No Matter What, Kapitel 40
-Varför ska allt vara så svårt? Varför kan jag inte komma över dig? viskade jag tyst för mig själv. Jag hatade att veta att han inte brydde sig om mig mer. Jag suckade och gick in och la mig, även fast klockan var ungefär kvart över 9. Otroligtvis somnade jag ändå...
Veckan gick snabbare än vad jag hade trott och dagen då jag skulle ha dejt med Alex närmade sig...
-TYSTA! ropade mr. Archbold mitt i vår katastrofaliska klass, Tack! Så alla läser sid. 45 i boken! Varsågoda, ni får gå hem! fortsatte han sedan.
Jag tog mina biologi böcker och började gå mot mitt skåp. Jag hade vant mig vid den här skolan, det spreds rykter väldigt snabbt. Redan några dagar efter festen frågade alla om jag var tillsammans med Alex. Mitt svar var alltid detsamma; ”Det är komplicerat” .
-Så Amanda, jag hämtar dig då vid 6 tiden, eller hur? frågade Alex och jag hoppade lite till eftersom att jag varit djupt i min egen värld.
-Öö jaa..gör det! Syns senare, sa jag och kysste honom lätt på kinden. Han flinade och gick iväg. Jag suckade och började gå mot min bil.
Allt jag gör påminner om Justin. Kom igen, om han verkligen hade brytt sig om vårt förhållande hade han aldrig hånglat med Selena. Fan, varför ska allting vara så svårt? tänkte jag för mig själv. Just då kom pappa in i mitt rum.
-Jag och Hayley ska gå ut och äta ikväll, så vi kommer troligen inte vara hemma före tolv, sa han och log lite. Var inte så mycket på datorn bara, sa han sedan och gick ut. Jag lyssnade på hans steg då han gick ner för trapporna och satte mig sedan framför datan.
Av mina gamla vanor gick jag förtås på twitter först. Jag satt och tänkte en stund om jag skulle skriva om dejten men skrev istället sedan; "I hate you...and then I love you...it's like I want to throw you off a cliff....then rush to the bottom to catch you”. Jag såg på klockan och jag hade ännu 2 timmar på mig tills Alex skulle komma, men bestämde mig för att endå börja välja kläder. Men jag kunde inte hitta något passande hur mycket jag än letade.
-HAYLEY! ropade jag med lite panik i rösten. Jag fick inget svar så jag sprang ner till köket.
-Jaa? frågade Hayley med en kaffekopp i handen.
-Jag ska på en dejt idag, och jag har inga passande kläder, sa jag men min desperataste röst. Hayley log och drog mig till sitt och pappas rum. Hon öppnade hennes klädskåp och tog ut en väldigt vacker klänning, vit med blå prickar.
-Jag skulle igentligen ha den ikväll, men den är för liten så du kan få den, sa hon och log.
-Va?! Seriöst! Tack så himla mycket! Sa jag och kramade om henne. Hon skrattade lite och gick sedan ut ur rummet. Själv sprang jag upp för trapporna in i badrummet. Jag började sminka mig och var faktist ganska nöjd med slutsatsen; blå ögonskugga, mascara och läppglans.
-Jag undrar om Justin skulle ha gillat dethär...sa jag tyst för mig själv.
Efter några minuter hörde jag Alex bil komma. Jag kollade sista gången i spegeln, och allting var perfekt, nu ska jag verkligen ha det kul och glömma Justin, tänkte jag.
-Oj hej snygging! Jag väntade på min shawty, vi skulle på dejt, men du kan ju komma istället, sa Alex då jag kom in i bilen.
Jag log ett besvärat leende. Hur mycket jag än försökte fick jag inte ordet ”shawty” att låta rätt i Alex mun.
-Jag tänkte att vi kunde gå till en resteurang nära sjön, går det bra? frågade han sen.
-Okej, sa jag och log lite försiktigt. Hur i hela friden skulle jag någonsin glömma Justin?
Justins perspektiv:
Jag hade försökt allt för att få mig själv att förstå Amandas situation. Men hur jag en försökte fattade jag aldrig varför hon inte förstod att jag älskade henne.
Jag gick in på twitter och först följde jag några fans och skrev sedan ”It seems like we never will be together after all this...”. Jag skulle spendera resten av dagen med Chaz så jag suckade och stängde av datorn.
Alex's perspektiv:
Damn, Amanda är verkligen snygg! Jag känner mig som smuts brevid henne.
-Är det där var vi ska äta? frågade Amanda och suckade.
Jag kunde inte avgöra om hon suckade för att hon var besviken eller för att det var vackert. Jag bestämde mig för att inte tänka på det och parkerade bilen istället. Jag steg snabbt upp så att jag skulle kunna öppna dörren till Amanda, lite får man väll anstränga sig.
-Välkommen, madam! sa jag då hon steg ut ur bilen och hon fnittrade lite. Jag tog hennes hand och visade henne fram till vårt bord.
-Så ska vi beställa maten?
Amandas perspektiv:
Maten var god, platsen var vacker, men inget jämfört med mina och Justins dejter. Okej, Justin är 10 000 gånger rikare men endå. Det kom någon lugn låt plötsligt och Alex frågade om jag ville dansa.
-Haha, okej, men jag är sen inget proffs, svarade jag och steg upp.
Låten var helt okej, tills refrängen började ;
”What if I had never let you go
Would you be the man I used to know
If I'd stayed
If you'd tried
If we only turn back time
But I quess we'll never know”
Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken så jag sprang ut ur resteurangen till bryggan vid sjön.
-Amanda! Vad är det? frågade Alex som sprungit efter mig.
-Justin.. mumlade jag.
-Va?
Jag svarade inte och han flinade plötsligt. Jag förstod hans hemska ide och skulle just hoppa undan, men han hann knuffa i mig. Det som var roligt med det var att han föll själv i.
-ALEEEEEEEX! ropade jag medan jag skrattade för full hals.
Efter att vi simmat en stund steg vi upp för att börja gå hemmåt. Glittrande vattendroppar slingrade sig ner för Alex rygg då han steg upp. Han hade tydligen tagit bort sin tröja medans vi simmade. Plötsligt hörde jag att jag fått ett meddelande, Justin, stod det.
”Loved you once, love you still, always have, always will”
Kapitlet skrivet av Josso :D Tack Josso<3 KOMMENTERA!<3
No Matter What, Kapitel 39
Sedan såg jag hur någon tweetade "OMG! Justin and Selena!! Look!" och så en länk. Jag klickade på länken och såg en bild på Justin när han först kramade Selena, sedan gick han hand i hand med henne och så var han påväg att kyssa henne. Jag kände hur tårarna brände innanför ögonlocken men höll dem tillbaka. Men sedan smet en tår ut och rann nerför min kind och den följdes av flera...
