No Matter What, Kapitel 57

Jag blev så glad när Amanda äntligen vaknade så jag kysste henne flera gånger.
-Amanda, du kan inte fatta hur mycket jag har saknat dig! sa jag och kysste henne igen.
-Ursäkta... Men känner jag dig? frågade Amanda med hes röst och tittade på mig. OMFG, har hon tappat minnet?!
-Amanda, det är jag, Justin, din pojkvän!
-Har jag en pojkvän? Är inte tjejen bredvid dig din flickvän? frågade hon. Jag och Olivia tittade chockat på varandra.
-Nej! Jag är din bästis, Olivia! Justin, killen här, är din pojkvän! sa Olivia.
-Ledsna, men jag kan inte komma ihåg er... sa Amanda och log ett snett leende. Amanda kommer inte ihåg mig...

Amandas perspektiv:

Jag tittade på personerna som stod bredvid mig.
-Snälla Amanda, säg att du bara skojar. Tänk efter riktigt noga, kommer du ihåg oss? sa killen. Jag tänkte efter riktigt noga. Men så blev jag trött och somnade.

När jag vaknade tittade jag mig omkring i rummet. Rummet hade vita väggar. Ingen var inne i rummet. Undrar var Justin och Olivia är... tänkte jag. Det kändes lite konstigt att vara vaken igen. Det sista jag kom ihåg var att jag såg ett starkt ljus och sedan blev allt svart. Nu var jag så trött så jag orkade nästan inte ens lyfta handen. Undrar hur länge jag har sovit?... Just då kom någon in i rummet. Det var en läkare.
-Ja så du har vaknat? Vad bra, vi började nästan bli lite oroliga, sa läkaren. Jag log lite och hon checkade några saker.
-Jag ska säga åt dina kompisar att du har vaknat. De har varit här dag som natt i en vecka bara för att vara här när du vaknar, berättade hon. Jag log och nickade. Hon gick ut igen och efter en stund kom Oliva och Justin i rummet med veräldens största leenden. Jag log mot dem och Justin kramade mig, sedan kramade Olivia mig.
-Du minns oss nu, va? frågade Justin och log. Jag nickade och log. De pratade med mig ett tag och jag svarade så gott jag kunde, men jag kunde inte prata så mycket så efter en stund lät de mig vila och satt bara bredvid mig.

Veckorna gick och Olivia åkte hem. Hayley och pappa hade som sagt då kommit undan med bara ett brutet ben, men så dog ju mitt första syskon också.
Justin var med mig hela tiden och jag älskade verkligen hur han brydde sig så mycket om mig.
Nu var det då ÄNTLIGEN tid att få åka hem. Jag hade ju ännu gips så då hade jag ju också kryckor. Hayley och pappa skulle åka till Nashville och vara där i en vecka så Justin skulle bo hos mig och hjälpa mig när jqg behövde det, hur söt.
-Är du klar att åka hem nu baby? frågade Justin och kysste mig. Jag log medan vi kysstes och sedan sa jag:
-Jepp!
Justin hjälpte mig att gå ut och pappa fyllde i några papper, sedan var det bara att åka. Hayley och pappa skulle till flygplatsen så Justin körde dit dem och sedan åkte vi hem till mig. Justin hjälpte mig ur bilen och in i huset. Jag satte mig i vardagsrummet och tittade på tv medan Justin lagade mat. Jag tittade på E! News. Det var nåt om Justin. "Justin Bieber har nyligen levt ett helt vanligt liv med sin flickvän. Han har varit med henne på sjukhuset och har tweetat alla sina fans varje dag att be för henne. Vilken söt pojkvän tycker jag. Han kommer själv vara här på en intervju på fredag, så kom ihåg att titta då! Kanske tar han med sig sin underbara flickvän Amanda också? Vem vet? Det var allt från E! News idag men glöm inte att följa oss på twitter och gilla oss på facebook!" sa reporten som pratade. Jag log åt hur gullig Justin verkligen var. Och han hade ju tweetat alla sina fans att be för hans flickvän så det var väl klart att alla visste om det nu då.
Justin kom till vardagsrummet med två tallrikar spagetti. Han la ner dem på bordet och så satte han sig bredvid mig.
-Vad tittar du på? frågade han och kysste mig.
-Du var på E! News, och de pratade om hur söt du är som bryr dig så mycket om din flickvän, berättade jag. Justin log och kysste mig igen. Vi började äta och medans vi åt pratade vi om allt möjligt. När vi var klara gick vi ut i köket och medan Justin diskade satt jag och nynnade på "Never say never". Lite roligt var det ju ändå att jag som hade hatat Justin Bieber nu var ihop med honom.
Justin skrattade där han stod och diskade och jag tittade konstigt på honom.
-Varför skrattar du? frågade jag.
-Tänkte bara på hur konstigt det är att du har hatat mig och nu är du ihop med mig, svarade han och ryckte på axlarna.
-Är du nån jävla tankeläsare?! Jag tänkte ju det för en minut sedan! sa jag och skrattade. Justin ryckte på axlarna och torkade sista tallriken. Han la allt i skåpen och sedan kom han och satte sig vid köksbordet.
-Det suger att ha gips, sa jag. Justin skrattade och skakade på huvudet.
-Du måste nu bara ha det, annars kan du ju aldrig gå mer, sa han. Jag suckade.
-Men det suger fortfarande.
han skrattade och log.
-Kanske det, men du kommer klara det, det är väl typ bara 3 veckor kvar tills du får bort gipset?
-Men det är ju evigheter till det!
Justin skrattade igen och kysste mig.
-Du är bara för söt, sa han och kysste mig igen. Jag skrattade och sa:
-Kan du hämta min dator?
-Sure.
Han gick iväg och kom tillbaka efter en stund med min dator. Han la ner den på bordet och log mot mig.
-Thanks.
Jag loggade in på twitter och tweetade "So now I'm home again. Thanks for all the prayers<3". Jag la på "Never say never" och sjöng med. Justin skrattade och skakade på huvudet.
-Du är rolig, du, sa han och kramade mig. Vi bestämde oss för att ha en livechat så vi fixade det och så höll vi på att fjanta oss. Det var många som sa att vi är så söta och som även sa åt mig att jag är vacker. Några önskade oss lycka till och vissa sa att de bad för mig. Alla fans som var med på livechatten var bara för söta. Efter en stund avslutade vi chatten och bestämde oss för att titta på film. Vi la i titanic men när halva filmen gått blev jag tröttare och tröttare och tillsist somnade jag i Justins famn♥
LEDSEN FÖR SKITDÅLIG UPPDATERING! Men snälla, påminn inte mig. Jag är bara en som skriver och jag kan inte göra allt på en gång. Ledsen.
KOMMENTERA!<3

Kram Madde

Kommentarer
Postat av: Johanna

mer :D

2011-05-09 @ 15:39:43
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Anonym

Meeeeeeeeeeer, tycker kanske ud borde börja på en ny du är det ju enklare uppdatering eller enklare enklare blir det ju inte men asså du fattar :)

2011-05-09 @ 18:06:57
Postat av: sofia

awww, älskar novellen! meeer! :D

2011-05-09 @ 18:43:30
Postat av: Lintso

Vilket bra kapitel! Du kan fösöka be läsarna om de har nån bra idee om vad som kan hända nu. meer :)

2011-05-09 @ 19:16:48
Postat av: Johanna

Super bra iaf :D

2011-05-09 @ 19:27:31
URL: http://myownstoryss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0