mina skor!
Han bara skrattade och fortsatte gå. Jag skrattade och så kysste jag honom.
-Justin, seriöst! Jag fryser om fötterna! sa jag och skrattade. Han satte ner mig och så sprang jag och tog på mig mina skor och sedan gick vi hand i hand längs stranden. Vi pratade inte så mycket utan gick bara tyst. Efter en stund bestämde vi oss för att gå hem igen och fixa nåt att äta.
När vi kom hem gick vi in i köket och tittade om vi hade nåt. Så kom jag på att pappa hade lämnat pengar så att jag kunde beställa pizza eller whatever jag nu ville äta, så jag tog telefonen och beställde en pizza. Sedan satte vi oss ner vid köksbordet och bara pratade. Jag måste på toa så jag sprang upp till mitt badrum och medan jag var där ringde det på dörren. När jag kom ner igen hade Justin redan dukat fram pizzan och allt. Jag kysste honom och så satte jag mig ner.
-Vad sa levereraren när Justin Bieber öppnade dörren? frågade jag och högg in. Justin skrattade.
-Inget, eller han frågade om jag var Justin Bieber och jag svarade ja och så frågade han vad jag gör här och då svarade jag att jag är hos min kompis, och så frågade han om jag kunde skriva en autograf åt hans dotter och då sa jag att om han lovar att inte berätta för nån var min kompis bor och ja, så han lovade det, för liksom, du vill väl inte ha paparazzis utanför ditt hus hela tiden heller? förklarade han. Jag skrattade och så kysste jag honom. Sedan åt vi och skämtade och skrattade. När vi var klara dukade vi undan och sedan gick vi upp till vårt rum. Så fort vi var inne i rummet började vi kyssas passionerat. Jag gick bakvägen till sängen medan jag kysste Justin. Plötsligt kom nåt mot mina ben och jag föll, Justin föll på mig. Jag hade tydligen krockat med sängen. Jag och Justin började gapskratta men jag försökte hålla mig seriös.
-Den var tydligen närmare än jag trodde, skrattade jag. Justin kysste mig och sedan sa han:
-Smartass.
Jag skrattade och sedan fortsatte jag kyssa Justin. Justin la händerna just ovanför min rumpa och jag kände hur jag rös till. Jag rullade över så Justin hamnade underst och sedan fortsatte jag kyssa honom. Justin drog av min tröja och så smekte han min rumpa. Jag kände hur han började få stånd och lgo lite medan vi kysstes. Justin rullade över så jag hamnade underst och så drog jag av honom tröjan. Efter en stund var alla kläderna av och Justin la in den.


Orkar inte skriva detaljerat :P KOMMENTERA! Detta är tidsinställt BTW.