Jag försökte sluta gråta för det tjänade ju inget till det. Jag torkade bort tårarna och försökte tänka på Alex. Jag klickade bort sidan och tweetade "Crying over you even if I know it's not worth it. You've made me cry 5 million times now... Thanks for that... but I'm doing fine without you. I swear. I'm doing great" och så loggade jag ut. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag torkade tårarna och gick in i mitt badrum och tvättade mitt ansikte. Jag suckade och satte mig på toalocket. Där satt jag en lång stund och snyftade.
Justins perspektiv:
Träffen med Selena gick bra, tills vi kysstes. Om jag bara hade märkt att där var paparazzis. Om jag bara hade hållt mig borta från Selena, men nej.
Just nu satt jag i mitt vardagsrum tillsammans med mitt crew och vi diskuterade hur vi skulle hantera hela situationen.
-...Går det bra, Justin? frågade mamma. Jag ryckte till.
-Um... Va?
-Jag frågade om det går bra att du blir ihop med Selena nu så det inte blir nåt problem så du måste förklara samma gamla "Det var bara en kyss"-historia, sa Scooter och tittade på mig. Jag funderade en stund. Jag älskar ju Amanda, men hon vill att jag ska gå vidare... Och Amanda kommer ju ändå hitta nån ny, så populär som hon är... Varför ska allt vara så svårt?
-Um... Aa... Det går väl... svarade jag efter en stund. Mamma kramade mig.
-Jag förstår att det kan kännas svårt nu, men allt kommer bli bra, på ett eller annat sätt, sa hon. Jag kramade henne en lång stund.
-Okej, men då så, då avslutar vi det här och så ses vi snart, Justin, okej? sa Scooter och vi gjorde vår handshake. Sedan åkte alla och så satt jag och mamma kvar i vardagsrummet.
-Det blev inget av Canada-resan, sa mamma och suckade. Jag suckade också.
-Nä... mumlade jag. Då ringde det på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod pappa med Jaxon i famnen och Jazmyn stod bredvid. Jag lyfte upp Jazzy i min famn och kysste henne på kinden. Sedan kramade jag pappa.
-Men vad gör ni här? frågade jag förvånat. Pappa skrattade.
-Vi ville överraska dig, förklarade pappa. Jag tog Jaxon i famnen och kysste honom på kinden också. Jazzy börja hoppa upp och ner där hon stod på marken och sa:
-Bieber! Bieber! Bieber!
Jag skrattade åt hur söt hon var och lyfte upp henne igen och kysste henne på kinden. Hon skrattade förtjust.
Det ringde igen på dörren och jag öppnade. Där stod Ryan och Chaz! Jag la ner Jaxon och Jazmyn och kramade killarna.
-Hey bro, sa dom och skrattade. Vi lekte en stund med Jazzy och Jaxo och sedan gick vi upp till mitt rum.
-Alltså ledsen att förstöra att du är så glad, men vad hände med Amanda och Selena? frågade Chaz. Jag suckade och satte mig ner på sängen och berättade allt. När jag var klar tittade dom på mig en lång stund.
-Ajaj... Inte bra... EPIC FAIL! ropade Ryan för att lätta upp stämningen. Jag skrattade och skakade på huvudet.
-Och Amanda vill gå vidare och Scooter vill att jag ska vara ihop med Selena och mina fans vill att jag ska va singel för resten av mitt liv och Jazzy och Jaxo vill att jag ska vara med dem hela tiden... Fan... sa jag.
-Värst vad du var positiv då, sa Chaz. Jag suckade.
-Nä men allvarligt, då får du väl ta och acceptera att Amanda vill gå vidare, hon förlät ju i alla fall dig, och hon har säkert redan sett bilderna på dig och Selena och just nu tänker hon väl att hon måste verkligen på riktigt gå vidare, och du har ju inget problem med att få en ny flickvän så ta vara på det och liksom, kom över Amanda, hon kommer ändå inte komma tillbaka i ditt liv. Ledsen att säga det här men... Så är det, sa Ryan och klappade mig på axeln. Jag suckade och sedan nickade jag.
-Dags att gå vidare, mumlade jag och så steg jag upp.
Amandas perspektiv:
Hela dagen gick utan att jag pratade med någon. Pappa hade tagit min telefon och dator och dom skulle jag få tillbaka imorgon, så jag hade inget att göra. Nu var det kväll och jag låg i sängen och läste en bok. Jag tittade på klockan och den visade 20:55. Suck. Jag gick in i badrummet och klädde av mig och så duschade jag. När jag var klar torkade jag håret och lät det som inte blev torrt lufttorka. Sedan klädde jag på mig pyjamas och borstade tänderna. När jag var klar gick jag ut på balkongen och satt där och tänkte en stund.
-Varför ska allt vara så svårt? Varför kan jag inte komma över dig? viskade jag tyst för mig själv. Jag hatade att veta att han inte brydde sig om mig mer. Jag suckade och gick in och la mig, även fast klockan var ungefär kvart över 9. Otroligtvis somnade jag ändå...
Så fick ni ett längre kapitel igen :D Älskar att lägga in bilder som passar bra in i texten. Vad tycker ni? Nu förtjänar jag väl ändå över 15 Kommentarer för att jag sitter uppe 1 tiden och skriver, va? :D KOMMENTERA VAD NI TYCKER!<3 :D
Kram Madde
Jag försökte sluta gråta för det tjänade ju inget till det. Jag torkade bort tårarna och försökte tänka på Alex. Jag klickade bort sidan och tweetade "Crying over you even if I know it's not worth it. You've made me cry 5 million times now... Thanks for that... but I'm doing fine without you. I swear. I'm doing great" och så loggade jag ut. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag torkade tårarna och gick in i mitt badrum och tvättade mitt ansikte. Jag suckade och satte mig på toalocket. Där satt jag en lång stund och snyftade.
Justins perspektiv:
Träffen med Selena gick bra, tills vi kysstes. Om jag bara hade märkt att där var paparazzis. Om jag bara hade hållt mig borta från Selena, men nej.
Just nu satt jag i mitt vardagsrum tillsammans med mitt crew och vi diskuterade hur vi skulle hantera hela situationen.
-...Går det bra, Justin? frågade mamma. Jag ryckte till.
-Um... Va?
