Forever And Always

Men ja, hoppas alla har en trevlig fredag den 13e (jag har inte haft otur idag :D)

Kram Madde

Vi satte oss i bilen och pappa började köra till hans hus. Vi pratade allmänt om allt men vi båda visste vad som skulle komma. Ugh, varför gör jag dethär? tänkte jag för mej själv. Sedan tänkte jag på Lovisa och log genast igen. Hon var så gullig mot Jazzy och Jaxon och så verkade hon veta att jag var orolig. Pappa tittade på mej och sa:

-Justin.

Jag tittade upp och vaknade upp ur mina tankar. Vi var framme. Jag steg ut ur bilen och vi gick in i huset. Vi tog av oss jackorna och så gick vi och satte oss i soffan i vardagsrummet.

-Uhm... började pappa. Jag vet att jag inte har varit där för dej före du blev kändis och jag förstår hur du känner det när jag plötsligt dyker upp igen, men enda orsaken till det är för att jag ville visa dej att jag var stolt över dej, att jag är stolt över dej, fortsatte han sedan. Jag suckade.

-A, visst, sa jag ironiskt och himlade med ögonen.

-Ja men jag är stolt över dej! hävdade pappa.

-Du var aldrig stolt över mej så länge jag var liten och inte hade pengar alls. Sen nu när jag har pengar och popularitet då plötsligt kommer du in i mitt liv efter att ha varit ifrån mej i över 15 år! Du stack ifrån mej och mamma och sket fullständigt i att vi blev fattiga! Jag fick sitta i en låda när jag skulle äta! Du vet inte hur det kändes när jag sedan växte upp utan att ha en pappa som stod där brevid mej utan han var nån annanstans med nån annan! Vet du, man skulle tro att ens förälder verkligen bryr sej men sedan kommer du och bevisar att faktist alla föräldrar inte bryr sej! Jag är så otroligt trött på dej! Vet du, du kan dra, du kan sluta vara i mitt liv, du kan helt enkelt flytta, dra, lämna Jazzy och Jaxon så jag får ha dem. Men jag drar nu. Jag orkar inte med dej mer! Och kom snälla, INTE EFTER MEJ! sa jag. Jag steg upp, tog på mej jackan och gick ut. Jag började gå hemåt, vilket skulle ta en stund eftersom att det var typ 10 kilometer hem. Så nu skulle jag gå 10 kilometer. Ah, vad smart jag är, tänkte jag. Jag gick en bit och kom sedan på att "shit, jag är ju kändis. Om nån märker att jag är jag är det snart 100 personer här." Jag la upp min huva på jackan och gick med huvudet nere. Jaha... Kan jag typ ringa åt Lovisa och fråga om hon kommer och hämtar mej? Men äh, hon vet ju inte var jag är... Jag suckade och tittade upp. Jag såg att en butik var framför mej och gick dit. Jag satte mej ner på en bänk utanför, tog fram min telefon och ringde Lovisa.

Jag, Jazzy och Jaxon höll på att leka kurragömma när min telefon ringde. Jag tittade på displayen och det stod "Justin<3" där. Jag svarade.

-Hej, sa jag och log lite. Justin suckade.

-Hej my angel, har du någon aning om var Panoramio är? undrade han.

-Uhm... Nää... Hur så?

-Well, long story short så gick jag iväg från pappas hus när jag blev otroligt trött på honom och nu sitter jag här på en bänk utanför och skulle hamna att gå över 8 kilometer för att komma hem.

-Oj... Men kan du se vad adressen är så tar jag med Jazzy och Jaxon och så kan jag knappa in adressen på navigatorn eller nåt? Jag tar din bil.

-Tack, du är en ängel, ta nåt papper så kan du skriva ner det.

Jag sprang till köket, drog fram en liten paperslapp och en penna.

-Okej, så vad är adressen?

-55 Downie St, Stratford, ON N5A 1W7, Kanada.

Jag skrev ner det.

-Okej, gå in eller nåt för det kanske tar en stund innan jag kommer, okej?

-Okej, jag älskar dej.

-Jag älskar dej med, justin. Hejdå.

Vi la på och jag ropade på Jazzy och Jaxon. De kom fram ur sina gömställen.