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 45

Där stod Justin! Utan att jag hann tänka mig för kastade jag mig om halsen på honom och kramade honom hårt och länge. Jag kände hur ett par tårar rann ner för mina kinder men jag kunde inte lista ut om de var glädjetårar eller ledsna tårar. Där stod jag och kramade Justin, som jag inte hade sett på ett halvår, och så såg man honom först på ett café just när allt höll på att gå åt helvete. Som han sa, han skulle alltid vara där för mig när jag verkligen behövde det♥
Efter en stund släppte vi taget om varandra. Jag visste inte alls vad jag skulle säga. Justin tog min hand och flätade in sina fingrar med mina.
-Förlåt, jag älskar dig, viskade han. Jag tittade in i hans ögon och viskade:
-Jag älskar dig också, med hela mitt hjärta.
Då hände det. Det jag hade väntat på så länge, även fast jag kanske inte hade tänkt på det, våra läppar möttes och vi kysstes. Det var den bästa kyss jag varit med om. Inget, INGET, slår den. Det kändes som vår första kyss. Fjärilarna i magen kom tillbaka och jag log medan vi kysstes. Efter en stund slutade vi och tittade varandra i ögonen. Sedan kände jag mig tvungen att fråga, för jag ville veta.
-Vad hände med Selena?
-Lång historia kort, hon sa att jag skulle åka och fixa allt när hon såg hur mycket jag älskar dig, berättade Justin. Jag tittade chockat på honom. Trodde aldrig att Selena kunde vara snäll, tänkte jag. Jag drog in Justin i huset och han skrattade åt mig. Han drog av sig sin jacka och skorna, sedan gick vi till vardagsrummet och satte oss ner bredvid varandra. Justin la armen om mig och drog mig närmare honom. Jag la huvudet på hans axel och log.
-Wow... mumlade jag.
-Va? frågade Justin och skrattade. Äntligen får jag höra hans skratt igen♥, tänkte jag och log.
-Nä, inget... Det är bara det att... Efter ett halv år träffas vi igen när allt håller på att gå åt helvete för mig och så kommer du och ja... sa jag och skrattade lite.
-Vadå gå åt helvete? Berätta, sa han. Jag suckade.
-Asså Alex... Min ex-pojkvän... Vi skulle ha en dejt idag, men så kom han efter att han var 2 timmar försenad och sa att han hamnade i trubbel med sina föräldrar, så jag frågade vad för trubbel men han ville inte säga, så jag trodde inte honom, och då slog han mig, och då sprang jag först till en park och så till caféet där vi träffades... Och sen då när jag kom hem så kom Alex och då gjorde jag slut... berättade jag.
-Den jäveln slog dig?! sa Justin och såg riktigt arg ut. Jag nickade.
-Mm... mumlade jag.
-Jag ska döda den jäveln! sa han och tänkte just stiga upp men jag höll honom i armen och drog ner honom igen. Jag kysste honom och sa:
-Det är inte värt det...
Justin kysste mig mera och sedan började han plötsligt kittla mig. Jag skrek och skrattade.
-Justin! Ha ha! SLUUTAAA! HA HA!
Han slutade och kysste mig igen.
-Vad var det bra för? frågade jag.
-Kyssen eller? frågade han.
-Nej! Att du kittlade mig, sa jag och skrattade.
-Jag ville bara höra dig skratta, sa han och kysste mig. Efter kyssen satt vi bara och pratade till långt in på natten. Det blev mycket kyssande, skrattande och mysande. Men det var nog den bästa dagen jag hade haft på länge.

NÄSTA DAG

Justins perspketiv:

När jag vaknade låg Amanda ännu och sov. Hon såg så söt ut så jag kunde inte väcka henne. Jag steg försiktigt upp ur hennes säng och klädde på mig. Jag tänkte tillbaka på kvällen före och fick ett leende på läpparna. Äntligen var allt bra igen! Jag gick ner till köket och började göra frukost. Jag stekte bacon som jag hittade i kylskåpet och ägg. Hoppas man får ta dehär nu då, tänkte jag. När jag var färdig la jag upp allt på två tallrikar och så hällde jag upp juice i två glas. Sedan la jag allt på en bricka och gick upp till Amandas rum. Hon låg ännu och sov. Jag gick fram till hennes säng och kysste henne på läpparna. Hon öppnade sakta ögonen och när hon såg mig log hon. Hon gnuggade ögonen och så satte hon sig upp. Jag la ner brickan i hennes famn och hon såg ut som ett litet barn i en godisaffär, haha. Hon log stort och kysste mig igen.
-Tack! Jag är för trött för att gå upp, haha, sa hon och drog ner mig i sängen. Vi åt upp det jag hade gjort och så steg hon upp ur sängen men jag drog ner henne igen. Hon skrattade och kysste mig.
-Var är Hayley och din pappa? frågade jag.
-Oh, glömde att säga det men de är på ett hotell hela helgen så jag har hela huset för mig själv, förklarade hon och log, sedan fortsatte hon: Min kind gör såå ont!
Jag la försiktigt handen på hennes kind och smekte den. Hon log och så steg hon upp.
-Nä, nu ska jag gå och duscha, sa hon och blinkade, sedan skrattade hon. Hon gick in i sitt badrum och medan hon duschade tog jag hennes dator och loggade in på twitter. "Now everything's fine again :D Love you<3" tweetade jag och så följde jag några fans och tweetade några fans också. När Amanda var klar kom hon ut ur badrummet med en handduk runt sig och såg såå sexig ut. Jag bet mig i läppen och stängde ner datan. Hon tog ut några kläder och klädde på sig, sedan kom hon fram till mig och satte sig i min famn. Hon la armarna runt min nacke och kysste mig. Vi satt och kysstes en lång stund men sedan steg hon upp och sa:
-Kom!
Jag gick efter henne ner till hallen. Hon tog på sig skor och jacka, så jag gjorde det samma. Sedan drog hon ut mig. Vi gick hand i hand och pratade lite smått, men inte så mycket. Efter en stund kom vi fram till en strand. Vi satte oss ner på stranden och bara pratade en lång stund. Allt var helt perfekt igen. Jag hade nog aldrig känt mig så lycklig♥