-Jag frågade om det går bra att du blir ihop med Selena nu så det inte blir nåt problem så du måste förklara samma gamla "Det var bara en kyss"-historia, sa Scooter och tittade på mig. Jag funderade en stund. Jag älskar ju Amanda, men hon vill att jag ska gå vidare... Och Amanda kommer ju ändå hitta nån ny, så populär som hon är... Varför ska allt vara så svårt?
-Um... Aa... Det går väl... svarade jag efter en stund. Mamma kramade mig.
-Jag förstår att det kan kännas svårt nu, men allt kommer bli bra, på ett eller annat sätt, sa hon. Jag kramade henne en lång stund.
-Okej, men då så, då avslutar vi det här och så ses vi snart, Justin, okej? sa Scooter och vi gjorde vår handshake. Sedan åkte alla och så satt jag och mamma kvar i vardagsrummet.
-Det blev inget av Canada-resan, sa mamma och suckade. Jag suckade också.
-Nä... mumlade jag. Då ringde det på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod pappa med Jaxon i famnen och Jazmyn stod bredvid. Jag lyfte upp Jazzy i min famn och kysste henne på kinden. Sedan kramade jag pappa.
-Men vad gör ni här? frågade jag förvånat. Pappa skrattade.
-Vi ville överraska dig, förklarade pappa. Jag tog Jaxon i famnen och kysste honom på kinden också. Jazzy börja hoppa upp och ner där hon stod på marken och sa:
-Bieber! Bieber! Bieber!
Jag skrattade åt hur söt hon var och lyfte upp henne igen och kysste henne på kinden. Hon skrattade förtjust.
Det ringde igen på dörren och jag öppnade. Där stod Ryan och Chaz! Jag la ner Jaxon och Jazmyn och kramade killarna.
-Hey bro, sa dom och skrattade. Vi lekte en stund med Jazzy och Jaxo och sedan gick vi upp till mitt rum.
-Alltså ledsen att förstöra att du är så glad, men vad hände med Amanda och Selena? frågade Chaz. Jag suckade och satte mig ner på sängen och berättade allt. När jag var klar tittade dom på mig en lång stund.
-Ajaj... Inte bra... EPIC FAIL! ropade Ryan för att lätta upp stämningen. Jag skrattade och skakade på huvudet.
-Och Amanda vill gå vidare och Scooter vill att jag ska vara ihop med Selena och mina fans vill att jag ska va singel för resten av mitt liv och Jazzy och Jaxo vill att jag ska vara med dem hela tiden... Fan... sa jag.
-Värst vad du var positiv då, sa Chaz. Jag suckade.
-Nä men allvarligt, då får du väl ta och acceptera att Amanda vill gå vidare, hon förlät ju i alla fall dig, och hon har säkert redan sett bilderna på dig och Selena och just nu tänker hon väl att hon måste verkligen på riktigt gå vidare, och du har ju inget problem med att få en ny flickvän så ta vara på det och liksom, kom över Amanda, hon kommer ändå inte komma tillbaka i ditt liv. Ledsen att säga det här men... Så är det, sa Ryan och klappade mig på axeln. Jag suckade och sedan nickade jag.
-Dags att gå vidare, mumlade jag och så steg jag upp.
Amandas perspektiv:
Hela dagen gick utan att jag pratade med någon. Pappa hade tagit min telefon och dator och dom skulle jag få tillbaka imorgon, så jag hade inget att göra. Nu var det kväll och jag låg i sängen och läste en bok. Jag tittade på klockan och den visade 20:55. Suck. Jag gick in i badrummet och klädde av mig och så duschade jag. När jag var klar torkade jag håret och lät det som inte blev torrt lufttorka. Sedan klädde jag på mig pyjamas och borstade tänderna. När jag var klar gick jag ut på balkongen och satt där och tänkte en stund.
-Varför ska allt vara så svårt? Varför kan jag inte komma över dig? viskade jag tyst för mig själv. Jag hatade att veta att han inte brydde sig om mig mer. Jag suckade och gick in och la mig, även fast klockan var ungefär kvart över 9. Otroligtvis somnade jag ändå...
Så fick ni ett längre kapitel igen :D Älskar att lägga in bilder som passar bra in i texten. Vad tycker ni? Nu förtjänar jag väl ändå över 15 Kommentarer för att jag sitter uppe 1 tiden och skriver, va? :D KOMMENTERA VAD NI TYCKER!<3 :D
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 38
Jag gick ut och satte mig i Alex bil. Jag log mot honom och sa:
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
När vi gick in där festen var märkte jag att många killar tittade på mig och några visslade till och med. Jag skrattade och gick fram till bordet där bålen och ölen stod. Alex hällde upp bål åt mig och honom och vi stod där och drack och pratade en stund. Många kom fram till honom och hälsade och på samma väg hälsade dem på mig också. Alex hade tydligen väldigt många vänner. Efter en stund blev Alex dragen till nåt ställe med några kompisar så jag stod bara där och kände mig osynlig. Men vafan är dethär? Jag skulle ju ha kul... tänkte jag. Just då kom det "On the floor" med Jennifer Lopez ft. Pitbull och jag måste bara dansa. Så jag la ner mitt bålglas och gick ut på dansgolvet och började dansa, även fast det inte var så många som dansade. Det kom fler och fler och dansade och till sist dansade ungefär alla. Jag hade väldigt kul. Sedan kom det på en tryckare. Alex kom fram till mig och frågade:
-Får jag lov?
-Jepp, sa jag och log mot honom. Han tog min hand och vi gick ut på dansgolvet. Jag la mina armar runt hans nacke och han la armarna runt min midja och drog mig närmare intill honom. Vi dansade länge och jag kände hur han kom närmare mig. Plötsligt stod vi så nära varann så våra nästippar och pannor rördes. Alex log mot mig och jag log tillbaks. Vi fortsatte dansa och plötsligt kysste Alex mig. Jag kysste tillbaks och log lite medans vi kysstes. Jag kände hur våra tungor nuddade och fortsatte kyssa honom.
Efter en stund avslutade jag kyssen och tittade in i hans blåa ögon. Jag log mot honom och märkte att många tittade på oss. Då rodnade jag lite. Vi fortsatte festa hela kvällen. Plötsligt kollade jag på klockan och den visade 02:14. Då fick jag panik. Jag drog i Alex arm och sa:
-Asså jag måste hem nu! Klockan är förfan över 2!
Han tog min hand och vi gick ut till hans bil. Han körde hem mig och före jag gick ut gav jag honom en puss och sa:
-Tack. Ses i skolan på måndag! Hej.
Sedan steg jag ut och sprang in i huset. Jag försökte vara så tyst som möjligt men sedan hörde jag röster från vardagsrummet. Hayley och pappa kom ut i hallen. De såg verkligen oroliga ut.