-Nu ska vi ut på en rolig biltur, vi ska hämta Bieber, sa jag och log mot dem. De nickade. Vi gick till hallen och jag klädde först på mej, sedan hjälpte jag Jazzy och Jaxon att klä på sej och så tog jag Jaxon i famnen och Jazzy i handen och så gick vi till Justins bil. Jag spände fast Jazzy och Jaxon i baksätet och tittade efter Justins nycklar i framsätet. Men jag hittade inte dem någonstans.

-Jazzy och Jaxon, jag går in och söker efter Justins nycklar, så sitt bara här och vänta på mej, okej? sa jag och de nickade. Jag stängde dörrarna och gick in igen. Jag sökte runt i vårt rum men hittade inte nycklarna. Sedan tittade jag i köket och där låg de på bordet. Jag tog nycklarna och gick ut. Då var det plötsligt folk som stod runt bilen och tittade in. Jag sprang dit, knuffade undan några personer och hoppade in i bilen.

-HALLÅ DU KAN JU INTE SJÄLA JUSTIN BIEBERS BIL! skrek nån av dem. Jag skakade på huvudet åt dem och försökte få dem att flytta. Nu var det paparazzis runt hela bilen och tog bilder. Jag tittae bak på Jazzy och Jaxon och de satt och såg rädda ut. Jag suckade och försökte samla mej. Jag startade bilen och försökte köra ut från uppfarten. Men folk stod i vägen. Jag vevade ner rutan lite och ropade:

-FLYTTA, ELLER SÅ RINGER JAG POLISEN!

Fansen började flytta sej men paparazzis var fortfarande där. Jag blev mer och mer förbannad och vevade ner rutan igen.

-FLYTTA UNDAN FÖR FAN! skrek jag och började backa ut, utan att bry mej om några personer som var bakom. De fattade att de just hade gjort mej arg och förstod att de skulle flytta. Jag backade ut från uppfarten och började köra sakta framåt medan jag ställde in navigatorn. Jag följde navigatorn tills jag såg en butik med en stor skylt. "PANORAMIO" stod det på den. Jag körde in på parkeringen och hoppade ut ur bilen.

-Vänta här, Lovia kommer snart, sa jag till Jazzy och Jaxon och gick in i butiken. Jag hittade Justin som satt på en bänk med huvudet i händerna.

-Justin, kom nu, sa jag åt honom och han tittade upp. Han steg upp och kom fram till mej och vi kysstes.

-Du är en ängel! sa han. Jag log och drog ut honom ur butiken. Vi gick till bilen och jag slängde nycklarna till honom. Han låste upp och jag hoppade in i passagerarsätet. Han öppnade dörren till baksätet och tittade till Jazzy och Jaxon och sedan satte han sej på förarsätet. Han startade bilen och körde mot sin pappas hus för att lämna hem Jazzy och Jaxon. När vi kom fram tittade han på mej och jag förstod att jag skulle föra in Jazzy och Jaxon. Jag steg ut ur bilen, hjälpte dem ut ur bilen och sedan tog jag dem i händerna och ledde dem in i huset.

-Jeremy! Här kommer dina ungar! ropade jag in i huset och han kom till hallen. Han kramade mej och tackade för att jag hade tatt hand om dem och jag log mot honom, sedan gick jag. Justin startade bilen och började köra hemåt. På vägen hem berättade jag vad som hade hänt med paparazzis och fansen och Justin blev helt förbannad, inte på mej utan på dem.

-Att de inte NÅNGÅNG kan lämna mej eller mina kompisar ifred! Eller flickvän för den delen heller! sa han argt. Jag suckade. När vi var framme steg vi ut ur bilen och gick in i huset. Vi bestämde oss att äta nåt så vi kokade spagetti och köttfärssås och så satt vi ner och åt det. När vi var klara diskade vi och så satte vi oss vid tvn och tittade på tv...

-You're beautiful, every little piece, love, and don't you know, you're really gonna be someone, ask anyone, and when you find, everything you looked for, I hope you're life, leads you back to my door, oh but if it don't, stay beautiful. Jag sjöng hela sången och när jag var klar kysstes jag och Justin länge, länge.

-Jag älskar dej, viskade Justin, och jag svarade:

-Nej, nu har jag nog allt, sa jag högt för mej själv. Just som jag sade det tutade det där ute och jag drog ner min kapsäck till hallen. Mamma kom ut i hallen för att hon hade tagit ledigt från jobbet för att säga hejdå till mej. Vi kramade varandra och hon sa:

-Ta hand om dej nu, och var snäll mot Justins morföräldrar!