KOMMENTERA MYCKET NU! Mamma dödar mig nu, och ändå skriver jag ett kapitel för er! :P

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 44

-Amanda, Justin ex, du vet, presenterade jag mig och log. Selena log ansträngt och sa:
-Selena, Justins flickvän.
-Grattis Justin, visste ju att du skulle hitta nån, sa jag åt Justin och så fortsatte jag: Men jag måste nog dra nu, Alex väntar. Vi har väl ett och annat att reda upp. Hej!
Sedan kramade jag Justin och så gick jag. Jag gick hem och först när jag kom hem kände jag hur ledsen jag var över att Justin verkligen hade gått vidare. Jag kände att jag började gråta hysterkiskt och satte mig ner på golvet och mumlade:
-Dear God...
Justins perspketiv:

Wow... Träffade jag just Amanda igen? Här, nu när jag är med Selena? Amanda var lika vacker som förut, men hon hade ändrats. Tänk att jag inte ens kände igen henne! Hon måste ju känna sig helt glömd! Men varför var hon så röd i ansiktet? Jag tänkte tillbaka på tiden när hon och jag grälade. Hon har gråtit! kom jag på. Och hennes kind var alldeles blå! Tänk om Alex har slagit henne?!
-Så, Hondära tjejen var ju trevlig, din ex och allt, sa Selena och log mot mig, sedan fortsatte hon: Det var hon du var ihop med före jag kom och förstörde allt?
Jag kunde inte se på Sel om hon var ledsen för det eller irriterad.
-Mm, sa jag och nickade. Selena tittade på mig.
-Hon var söt, hon tjejen, men varför var hon så röd? frågade hon. Jag ryckte på axlarna.
-Jag vet inte, inte var hon röd sist jag såg henne, men damn vad hon har ändrats! Jag kände ju inte ens igen henne... sa jag. Selena skrattade.
-Hörru, inte jag heller, och jag har sett henne rätt så många gånger, sa Selena. Jag tittade på henne.
-Va? Har inte du bara sett henne typ... 2 gånger? frågade jag förvånat. Selena skakade på huvudet.
-Så många bilder som du har på henne på datorn och telefonen så kan man ju inte undgå att se henne rätt ofta... Du har väl ännu känslor för henne eftersom du inte raderat bilderna, sa Selena och det sista sa hon lite tystare. Jag tittade på henne och suckade. Kanske hade hon rätt. Bara när jag inte såg Amanda, när jag hade Selena, glömde jag bort henne, men sedan när jag ser henne igen så... Men hon har ju pojkvän... Eller kanske inte... Men jag har flickvän så jaa... Men stackars Amanda... Hon såg på nåt sätt helt förstörd ut.

Amandas perspketiv:

Jag satt på govlet och grät när min telefon ringde. Jag tog upp den och svarade.
-Hej... sa jag och försökte låta normal.
-Hej, kan jag komma över? Det var Alex. Jag mumlade fram ett "ja" och så stängde vi av. Jag sprang fort upp till mitt badrum och tvättade mitt ansikte. Efter en stund ringde det på dörren. När jag gick ner för trappan började min kind värcka något otroligt. Jag gick först till frysen och tog en ispåse och så gick jag och öppnade dörren. Där stod Alex och såg mer besvärad ut än nånsin. Jag fejklog mot honom och sa:
-Kom in.
Han steg in. Hayley och pappa var borta, de hade åkt till ett hotell som de skulle vara på hela helgen, så jag var ensam hemma.
-Alex, vet du hur jävla ont jag har i kinden? frågade jag. Han suckade.
-Ledsen, det var inte meningen, ursäktade han sig. Jag suckade.
-Asså, du vet ALLT om min familj, hela jävla skiten! Och då när jag vill veta vad du hamnade i för trubbel för att jag bryr mig om dig så slår du mig! Asså, fan! Jag har fått nog, du kan fan ta dig! Dra åt Helvete, sa jag och knuffade ut honom ur huset och så stängde jag dörren framför hans näsa och låste. Jag gick till vardagsrummet och la på tv:n. Jag hittade inget intressant att se på så jag gick upp på mitt rum. Jag tog datorn och loggade in på twitter. Det första jag checkade var Justins twitter, just in case att han skulle ha tweetat nåt om att vi träffades. "Met someone special today, hope you're okay, cuz you looked a little bit broken... Miss you<3" hade han tweetat och jag var ganska säker på att han menade mig. Jag tweetade "Met THE one today... Miss him</3 I'm broken..." och så la jag på "what hurts the most" med Rascal Flatts. Jag lyssnade på den igen och igen.