-Du skulle ju vara hemma för 2 timmar sedan! sa pappa argt. Jag tittade ner i golvet.
-Ledsen... mumlade jag.
-Vet du vad klockan är?! fortsatte han.
-Jag är ledsen! Jag glömde tiden! ursäktade jag.
-Vi har ringt en miljon gånger! Fattar du inte hur oroliga vi var?! Du får inte gå på några mer fester nu! sa pappa bestämt. Jag suckade och gick upp till mitt rum och bytte om. Sedan tvättade jag bort sminket och borstade tänderna. När jag var klar la jag mig i sängen men då kom tankarna på Justin krypande igen. Jag suckade och försökte sluta tänka på honom men det gick inte. Jag satte mig upp i sängen och gick ut på balkongen. Jag tittade upp mot himlen.
Jag tänkte "Varför ska det vara så svårt att komma över nån som har krossat ens hjärta? Jag borde ju hata Justin nu. Men jag älskar honom... Och jag behöver honom..." Jag suckade och gick in igen. Jag la mig ner i sängen och somnade.
NÄSTA MORGON
När jag vaknade kände jag mig otroligt trött. Jag tittade på klockan och den visade 13:21. Jag satte mig upp och drog på mig min morgonrock och gick ner till köket. Där satt Hayley och pappa. Jag satte mig vid bordet och tog åt mig av baconen. Medans jag åt pratade jag lite med pappa och Hayley och jag bad även om ursäkt för att jag inte hade kommit hem så tidigt som jag lovade. Jag hade utegångförbud i en vecka för att lära mig att inte göra om det, ha ha. När jag var klar gick jag upp till mitt rum om tog av mig mina kläder och gick och duschade. Sedan torkade jag håret och klädde på mig ett par mjukisbyxor och en hoodie. Sedan borstade jag tänderna och satte mig vid datorn. Jag startade datorn och när den hade uppdaterat färdigt loggade jag in på twitter och av gammal vana checkade jag Justins twitter. Han hade inte uppdaterat nåt. Jag tweetade "Tired as hell... Partying all night, sleep all day :D MY RULES! lol". Sedan såg jag hur någon tweetade "OMG! Justin and Selena!! Look!" och så en länk. Jag klickade på länken och såg en bild på Justin när han först kramade Selena, sedan gick han hand i hand med henne och så var han påväg att kyssa henne.
Jag kände hur tårarna brände innanför ögonlocken men höll dem tillbaka. Men sedan smet en tår ut och rann nerför min kind och den följdes av flera...
Dålig uppdatering, jag vet. lesden! Hoppas ni gillar det :) Är det för mycket bilder nu eller är det bra såhär? :D Vad tycker ni om novellen? :D Vill ni att jag ska bättra på nåt? :D
Nu ska jag försöka uppdatera med minst ett kapitel per dag så ni har nåt att läsa och jag nåt annat att tänka på än DANMARK! 5/4 dagar kvar<3 YAY<3 Men KOMMENTERA ER ÅSIKT NU<3 :D
Kram Madde
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
När vi gick in där festen var märkte jag att många killar tittade på mig och några visslade till och med. Jag skrattade och gick fram till bordet där bålen och ölen stod. Alex hällde upp bål åt mig och honom och vi stod där och drack och pratade en stund. Många kom fram till honom och hälsade och på samma väg hälsade dem på mig också. Alex hade tydligen väldigt många vänner. Efter en stund blev Alex dragen till nåt ställe med några kompisar så jag stod bara där och kände mig osynlig. Men vafan är dethär? Jag skulle ju ha kul... tänkte jag. Just då kom det "On the floor" med Jennifer Lopez ft. Pitbull och jag måste bara dansa. Så jag la ner mitt bålglas och gick ut på dansgolvet och började dansa, även fast det inte var så många som dansade. Det kom fler och fler och dansade och till sist dansade ungefär alla. Jag hade väldigt kul. Sedan kom det på en tryckare. Alex kom fram till mig och frågade:
-Får jag lov?
-Jepp, sa jag och log mot honom. Han tog min hand och vi gick ut på dansgolvet. Jag la mina armar runt hans nacke och han la armarna runt min midja och drog mig närmare intill honom. Vi dansade länge och jag kände hur han kom närmare mig. Plötsligt stod vi så nära varann så våra nästippar och pannor rördes. Alex log mot mig och jag log tillbaks. Vi fortsatte dansa och plötsligt kysste Alex mig. Jag kysste tillbaks och log lite medans vi kysstes. Jag kände hur våra tungor nuddade och fortsatte kyssa honom.
Efter en stund avslutade jag kyssen och tittade in i hans blåa ögon. Jag log mot honom och märkte att många tittade på oss. Då rodnade jag lite. Vi fortsatte festa hela kvällen. Plötsligt kollade jag på klockan och den visade 02:14. Då fick jag panik. Jag drog i Alex arm och sa:
-Asså jag måste hem nu! Klockan är förfan över 2!
Han tog min hand och vi gick ut till hans bil. Han körde hem mig och före jag gick ut gav jag honom en puss och sa:
-Tack. Ses i skolan på måndag! Hej.
Sedan steg jag ut och sprang in i huset. Jag försökte vara så tyst som möjligt men sedan hörde jag röster från vardagsrummet. Hayley och pappa kom ut i hallen. De såg verkligen oroliga ut.
-Du skulle ju vara hemma för 2 timmar sedan! sa pappa argt. Jag tittade ner i golvet.
-Ledsen... mumlade jag.
-Vet du vad klockan är?! fortsatte han.
-Jag är ledsen! Jag glömde tiden! ursäktade jag.
-Vi har ringt en miljon gånger! Fattar du inte hur oroliga vi var?! Du får inte gå på några mer fester nu! sa pappa bestämt. Jag suckade och gick upp till mitt rum och bytte om. Sedan tvättade jag bort sminket och borstade tänderna. När jag var klar la jag mig i sängen men då kom tankarna på Justin krypande igen. Jag suckade och försökte sluta tänka på honom men det gick inte. Jag satte mig upp i sängen och gick ut på balkongen. Jag tittade upp mot himlen.
Jag tänkte "Varför ska det vara så svårt att komma över nån som har krossat ens hjärta? Jag borde ju hata Justin nu. Men jag älskar honom... Och jag behöver honom..." Jag suckade och gick in igen. Jag la mig ner i sängen och somnade.