Jag nickade.

-Jaadå, hejdå, sa jag och tog på mej skorna och en vinterjacka och drog på mej en mössa. Sedan drog jag ut min kapsäck till bilen och la in den i bakluckan och så hoppade jag in i baksätet och sa "hej!"

-Hejhej, sa Justin och kysste mej. Kenny skulle inte vara med oss i Kanada men han måste komma med oss till flygplatsen och så för ifall att det var paparazzis och fans där. Sen skulle vi ju flyga med ett privatflyg till Kitchener och därifrån skulle Justin köra till Stratford. Justin tittade på mej.

-Vad tänker du på? undrade han. Jag skrattade.

-Inget, bara på att jag kommer frysa ihjäl där, jag har inga vantar med mej, sa jag. Han skrattade.

-Dummer! Kanske du borde tänka på att ta med vantar när det är vinter, ya know? sa han och blinkade.

-Men sorry att jag satt och tänkte på dej istället för att koncentrera mej på packningen! Så det är faktist ditt fel!

Han skrattade.

-Okej, fair enough!

När vi var framme vid flygplatsen gick vi in och igenom säkerhetskontrollen och allt det och sedan fick vi gå ut till en bil som skulle ta oss till flygplanet. Vi vinkade hejdå till Kenny och gick in i planet.

-Haha, bara du och jag i ett flygplan i 2 timmar, sa Justin.

-Glöm inte piloten! sa jag och skrattade. Vi satte oss ner i 2 stolar (planet var verkligen gjort för 2 personer) och tittade på varandra. Vi kysstes och sedan hördes det i högtalarna.

-Välkommen till ert privata flygplan. Resan tar ungefär 2 timmar. Vi ber er att spänna fast säkerhetsbälten och stänga av telefonerna. Ha en trevlig resa! sa piloten. Jag började gapskratta men spände fast mej.

-Va? frågade Justin.

-Hahahahahhahaha, kom igen, piloten pratar med 2 personer som om det skulle vara fler här än bara vi! skrattade jag. Justin ryckte på axlarna.

-Du e dum, sa han och flinade. Flygplanet startade och jag och Justin pratade om allt och inget så vi märkte nästan inte ens att vi plötsligt var i luften.

-Så vad vill du göra? frågade Justin. Jag tittade ut genom fönstret och fick lite panik när jag såg marken där nere.

-uhm alltså jag lovar att jag inte stiger upp för jag kommer tro att jag ska dö, så låt mej bara sitta här och tänka lugnt, sa jag. Justin tittade oroligt på mej.

-Du har aldrig sagt att du är rädd för att flyga, sa han och tittade ännu oroligare på mej.

-Det är jag inte heller, jag är bara höjdrädd! hävdade jag.

-Okej, men ta det bara lugnt, det går nog bra, kanske vill du byta plats med mej så du inte behöver titta ut genom fönstret? föreslog han. Jag skakade på huvudet.

-Nä, jag vågar inte stiga upp! sa jag. Justin nickade.

-Okej, men titta på mej istället, sa han och vände mitt ansikte mot honom och kysste mej. Jag slapnade av lite och jag och Justin pratade om allt möjligt. Han kysste mej varannan minut eller nåt för att typ lugna mej och om jag ska vara ärlig har jag aldrig varit lugnare än när han är med mej, så ja, jag lugnade ner mej och hade till sist ändå inte panik. När vi landade gick allt bra och så hoppade vi ut ur planet och satte oss i en bil som skulle ta oss till självaste flygplatsen. När vi kom dit träffade vi Eric, Justins andra livvakt när Kenny inte är där, och han hjälpte oss att komma till Justins bil eftersom att där var ett antal *host* hundra 'host* fans och paparazzis och när vi kom till Justins bil hoppade vi in och började den korta resan till Stratford. Vi pratade om allt på vägen dit och när vi kom fram så hoppade vi ur bilen, drog väskorna in i Justins morföräldrars hus och sa hej till dem. (Jag minns inte just nu vad Justins morföräldrar heter) Hans mormor kramade om mej och sa:

Jag lutade huvudet mot hans axel och kramade honom medan han satt där och svärde.

-Justin, det är bra, allt är bra, oroa dej inte, sa jag och kysste honom på kinden. Justin suckade.