Justins perspketiv:

Efter att Selena hade sagt att jag har känslor för Amanda ännu så var det lite stelt mellan oss. Jag gick mest och tänkte där vi gick vid strandkanten. Plötsligt stannade Selena.
-Justin, hur ska du ha det? frågade hon. Jag tittade på henne och fatta inget.
-Va?
-Jamen, jag är väl inte dum heller! Jag kan ju se att du går och tänker på Amanda, du älskar henne ännu! sa Selena, men hon lät faktist inte så arg. Jag suckade och nickade.
-Men det är över mellan oss, för länge sen, och jag gillar dig, sa jag och kramade Sel. Hon skrattade lite och sa:
-Jag kommer nog ångra det här lite senare, men gå, gå till Amanda och red upp allt. Fixa det och bli ihop med den du verkligen älskar. Jag tycker om dig för mycket för att låta dig gå omkring och inte göra nåt åt det!
Jag tittade chockat på Selena. Sa hon just det där? Sa hon just att jag skulle gå och fixa allt med Amanda, även fast hon gillade mig? Selena skrattade.
-Gå nu då, jag åker hem till Texas imorgon, gå och fixa allt med Amanda nu, för om ett halvår till är det försent! sa hon och kramade mig. Sedan gick hon iväg. Jag sprang till min bil och började köra till Amanda.

Amandas perspektiv:

Jag låg och lyssnade på musik när det ringde på dörren. Jag suckade och steg upp, gick nerför trappan och till dörren. Min kind gjorde inte lika ont igen. Jag öppnade dörren och kunde knappt tro mina ögon. Där stod Justin! Utan att jag hann tänka mig för kastade jag mig om halsen på honom och kramade honom hårt och länge. Jag kände hur ett par tårar rann ner för mina kinder men jag kunde inte lista ut om de var glädjetårar eller ledsna tårar. Där stod jag och kramade Justin, som jag inte hade sett på ett halvår, och så såg man honom först på ett café just när allt höll på att gå åt helvete. Som han sa, han skulle alltid vara där för mig när jag verkligen behövde det♥


Sådära :D Gillar ni det? :D KOMMENTERA<3 Ni kanske får ett till kapitel ikväll, om ni kommenterar riktigt duktigt ;)

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 43

När jag var klar gick jag upp till mitt rum och tog datan. Jag loggade in på twitter och checkade igenom mina mentions. Min blick fastnade på ett tweet. "I'm sorry @AmandaJohnson for tweeting you now, but I miss you. Hope I can see you soon :D" hade Justin tweetat. Jag suckade och tweetade tillbaka "Miss u too :D See ya someday... Maybe :P" och så loggade jag ut.
ETT HALVÅR SENARE. 8.4.2011

Amandas perspektiv:

-Var fan är handär idioten?! mumlade jag för mig själv medan jag tog fram min telefon och slog upp Alexs nummer. Vi skulle på en dejt men han var redan 2 timmar försenad. Jag hade försökt på tag på honom nu de senaste 2 timmarna utan att lyckas och jag höll på att bli riktigt förbannad. När han inte svarade slängde jag argt ner telefonen på golvet och skrek.
-Asså fan att han ska va så jävla försenad! När han äntligen kommer ska han få höra! sa jag argt. Jag gick upp til mitt rum och tvättade bort sminket och böt om till mjukiskläder. Då ringde det på dörren. Jag sprand ner och öppnade. Där stod Alex och såg osäker ut.
-Jaha, så NU kommer du?! Efter 2 timmar va?! sa jag argt. Alex tittade besvärat på mig.
-Jag är ledsen... mumlade han och steg in i huset.
-LEDSEN?! upprepade jag högt. Alex tittade ner i marken.
-Förklara VARFÖR du är så jävligt sen! sa jag argt. Alex suckade.
-Alltså jag hamnade i trubbel med mina föräldrar... mumlade han.
-Vad för trubbel?! Kunde du inte ens ringa mig?!
-Sorry... De tog min telefon and stuff... mumlade han. Jag tittade argt på honom. Det kändes som om han ljög för mig.
-Asså vet du hur mycket våra dejter betyder för mig?! Vi träffas nästan aldrig mer förutom i skolan då! Vi träffas ALDRIG på fritiden mer! Därför är våra dejter jätteviktiga för mig! Men om du inte ens kan meddela att du inte kan komma så inte behöver vi va ihop då! sa jag argt. Alex suckade.
-Jag är ledsen... mumlade han. Jag tittade på honom en lång stund. På något sätt trödde jag inte att han hade hamnat i trubbel med sina föräldrar, utan att det var nåt annat. Jag suckade och så gick jag förbi honom och ut. Han följde efter mig och tog tag i min arm. Jag vände om och tittade på honom.
-Vad är det? frågade han. Jag suckade.
-Vad gjorde du EGENTLIGEN? frågade jag. Han suckade och såg irriterad ut.
-Du tror inte mig?! Du gör inte det va?! sa han argt. Han hade aldrig varit arg på mig före. Jag tittade på honom och nickade.
-Jag tror inte dig, för vi berättar allt för varann, också om trubbel med föräldrar... mumlade jag. Han tittade argt på mig. Han lyfte sin knytnäve och innan jag hann göra nåt slog han mig på kinden. Jag la handen på kinden och tittade på honom. Han stod och stirrade på sin knytnäve. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag sa snabbt:
-Och det där var ett bevis på att du gillar mig, okej...
Och så sprang jag iväg. Jag tittade över axeln och såg att Alex stod där. Jag sprang till en park som jag alltid gick till när jag ville tänka. Jag satte mig i en gunga och kände att jag började gråta. Jag torkade envist bort tårarna och bestämde att jag skulle gå till nåt café och fika ensam. Så jag började gå och kom fram till mitt favoritcafé. Jag beställde en kaffe och så en kaka. Jag satte mig ner vid ett bord och började dricka. Jag kände hur tårarna rann ner för mina kinder, men orkade inte stoppa dem, så jag lät dem rinna fritt. Jag hörde skrik och tittade upp och ut genom fönstret. Där var det en stor folksamling. Det såg ut som om nån känd hade just kommit hit eller nåt. Jag tittade runt i caféet och såg Justin och Selena, hand i hand!

Jag hade inte sett honom eller hört nåt från honom på ett halvår, och NU skulle jag tvunget se honom. Vad gjorde han ens här? Bodde han i L.A nu då eller vad? Jag kom på mig själv med att stirra på dem så jag flyttade blicken till bordet och torkade mina tårar. Jag ville inte att Justin skulle känna igen mig så jag la upp huvan på min hoodie och fortsatte dricka. Plötsligt hörde jag hur någon harklade sig bredvid mig. Jag tittade snabbt upp och där stod Justin och log. Han verkade inte känna igen mig. Han log mot mig och så frågade han:
-Skulle du kunna flytta till nåt annat bord? Vi skulle så gärna vilja sitta ensamma.
Jag tittade på Selena och hon log lite mot mig. Jag suckade och tog min kaffe och kaka och flyttade utan att säga nåt. Jag knuffade Justin lite för jag blev sur på honom.
-Tack, sa han efter mig när jag gick till ett annat bord där någon satt i ena änden. Jag hörde hur Selena skrattade och sa:
-Hon var ju ett stort fan av dig, haha.
Justin skrattade och svarade:
-Äh, alla kan ju inte gilla mig, men det bästa är att du gillar mig.
Jag vände mig om och tittade på dem. Jag såg hur de kysstes och jag kände hur jag fällde en tår. Det hade gått ett halv år sen jag sa hejdå åt honom och jag trodde verkligen att mina känslor för honom var borta. Men det var bara så länge jag hade Alex, nu kom de krypande tillbaka och jag kunde inte hindra tårarna som rann. Jag torkade dem och så drack jag ur mitt kaffe. Kakan lämnade jag. När jag skulle gå ut hörde jag hur Justin ropade:
-Hej, du tjejen!
Jag vände mig och och Justin vinkade till mig att jag skulle komma dit. Jag suckade och gick dit. Jag log ett fejkleende mot honom och han frågade:
-Vad heter du?
-Amanda, mumlade jag. "Du kände mig en gång i tiden. Jag är din ex-flickvän" ville jag också säga. Men jag sa det inte. Justin tittade granskande på mig, sedan såg han ut som om han hade sett ett spöke.
-Amanda?! frågade han chockat. Jag fejklog igen och nickade.
-That's me, jag sa ju att vi skulle träffas nån dag, sa jag med en lite gladare röst och räckte fram handen åt Selena som förvånat tog den.
-Amanda, Justin ex, du vet, presenterade jag mig och log. Selena log ansträngt och sa:
-Selena, Justins flickvän.
-Grattis Justin, visste ju att du skulle hitta nån, sa jag åt Justin och så fortsatte jag: Men jag måste nog dra nu, Alex väntar. Vi har väl ett och annat att reda upp. Hej!
Sedan kramade jag Justin och så gick jag. Jag gick hem och först när jag kom hem kände jag hur ledsen jag var över att Justin verkligen hade gått vidare. Jag kände att jag började gråta hysterkiskt och satte mig ner på golvet och mumlade:
-Dear God...