NÄSTA MORGON
När jag vaknade kände jag mig otroligt trött. Jag tittade på klockan och den visade 13:21. Jag satte mig upp och drog på mig min morgonrock och gick ner till köket. Där satt Hayley och pappa. Jag satte mig vid bordet och tog åt mig av baconen. Medans jag åt pratade jag lite med pappa och Hayley och jag bad även om ursäkt för att jag inte hade kommit hem så tidigt som jag lovade. Jag hade utegångförbud i en vecka för att lära mig att inte göra om det, ha ha. När jag var klar gick jag upp till mitt rum om tog av mig mina kläder och gick och duschade. Sedan torkade jag håret och klädde på mig ett par mjukisbyxor och en hoodie. Sedan borstade jag tänderna och satte mig vid datorn. Jag startade datorn och när den hade uppdaterat färdigt loggade jag in på twitter och av gammal vana checkade jag Justins twitter. Han hade inte uppdaterat nåt. Jag tweetade "Tired as hell... Partying all night, sleep all day :D MY RULES! lol". Sedan såg jag hur någon tweetade "OMG! Justin and Selena!! Look!" och så en länk. Jag klickade på länken och såg en bild på Justin när han först kramade Selena, sedan gick han hand i hand med henne och så var han påväg att kyssa henne.
Jag kände hur tårarna brände innanför ögonlocken men höll dem tillbaka. Men sedan smet en tår ut och rann nerför min kind och den följdes av flera...
Dålig uppdatering, jag vet. lesden! Hoppas ni gillar det :) Är det för mycket bilder nu eller är det bra såhär? :D Vad tycker ni om novellen? :D Vill ni att jag ska bättra på nåt? :D
Nu ska jag försöka uppdatera med minst ett kapitel per dag så ni har nåt att läsa och jag nåt annat att tänka på än DANMARK! 5/4 dagar kvar<3 YAY<3 Men KOMMENTERA ER ÅSIKT NU<3 :D
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 37
-Uhm... Jo, jag undrar om du skulle vilja... Gå ut nån dag? Kanske imorgon eller så? frågade han och log osäkert. Jag log mot honom och nickade.
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Justins perspektiv:
Nu hade jag försökt. Nu var mina chanser över. Nu var det tid att gå vidare eftersom Amanda tydligen ville göra det och skulle göra det. Jag tog upp min telefon och såg att jag hade fått ett sms. Från Selena. "Hej! Vill du hitta på nåt ikväll? Som bio eller nåt sånt? Eller kanske ta en fika? Kram Sel :)". Jag suckade lite och tänkte på Amanda. "Jag förlåter dig men jag är inte dum nog att lita på dig igen..." hade hon sagt. Jag suckade igen och svarade. "Okej. Går det vid sju-tiden? Vi kan väl ta en fika? Kram JB" svarade jag. Det räckte inte länge förrän jag fick ett svar. "Visst. Ska vi ses på kaféet lite utanför stan, du vet? Kram". Jag svarade "Okej, Kram" och så steg jag upp. Jag tittade på klockan. 18:12 visade den. Jag suckade och gick ner till vardagsrummet. Mamma satt där och läste nåt. Jag satte mig ner i soffan och la på tv:n. Mamma tittade på mig.
-Jag drar ut ikväll med Selena, sa jag.
-Jaså? Gör du? sa mamma. Jag nickade.
-Mm... svarade jag och zappade mellan kanalerna. Till slut hittade jag något ok att titta på.
-Så, har du tänkt på alla dina fans? Vad ska dom säga? undrade mamma. Jag suckade.
-Vi drar till et fik utanför staden, och så kommer ju Kenny och Selenas livvakter med, oroa dig inte, sa jag. Mamma suckade.
-Jaja, jag är bara orolig över vad pressen ska säga när dom ser dig tillsammans med Selena nu när du har varit ihop med Amanda, sa hon. Jag suckade.
-Mamma. Det är över mellan mig och Amanda, för länge sen. Hon tänker gå vidare, och det måste jag också göra! Låt mig nu träffa vem jag vill, sa jag och tittade på klockan. 18:27. Suck. Tiden går så långsamt. Jag tittade på tv-rutan men uppfattade inte vad som hände. Jag fick bara en flashback från när jag och Amanda var på stranden. Allt tog slut så snabbt och allt var mitt fel. Och nu ville hon gå vidare. Suck...
Efter vad som kändes som 100 år så var klockan 5 i 7 och jag gick ut och körde till kaféet. Jag hade ringt Kenny och sagt att han skulle komma dit, så han var väl på väg. Jag satt i bilen och väntade tills jag såg hans bil komma, då steg jag ut. Han kom fram till mig.
-Så du ska träffa Selena? Really? sa han och skrattade. Jag nickade. Efter en stund såg jag Selenas bil. Hons teg ut och kom fram till mig. Jag kramade henne och så gick vi in i caféet.
Amandas perspektiv:
När jag kom hem från skolan hade jag lagt mig ner på sängen och somnat. När jag vaknade var klockan 19:04. Och fredag var det också. Jävlar då jag nu bodde i L.A och inte kände nån. Jag checkade min telefon och såg att jag hade ett sms. Det var från ett okänt nummer. "Hej! Det är en fest ikväll klockan 9 här i L.A, undrar om du vill komma med mig? :) Kram Alex". Jag log för mig själv och svarade. "Skulle vara kul :) Kommer du och hämtar mig då eller? Kram Mandy". Jag fick snabbt ett svar. "Visst, jag kommer kvart före, går det bra? :)". "Jo :) See ya then ;)" svarade jag och hoppade upp ur sängen och sprang till garderoben. Jag tittade igenom alla mina klänningar och till sist valde jag en svart klänning. Jag drog av mig kläderna och hoppade i duschen. När jag var klar fönade jag håret och lockade det. Sedan klädde jag på mig klänningen och sminkade mig. När jag var klar sökte jag upp ett par högklackade skor som var guldfärgade.
Jag gick ner till vardagsrummet och sa till pappa och Hayley:
-Jag drar till en fest, jag lovar att vara försiktig. Men jag går dit för att hitta nya vänner.
De nickade.
-Okej, men drick nu inte så mycket då, okej? sa pappa. Jag nickade.