-Justin, sitt inte här och svär, kom så går vi in istället, sa jag. Justin vände sej om mot mej och kysste mej. Sedan steg vi upp, lämnade alla våra saker i bilen och gick in. Vi gick upp till Justins rum och la oss på sängen, utmattade och arga...

---

Efter att vi hade luggit(?) där en stund tittade vi på varandra och började skratta. Vi skrattade så mycket att vi inte fick nån luft och jag fick ont i magen. Det var ju ändå ganska humoristisk hela saken.

-AJ MIN FOOOOT! härmade jag en a paparazzis och vi skrattade mera.

-Jag körde verkligen på nåns fot, sa Justin och skrattade. Jag nickade.

-Mm, det gjorde du minsann.

Justin tittade på mej och vi kysstes.

-Så vad vill du göra nu då? frågade han. Jag tittade på klockan. Den visade 3:02pm.

-Kanske vi ska ta och äta nåt? föreslog jag. Justin nickade. Så vi steg upp och gick ner till köket.

-Hmm... Så vad vill du ha? undrade han. Jag satte mej på bordet och tänkte.

-PIZZZAAAAAA!!!!!! sa jag sedan. Justin skrattade.

-Okej, men sitt inte på bordet för ***!

Jag skrattade.

-Lilla Justin blev visst sur? sa jag och klappade honom på huvudet. Han skrattade och lyfte ner mej från bordet.

-Nä, men man kan väl ändå inte sitta på ett bord, eller?

Jag nickade.

-Det kan man visst, jag gjorde det ju!

Han skakade på huvudet åt mej och tog fram sin telefon. Han slog numret till närmaste pizzeria och beställde pizza. Vi satte oss ner i vardagsrummet och väntade på pizzan. Jag satte mej i Justins famn och kysste honom. Han fördjupade kyssen och det blev till grovt hångel. Just som han tänkte dra av mej tröjan ringde det på dörren. Jag flyttade mej och Justin steg upp och gick och öppnade dörren. Jag bet mej i läppen. Uhm... Well yeah... tänkte jag och suckade tyst. Justin kom med 2 pizzakartonger till vardagsrummet och frågade:

-Var vill du äta?

-Här, svarade jag och log. Justin nickade.

-Okaiii, sa han och satte sig ner. Sedan kom han på att han hade glömt bestick och glas och steg suckande upp.

-Nämen sitt ner gamla Justin, jag hämtar, sa jag och skrattade.

-Tack, kära flicka, du vet, det är så svårt med min gamla stackars rygg, svarade han. Jag skrattade ännu mer och gick in i köket. Jag öppnade ett av skåpdörrarna och tog två glas. Sedan gick jag till kylskåpet och tog en cokisflaska och la allt på bordet. Sedan tog jag bestick och bar allt till vardagsrummet. Jag la ner allt på bordet och satte mej ner.

-Hur mår stackars ryggen då? frågade jag. Justin skrattade.

-Det är bättre nu när jag slipper gå lika mycket, svarade han. Jag skrattade och kysste honom.

-Okej, svarade jag sen. Vi började äta av pizzorna och pratade lite allmänt om allt mellan himmel och jord. Efter att vi hade ätit klart sa jag åt Justin att vänta i vardagsrummet och gick upp till hans rum och tog hans gitarr. Jag gick ner igen och började spela Taylor's låt "stay beautiful"

-Godmorgon, sa jag och log mot dem.

-Godmorgon sweetie, sa mamma och Pattie. Justin kysste mej och sa:

-Goodmorning angel!

Jag log mot honom och satte mej ner brevid honom. Jag tog en filburk och började äta. Vi pratade lite allmänt om allt och när jag och Justin var klara gick vi upp till hans rum. Jag klädde på mej och så satte jag mej ner på Justins säng. Justin satte sig brevid mej och tittade på mej.

-Vet du hur vacker du är? frågade han. Jag kände hur jag rodnade och tittade ner i marken.

-Uhm... Tack, sa jag. Justin kysste mej på kinden och sa:

-Awws vad du är söt när du rodnar!

Han kramade mej och jag kramade honom.

-Vet du hur glad jag är just nu? frågade jag och kysste Justin. Han började kittla mej och jag skrek.

-Justin! Hahahaha, DU FÅ-FÅ-FÅÅR INTE!

Justin slutade kittla mej och kysste mej istället.