Sorry för dålig uppdatering!
KOMMENTERA!<3
Ja och nu börjar jag skriva i "nutid". Eller ja... Liksom ett halvår senare. You get it, I hope :P

Kram Madde

No Matter What, Kapitel 42

Hon loggade ut och kom inte in längre. Jag har verkligen krånglat till dethär...

Grow up, Justin. Du är inget utan Amanda, du ska verkligen försöka. Men vad i hela friden ska jag göra? Jag har ju typ gjort allt...


Jag stängde av datorn och la mig ner i sängen och tittade upp i taket. Jag tänkte på Amanda och på allt som hände på bara 2 veckor. Direkt när jag såg henne visste jag att hon var the one. Även fast hon inte gillade mig visste jag det. Och allt bara gick fel. Varför kom Selena när allt kändes tungt? Varför kom hon och kysste mig? Varför kysste jag tillbaka? Varför lät jag allt gå så långt? Varför? Varför? Varför?

Jag kände hur mobilen vibrerade i min ficka och jag satte mig upp. Jag tog ur mobilen och såg att jag hade fått ett sms från Amanda. Jag kände hur mitt hjärta började slå fortare. Det är vad Amanda gör med mig.

"Justin, jag ska vara ärlig nu. Jag älskade dig och gör det fortfarande. Men jag har en ny pojkvän som jag gillar. Kanske kan jag bli kär honom och börja älska honom, för jag måste komma över dig. Jag älskar dig även fast du har sårat mig, men det är bäst för oss båda om vi går vidare. Jag vet att du ångrar dig nu för vad du gjorde och du är förlåten. Kanske kan vi bli ihop när vi blir lite äldre, men just nu ska vi gå vidare. Detta är det sista du får höra av mig på en lång tid, för nu byter jag nummer och raderar facebook och msn. Twitter behåller jag men slutar följa dig. Ta hand om dig Justin. Hejdå, jag älskar dig </3 xxx Amanda"

När jag läste det kände jag hur jag började gråta. Jag kastade telefonen i väggen och sedan slog jag kytnäven i väggen och så la jag mig ner i sängen och började gråta mer.

Amandas perspektiv:

Så, då var det gjort. Jag tog ut det gamla sim-kortet och böt till det nya. Jag sms:ade Olivia och alla andra där hemma i Nashville mitt nya nummer och också till Alex, Matilda och pappa och Hayley. Sedan raderade jag facebook och msn. Sedan tweetade jag "It's done :D Finally I can move on... And all Beliebers, stop hate on me, I'm NOT dating Justin. You got it? GOOD!" och sedan loggade jag ut. Jag la mig i sängen och tittade upp mot taket. Tydligen lyckades jag somna för när jag vaknade var det mörkt. Jag tittade på klockan. 03:06. Suck... Nu kommer jag inte kunna sova i natt... tänkte jag och böt om till pyjamas och borstade tänderna och så la jag mig ner i sängen igen. Tydligen somnade jag om rätt fort.

EN VECKA SENARE

Fredag... Sista dagen i skolan på veckan. Veckan hade gått bra, hade inte hört nåt av Justin, vilket var bra. Jag och Alex hängde varje dag, han kom till oss eller så åkte jag till honom. Ikväll var det nån fest på nåt random ställe, tror det var Jasmines pappa som ägde stället, men i alla fall. Alex var bjuden så vi skulle dit. Just nu höll jag på att fixa mig.

-Var faan är min röda klänning? mumlade jag tyst för mig själv medan jag grävde igenom hela min garderob. När jag inte hittade den sprang jag ner till vardagsrummet där Hayley och pappa satt och pratade.