-Lovar, sa jag. Jag hörde hur en bil tutade där utanför och jag förstod att det var Alex. Jag tog på mig en kort jacka och så tog jag min handväska där jag hade mina viktigaste saker, som telefon, lite smink och sånt. Jag gick ut och satte mig i Alex bil. Jag log mot honom och sa:
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
Kanske ett lite längre inlägg. Hoppas ni gillar det :) Okej. Nu gör vi såhär. Om jag får 8 kommentarer så får ni ett inlägg imrn också :) Deal? Okej :)
Kram Madde
Och BTW. Vill ni ha mer bilder i inläggen? :)
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Justins perspektiv:
Nu hade jag försökt. Nu var mina chanser över. Nu var det tid att gå vidare eftersom Amanda tydligen ville göra det och skulle göra det. Jag tog upp min telefon och såg att jag hade fått ett sms. Från Selena. "Hej! Vill du hitta på nåt ikväll? Som bio eller nåt sånt? Eller kanske ta en fika? Kram Sel :)". Jag suckade lite och tänkte på Amanda. "Jag förlåter dig men jag är inte dum nog att lita på dig igen..." hade hon sagt. Jag suckade igen och svarade. "Okej. Går det vid sju-tiden? Vi kan väl ta en fika? Kram JB" svarade jag. Det räckte inte länge förrän jag fick ett svar. "Visst. Ska vi ses på kaféet lite utanför stan, du vet? Kram". Jag svarade "Okej, Kram" och så steg jag upp. Jag tittade på klockan. 18:12 visade den. Jag suckade och gick ner till vardagsrummet. Mamma satt där och läste nåt. Jag satte mig ner i soffan och la på tv:n. Mamma tittade på mig.
-Jag drar ut ikväll med Selena, sa jag.
-Jaså? Gör du? sa mamma. Jag nickade.
-Mm... svarade jag och zappade mellan kanalerna. Till slut hittade jag något ok att titta på.
-Så, har du tänkt på alla dina fans? Vad ska dom säga? undrade mamma. Jag suckade.
-Vi drar till et fik utanför staden, och så kommer ju Kenny och Selenas livvakter med, oroa dig inte, sa jag. Mamma suckade.
-Jaja, jag är bara orolig över vad pressen ska säga när dom ser dig tillsammans med Selena nu när du har varit ihop med Amanda, sa hon. Jag suckade.
-Mamma. Det är över mellan mig och Amanda, för länge sen. Hon tänker gå vidare, och det måste jag också göra! Låt mig nu träffa vem jag vill, sa jag och tittade på klockan. 18:27. Suck. Tiden går så långsamt. Jag tittade på tv-rutan men uppfattade inte vad som hände. Jag fick bara en flashback från när jag och Amanda var på stranden. Allt tog slut så snabbt och allt var mitt fel. Och nu ville hon gå vidare. Suck...
Efter vad som kändes som 100 år så var klockan 5 i 7 och jag gick ut och körde till kaféet. Jag hade ringt Kenny och sagt att han skulle komma dit, så han var väl på väg. Jag satt i bilen och väntade tills jag såg hans bil komma, då steg jag ut. Han kom fram till mig.
-Så du ska träffa Selena? Really? sa han och skrattade. Jag nickade. Efter en stund såg jag Selenas bil. Hons teg ut och kom fram till mig. Jag kramade henne och så gick vi in i caféet.
Amandas perspektiv:
När jag kom hem från skolan hade jag lagt mig ner på sängen och somnat. När jag vaknade var klockan 19:04. Och fredag var det också. Jävlar då jag nu bodde i L.A och inte kände nån. Jag checkade min telefon och såg att jag hade ett sms. Det var från ett okänt nummer. "Hej! Det är en fest ikväll klockan 9 här i L.A, undrar om du vill komma med mig? :) Kram Alex". Jag log för mig själv och svarade. "Skulle vara kul :) Kommer du och hämtar mig då eller? Kram Mandy". Jag fick snabbt ett svar. "Visst, jag kommer kvart före, går det bra? :)". "Jo :) See ya then ;)" svarade jag och hoppade upp ur sängen och sprang till garderoben. Jag tittade igenom alla mina klänningar och till sist valde jag en svart klänning. Jag drog av mig kläderna och hoppade i duschen. När jag var klar fönade jag håret och lockade det. Sedan klädde jag på mig klänningen och sminkade mig. När jag var klar sökte jag upp ett par högklackade skor som var guldfärgade.
Jag gick ner till vardagsrummet och sa till pappa och Hayley:
-Jag drar till en fest, jag lovar att vara försiktig. Men jag går dit för att hitta nya vänner.
De nickade.
-Okej, men drick nu inte så mycket då, okej? sa pappa. Jag nickade.
-Lovar, sa jag. Jag hörde hur en bil tutade där utanför och jag förstod att det var Alex. Jag tog på mig en kort jacka och så tog jag min handväska där jag hade mina viktigaste saker, som telefon, lite smink och sånt. Jag gick ut och satte mig i Alex bil. Jag log mot honom och sa:
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
Kanske ett lite längre inlägg. Hoppas ni gillar det :) Okej. Nu gör vi såhär. Om jag får 8 kommentarer så får ni ett inlägg imrn också :) Deal? Okej :)
Kram Madde
Och BTW. Vill ni ha mer bilder i inläggen? :)
No Matter What, Kapitel 36
-Okej, vad sa han? frågade jag.
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Jag vaknade av att jag fick ett sms. Jag tog upp telefonen och läste det. "Hur mår du Mandy? Är L.A nice? Sett några snygga killar? ;) Kram Olivia" stod det. Jag skrattade lite och knappade in ett svar. "Mår bra. Justin kom idag hit osv. Berättar när vi pratar i telefon. L.A är nice, men har inga kompisar :( Men nog finns det snygga killar ;) kram Mandy" svarade jag. Det räckte inte länge före jag fick ett svar. "WTF?! Ring mig så berättar du precis hela skiten!". Jag ringde henne och berättade allt. Hon var tyst hela tiden och när jag slutade prata sa hon:
-Sa han hur han fick din adress?
Hon lät osäker på något sätt.
-Nä, det gjorde han inte, men skulle gärna vilja veta hur... sa jag. Olivia tog ett djupt andetag.
-Jo, Mandy, det är så att jag gav din adress till honom... mumlade hon.
-VA?! nästan skrek jag. Olivia suckade.
-Asså han kom när du hade åkt och sa att han älskar dig och massa annat och så till sist gav jag mig och gav din adress till honom, snälla var inte arg! sa hon. Jag suckade.
-Äh, det gör inget, men jag måste gå nu, det är mat, älskar dig, du är den bästa bästis man kan ha, sa jag.
-Okej, älskar dig med, och du med, kram, sa Olivia och så la jag på. Jag gick ner till köket och satte mig ner vid bordet och började äta.
-Hur var skoldagen då? frågade pappa.