-Nä, jag vet inte, hur glad är du? sa han. Jag skrattade.

-Jätteglad! svarade jag och log mot honom. Vi kysstes igen och sen frågade Justin:

-Så vad vill du göra idag då?

-Gå och handla julklappar!

-Okej, men då gör vi det. C'mon, let's go!

-Men hold on! Jag måste hem först och byta om!

-Okej men då tar vi min bil och åker till dej, sedan ringer jag till Kenny så han kan komma med oss.

-Okej!

Vi gick ner till hallen, klädde på oss jackorna och skorna och ropade "hejdå" och sedan gick vi ut. Justin körde hem till mej och jag gick in och böt om. Medan jag böt om ringde Justin till Kenny och vi bestämde att vi skulle träffa Kenny utanför det största köpcentret i Atlanta. Så vi hoppade i bilen och åkte dit. När vi kom fram sökte vi upp Kenny så diskret vi kunde och jag och Kenny hälsade på varandra genom att krama varandra.

-Så ni är kompisar igen? det är ju jättebra! sa Kenny och log mot oss. Vi nickade och Justin sa:

-Kanske lite mer än kompisar...

Kenny skrattade och vi gick in i köpcentret. Vi fick många nyfikna blickar när vi gick omkring där och funderade vart vi skulle gå men alla lät oss vara ifred endå. Vi bestämde oss för att gå till en leksaksbutik för att köpa julklappar åt Jazzy och Jaxon. På vägen dit frågade några fans om autografer och bilder och det gjorde ju inget för jag älskade seriöst att se på Justin när han var så gullig mot sina fans. När han var klar med fansen gick vi in i butiken och började titta på leksaker. Jag köpte en nalle till Jazzy och en nalle och en leksaksbil till Jaxon.

När vi var färdiga där gick vi till en skobutik. Justin sa att jag skulle titta på alla skor och välja 2 par som jag ville ha, sen skulle han köpa ena paret. Så jag gick omkring och tittade på converse, högklackade skor, boots, och allt annat och hittade 3 par som jag älskade.

Jag visade dem åt Justin och han förde dem till disken och sa att han reserverade dem så att han kunde komma tillbaka nån annan dag när jag inte var med och köpa nån av dem. Vi gick ut ur butiken och bestämde oss för att gå och äta nått på ett café. Så vi gick till närmaste café och jag köpte en varm choklad och Justin tog en kaffe. Vi satte oss ner vid ett bord och pratade om allt mellan himmel och jord. Plötsligt blev det sån kalabalik. Folk skrek och tittade på oss. Jag tittade mej runt och undrade om vi såg skrämmande ut. Justin ryckte på axlarna.

-Jag antar att det är tid för oss att gå, sa han. Jag suckade och vi gick ut, Kenny först, Justin sen och sist jag. Vi trängde oss igenom folkmassan som nu hade samlats och tog oss till bilen ganska lindrigt. Där hoppade vi in i bilen och Justin försökte köra iväg men hela parkeringsplatsen var full av paparazzis och fans. Jag gjorde mitt bästa för att gömma mitt ansikte för kamerorna och Justin tutade och tutade. Till sist fattade väl fansen att de skulla akta sej men paparazzis stod runt hela bilen. Jag tog en jacka och la den över mitt huvud medan Justin tutade och tutade. Kenny var där ute och försökte få paparazzis bort från bilen utan att lyckas. Justin satt på sin plats och svärde för sej själv. När det inte var några personer framför bilen körde Justin snabbt bort och vi hörde hur nån skrek "AJ MIN FOT!" men vi orkade inte bry oss. Justin körde bara snabbt hem och när vi kom fram till honom hoppade han ut ur bilen och slog igen dörren. Sedan bröt han typ ihop. Jag steg ut ur bilen och gick fram till honom där han satt på marken och svärde. Jag la försiktigt min hand på hans axel och satte mej ner brevid honom. Jag lutade huvudet mot hans axel och kramade honom medan han satt där och svärde.

-Justin, det är bra, allt är bra, oroa dej inte, sa jag och kysste honom på kinden. Justin suckade.

-Justin, sitt inte här och svär, kom så går vi in istället, sa jag. Justin vände sej om mot mej och kysste mej. Sedan steg vi upp, lämnade alla våra saker i bilen och gick in. Vi gick upp till Justins rum och la oss på sängen, utmattade och arga...