-Ska dra på fest ikväll, kan jag få låna nån klänning, Hayley? Snälla, bad jag.

-Men Amanda, inte kan du ju gå ut varje dag! Eller varje helg! Ikväll stannar du hemma med oss, förstått? sa pappa strängt.

-Vad i hela helvete?! sa jag upprört. En tjej har en fest och nu är jag bjuden! Jag håller på att få kompisar! Snälla!

-Det är den där Alex som drar med dig på allt, eller hur? Du kan inte gå och så är det med det! sa pappa. Jag suckade och så rusade jag upp på mitt rum. Jag tog min telefon och ringde Alex.

-Hej! svarade han glatt.

-Jag kan inte komma på festen! Pappa har nåt jävla fel, sa jag.

-Aaww. Ledsen... Men gör det nåt om jag går dit ändå?

-Närå, gå bara, men du, jag måste äta nu, bye, love ya.

-Love ya, see ya, sa Alex och så la jag på och gick ner till köket och satte mig enr och började äta.

När jag var klar gick jag upp till mitt rum och tog datan. Jag loggade in på twitter och checkade igenom mina mentions. Min blick fastnade på ett tweet. "I'm sorry @AmandaJohnson for tweeting you now, but I miss you. Hope I can see you soon :D" hade Justin tweetat. Jag suckade och tweetade tillbaka "Miss u too :D See ya someday... Maybe :P" och så loggade jag ut.


Lite boring kapitel, sorry! Hinner inte mer, hoppas ni gillar det :D KOMMENTERA :D <3

Kram Madde


No Matter What, Kapitel 41

Glittrande vattendroppar slingrade sig ner för Alex rygg då han steg upp. Han hade tydligen tagit bort sin tröja medans vi simmade.

Plötsligt hörde jag att jag fått ett meddelande, Justin, stod det.

Loved you once, love you still, always have, always will


-Å nej! utbraste jag då jag hade läst meddelandet.

-Amanda, vad är det? frågade Alex med en väldigt orolig röst, jag såg på hans ansikte att han verkligen brydde sig.

-Justin, han gör mig galen! sa jag den här gången med irritation i rösten.

-Well, bry dig inte om honom sweetie. Vet du vad klockan är? sa han sedan.

Han frågade mig inte något mer om Justin. Det är en av orsakerna varför jag gillar honom. Han bryr sig, men vet att det inte lönar sig att fråga något om Justin.

-Öö klockan är... några minuter före tio, hurså? svarade jag lite förvånat över frågan, han hade väl inte bråttom?

-Haha, jag undrade bara. Btw, du ser helt chokad ut, sa han och flinade retsamt.

Jag slog honom lätt på axeln och kände hur mina kinder började hetta.

Efter att vi hade torkat lite började vi gå mot Alex's bil. Det var tyst, men endå inte pinsamt tyst. Det var egentligen skönt tyst.

Plötsligt lyfte Alex upp min haka och kysste mig. Det var den bästa kyssen jag någonsin känt, om inte Justins räknas.

Alex's perspektiv:

Jag var tvungen att kyssa henne. Hon var så vacker då hon var våt. Ja, nästan vackrare än annars. Jag påpekade det och hon bara skrattade.

-Men du... är vi typ tillsammans nu.. eller något? Frågade hon lite blygt.

-Haha, ja, det är vi väll, sa jag och skrattade.

Vi satte oss in i bilen och jag började köra mot Amandas hus.

Då vi var framme kysste jag henne och hon fnittrade.

-Syns senare Romeo, sa hon.

Jag skrattade och började köra iväg. Då jag var ungefär en kilometer hemmifrån såg jag något röra sig i skogen och det såg ut som personen skulle behöva hjälp. Jag bestämde mig för att gå och kolla.

-Hallå, vad är det? ropade jag då jag gått ut bilen.

Plötsligt känner jag någon som tar tag i min hand. Jag får panik och automatiskt slår jag en rak höger på personen. Jag börjar springa mot bilen men någon fäller mig och jag svimmar..

... Då jag vaknar märker jag att jag fortfarande ligger på marken, och att personerna som fällt ner mig var ca. 40 meter längre bort.

Jag tog fram min telefon som otroligt nog var orörd. Jag knappade in ett meddelande.

Amanda, hjälp mig, är vid någon skog en kilometer ifrån mitt hus”.