-Bra, svarade jag och log mot honom. Han log tillbaka och så pratade han lite med Hayley. När jag var klar la jag mina kärl i diskmaskinen och så gick jag upp till mitt rum. Jag gjorde läxorna och så bytte jag om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan satte jag mig i sängen, tog datorn och loggade in på twitter. Jag tweetade "You gotta forgive if you want to move on. That's just life. Forgive but don't be stupid enough to trust the person again" tweetade jag och så checkade jag Justins twitter. "I tried, I really did... Goodnight :)" hade han tweetat för en halv timme sedan. Jag tweetade "Gonna go sleep now, goodnight twitter world!" och så stängde jag av datorn. Jag la mig ner i sängen och somnade fort.
NÄSTA DAG
Jag vaknade när väckarklockan ringde. Jag suckade och steg upp. Jag klädde på mig och så gick jag ner till köket och åt frukost. Sedan gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna och så tog jag mina saker och gick. Jag körde till skolan och när jag kom fram gick jag lugnt in i skolan och till mitt skåp. Alla tittade lite på mig. När jag stod vid mitt skåp kom Alex fram till mig. Han log på ett sexigt sätt och så sa han:
-Hej Amanda. Hur mår du då?
Jag log mot honom och svarade:
-Nämen hej Alex, jodu, bara bra, du då?
-Är så jävla trött, sov inte nåt inatt nästan, svarade han. Jag skrattade.
-Vem tänkte du på då? frågade jag och flinade mot honom. Han skrattade.
-Dig, sa han och blinkade. Det ringde in. Jag log mot Alex och så gick jag till klassen.
Timmarna före lunchen gick fort och när det blev lunch gick jag till matsalen och tog mat åt mig och satte mig vid ett bord för två. Efter en stund kom Matilda och satte sig ner. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Hur går det då? Jag såg att du pratade med Alex, du gillar honom, va? sa Matilda. Jag skakade på huvudet.
-Du vet, han är snygg oså, men jag träffade honom igår, duh, sa jag och skrattade. Matilda tittade på mig.
-Aa, han äre, men Jasmine kommer döda dig om du börjar dejta honom, sa hon. Jag log mot henne.
-Ännu bättre, sa jag och skrattade. Vi satt och pratade en lång stund men sedan gick Matilda för hon måste fixa nåt före nästa lektion. Jag satt kvar och bara tänkte. Då kom Alex fram till mig och satte sig ner.
-Uhm... Jo, jag undrar om du skulle vilja... Gå ut nån dag? Kanske imorgon eller så? frågade han och log osäkert. Jag log mot honom och nickade.
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Detta skrev jag mellan torsdag och fredag så ni skulle få nått kapitel på helgen. Hoppas ni gillar det :) KOMMENTERA NU MYCKET!<3
Kram Madde
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Jag vaknade av att jag fick ett sms. Jag tog upp telefonen och läste det. "Hur mår du Mandy? Är L.A nice? Sett några snygga killar? ;) Kram Olivia" stod det. Jag skrattade lite och knappade in ett svar. "Mår bra. Justin kom idag hit osv. Berättar när vi pratar i telefon. L.A är nice, men har inga kompisar :( Men nog finns det snygga killar ;) kram Mandy" svarade jag. Det räckte inte länge före jag fick ett svar. "WTF?! Ring mig så berättar du precis hela skiten!". Jag ringde henne och berättade allt. Hon var tyst hela tiden och när jag slutade prata sa hon:
-Sa han hur han fick din adress?
Hon lät osäker på något sätt.
-Nä, det gjorde han inte, men skulle gärna vilja veta hur... sa jag. Olivia tog ett djupt andetag.
-Jo, Mandy, det är så att jag gav din adress till honom... mumlade hon.
-VA?! nästan skrek jag. Olivia suckade.
-Asså han kom när du hade åkt och sa att han älskar dig och massa annat och så till sist gav jag mig och gav din adress till honom, snälla var inte arg! sa hon. Jag suckade.
-Äh, det gör inget, men jag måste gå nu, det är mat, älskar dig, du är den bästa bästis man kan ha, sa jag.
-Okej, älskar dig med, och du med, kram, sa Olivia och så la jag på. Jag gick ner till köket och satte mig ner vid bordet och började äta.
-Hur var skoldagen då? frågade pappa.
-Bra, svarade jag och log mot honom. Han log tillbaka och så pratade han lite med Hayley. När jag var klar la jag mina kärl i diskmaskinen och så gick jag upp till mitt rum. Jag gjorde läxorna och så bytte jag om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan satte jag mig i sängen, tog datorn och loggade in på twitter. Jag tweetade "You gotta forgive if you want to move on. That's just life. Forgive but don't be stupid enough to trust the person again" tweetade jag och så checkade jag Justins twitter. "I tried, I really did... Goodnight :)" hade han tweetat för en halv timme sedan. Jag tweetade "Gonna go sleep now, goodnight twitter world!" och så stängde jag av datorn. Jag la mig ner i sängen och somnade fort.
NÄSTA DAG
Jag vaknade när väckarklockan ringde. Jag suckade och steg upp. Jag klädde på mig och så gick jag ner till köket och åt frukost. Sedan gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna och så tog jag mina saker och gick. Jag körde till skolan och när jag kom fram gick jag lugnt in i skolan och till mitt skåp. Alla tittade lite på mig. När jag stod vid mitt skåp kom Alex fram till mig. Han log på ett sexigt sätt och så sa han:
-Hej Amanda. Hur mår du då?
Jag log mot honom och svarade:
-Nämen hej Alex, jodu, bara bra, du då?
-Är så jävla trött, sov inte nåt inatt nästan, svarade han. Jag skrattade.
-Vem tänkte du på då? frågade jag och flinade mot honom. Han skrattade.
-Dig, sa han och blinkade. Det ringde in. Jag log mot Alex och så gick jag till klassen.
Timmarna före lunchen gick fort och när det blev lunch gick jag till matsalen och tog mat åt mig och satte mig vid ett bord för två. Efter en stund kom Matilda och satte sig ner. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Hur går det då? Jag såg att du pratade med Alex, du gillar honom, va? sa Matilda. Jag skakade på huvudet.
-Du vet, han är snygg oså, men jag träffade honom igår, duh, sa jag och skrattade. Matilda tittade på mig.
-Aa, han äre, men Jasmine kommer döda dig om du börjar dejta honom, sa hon. Jag log mot henne.
-Ännu bättre, sa jag och skrattade. Vi satt och pratade en lång stund men sedan gick Matilda för hon måste fixa nåt före nästa lektion. Jag satt kvar och bara tänkte. Då kom Alex fram till mig och satte sig ner.