Nu får jag bara hoppas att hon hittar hit. Jag kände igen männen som slagit ner mig. De var några år äldre än mig, då började en flashback...

Jag satt i bussen påväg hem från skolan och hade just fått en ny telefon. Jag var 12 år.

Plötsligt kom några 16 åriga pojkar och tar min telefon. Jag fick den aldrig tillbaks.

Dehär killarna har alltid stulit saker, konstigt att de inte tog min telefon denhär gången.

Plötsligt kör en bil en liten bit in i skogen, och Amanda stiger upp ur den.

Killarna märkte det och började skratta.

-HAHA! Det här var det bästa Alex lyckades rädda sig med, ropade dom.

Amanda gick helt lugnt om killarna och fram till mig.

-Är du okej? frågade hon och hjälpte mig upp.

-Njo, jag har lite sjuk fot men typ, svarade jag.

Hon förde mig till min bil.

-Klarar du av att köra hem? frågade hon med en otroligt vänlig röst. Jag nickade som svar och sa sedan:

-Du klarar dig va? Jag menar, killarna kan ju typ våldta dig eller något.

-Haha! Ta det lugnt, jag är van, sa hon och skrattade.

Jag körde, jag litar på Amanda, hon kommer att klara sig.

Amandas perspektiv:

Jag tog ett djupt andetag och började gå mot min bil.

-Haha! Hora, tror du att du bara kan gå utan att betala? frågade de retsamt.

Jag stannade, ingen hade kallat mig hora sen jag sist träffade Henrik.

-Va fan ska jag betala för? fräste jag.

Två av de fem killarna kom närmare och tog tag i mina händer.

-Så, betalar du? sa de och flinade.

Jag vet inte vad som kom i mig, men jag slingrade mig på något sätt ur deras grepp och slog ner den ena, av misstag. (<--WTF?! (x )

Jag blev lika häpen som killarna men förstod endå att springa till bilen och köra iväg.

De hade inte kommit efter mig då jag tillsist kom hem. Och som tur hade inte pappa och Hayley kommit hem så de kunde inte börja fråga något.

Jag låste upp dörren och sprang fram till min telefon och ringde Alex

-Hej Amanda, är du okej? var det första han sa.

-Ja, jag skulle bara ringa för att fråga det samma.

-Haha, jag mår perfekt, sa han.

-Okej, men hejdå!

-Hejdå sweetie!

Jag suckade och gick in på msn, jag hade inte varit där på flera månader. Gissa vem som var inne..

Justins perspektiv:

 

 

Mina dagar gick nuförtiden otroligt långsamt. Värför gick allt så snabbt då jag var med Amanda? Jag måste få dagarna att gå snabbare, utan Amanda kan det bli ett problem.

Jag satte mig framför datorn och loggade in på msn, jag hade inte varit där på flera månader.

Jag flög nästan upp ur stolen.

Hur kunde jag varit så dum att jag inte försökte få tag på Amanda genom msn?!

Justin säger:

Hej Amanda, guuh vad jag blev gla' att du var inne, snälla logga inte ut!

 

Amanda säger:

Justin, hur många gånger ska jag förklara det för dig? Vet du hur tungt det är? -.-

 

Justin säger:

Nää, berätta O__x

Amanda säger:

Okej, vi måste gå vidare, vad du än tycker. Jag älskade dig, jag älskar dig än, men jag försöker åtm. komma över dig! Vadå, ska vi bli tillsammans igen?! Aaah, vet du va?

Jag kan ju hångla me Alex så länge vi är ihop. Du igen kan ju typ ligga med Selena! Perfekt -.-

Justin säger:

Amanda... Vem är Alex?

Jag blev inte så förvånad, hon är ju jävligt populär.

Amanda säger:

Min pojkvän ! I don't want to do this anymore Justin... Ta hand om dig, hejdå.

Hon loggade ut och kom inte in längre. Jag har verkligen krånglat till dethär...

Grow up, Justin. Du är inget utan Amanda, du ska verkligen försöka. Men vad i hela friden ska jag göra? Jag har ju typ gjort allt...


Kapitel skrivet av JossoTack<3 Blev inga bilder nu för jag hinner inte.

Är just nu på ett hotell i Århus, åker hem imorgon. Ska skriva en story om konserten till mybieberexperience.tumblr.com på engelska då men ja :D

 

Kram Madde

Tidigare inlägg
RSS 2.0