-Uhm... Jo, jag undrar om du skulle vilja... Gå ut nån dag? Kanske imorgon eller så? frågade han och log osäkert. Jag log mot honom och nickade.
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Detta skrev jag mellan torsdag och fredag så ni skulle få nått kapitel på helgen. Hoppas ni gillar det :) KOMMENTERA NU MYCKET!<3
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 35
Vi skulle rita något som betyder väldigt mycket för oss. Jag satt en lång stund och tänkte och så kom jag på det. Jag började rita ett hjärta. När det var klart började jag rita min familj och mina närmaste vänner. Och så till sist skrev jag "Jag är så tacksam för allt jag har. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och de bästa vännerna nånsin och jag älskar dem med hela mitt hjärta.". Jag tittade på min teckning och tänkte en stund, så började jag rita dit Justin också...
När lektionen var över gick jag till mitt skåp och la in mina saker och så gick jag till lunchen. Jag tog av maten och så satte jag mig ner vid ett bord. Jag satt där och åt när 2 killar kom fram till mig. De var riktigt snygga.
-Kan vi sätta oss? frågade de och utan att vänta på svar satte dom sig.
-Så, du är ny här va? frågade den ena killen och log på ett sexigt sätt. Jag log tillbaka.
-Yeah, svarade jag och fortsatte äta. Killarna tittade på mig.
-Varifrån äru? frågade den andra killen.
-Nashville baby, sa jag och tittade på honom och log. Han log tillbaka.
-Okej, men jag heter Alex, och det där är Jaxon, trevligt att träffas, sa killen och räckte fram handen.
-Amanda, sa jag och skakade hand med honom och sedan skakade jag hand med killen som hette Jaxon.
-Trevligt att träffas, sa jag och log mot dem. Klara och Jasmine kom fram till vårt bord. De fejklog mot mig och så sa Jasmine:
-Så ni sitter här med henne. Ska ni inte komma och sitta med oss istället?
Hon log sockersött mot dem. De tittade på henne och så på mig. Sedan sa Alex:
-Näe... Amanda är ju ny, hon har ingen att sitta med. Så vi sitter nog här.
Han log. Jasmine fejklog och Klara gjorde detsamma.
-Men kom igen! Hon kan ju inte vara så intressan! sa Klara. Killarna skrattade.
-Hon är ny, vi vill lära känna henne, och vi känner redan dig, sa Jaxon. Jasmine fnös.
-Jasmine, ge dig nu, jag kommer ändå inte dejta nån av dem... Än, sa jag och skrattade åt hennes ansiktsuttryck. Hon suckade och så vände hon på klacken och gick. Jag satt och pratade med Alex och Jaxon på lunchen och de var verkligen trevliga. När lunchen var över gick jag till nästa klass. Skoldagen gick fort och när jag kom hem ropade jag "hej!" för att se om någon var hemma. Hayley kom ut i hallen. Hon kramade mig och sa:
-Du har besök. Gå upp på ditt rum.
Hon log mot mig och jag tog av mig skorna och jackan och så gick jag upp till mitt rum. När jag kom in satt Justin på min säng. Jag trodde jag drömde. Han såg ganska osäker ut.
-Justin? frågade jag, vad fan?! Drömmer jag?
-Näe... sa han och log lite prövande. Jag stirrade på honom.
-Justin, hur i hela världen fick du min adress?! frågade jag och lät irriterad.
-Uh... Det är inte viktigt just nu... Snälla Amanda, förlåt mig, sa han och tittade på mig. Jag tittade på honom och fick en flashback. Jag kom ihåg när vi grälade och jag sprang efter honom och kysste honom. Han förlät mig så snabbt. Men det var kanske inte ändå samma sak. Jag menar, nu har han ju hånglat med Selena och allt. Jag skakade på huvudet åt honom.
-Justin... Jag förlåter dig... Men jag är inte dum nog att lita på dig. Du hånglade med Selena och nu är det dags för mig att gå vidare. Och för att kunna göra det måste jag förlåta dig. Men Justin, jag litar inte på dig mer, så är det bara, du kan inte försöka mer, sa jag. Justin tittade ner i golvet. Jag såg att det rann en tår nerför hans kind. Han tittade upp igen och så gick han om mig och ut ur rummet.
-Ledsen för allt jag har gjort och jag älskar dig, hejdå... sa han och så gick han. Jag tittade efter honom en stund och så satte jag mig på sängen. Inga tårar kom, igenting. Allt kändes bara tomt. Så tomt. Jag tittade ut genom fönstret och jag tänkte inte ens. Allt var bara så tomt. Jag hörde hur Hayley ropade på mig men jag rörde inte en min. Nu hade jag förlåtit honom och så var det dags att gå vidare. Nice. Efter en stund knackade det på dörren och in kom Hayley.
-Varför svarar du inte? frågade hon. Jag ryckte på axlarna.
-Allt är så tomt, mumlade jag. Hon satte sig ner på sängen.
-Hur var första skoldagen? frågade hon istället.
-Helt okej, svarade jag och ryckte på axlarna. Hayley tittade på mig.
-Träffade du nån trevlig? frågade hon nyfiket. Jag ryckte på axlarna.
-Ja, det gjorde jag väl, svarade jag. Hayley kramade mig.
-När kom Justin hit? frågade jag efter en stund.
-Kanske 15 minuter före du kom hem, svarade Hayley.
-Okej, vad sa han? frågade jag.
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Så nu äntligen fick ni ett kapitel :) Hoppas ni gillar det! :) Uppdateringen kommer inte vara den bästa men jag ska skriva åtm. ett kapitel nu som jag kommer posta på helgen.
KOMMENTERA :)
Kram Madde
När lektionen var över gick jag till mitt skåp och la in mina saker och så gick jag till lunchen. Jag tog av maten och så satte jag mig ner vid ett bord. Jag satt där och åt när 2 killar kom fram till mig. De var riktigt snygga.
-Kan vi sätta oss? frågade de och utan att vänta på svar satte dom sig.
-Så, du är ny här va? frågade den ena killen och log på ett sexigt sätt. Jag log tillbaka.
-Yeah, svarade jag och fortsatte äta. Killarna tittade på mig.
-Varifrån äru? frågade den andra killen.
-Nashville baby, sa jag och tittade på honom och log. Han log tillbaka.
-Okej, men jag heter Alex, och det där är Jaxon, trevligt att träffas, sa killen och räckte fram handen.
-Amanda, sa jag och skakade hand med honom och sedan skakade jag hand med killen som hette Jaxon.
-Trevligt att träffas, sa jag och log mot dem. Klara och Jasmine kom fram till vårt bord. De fejklog mot mig och så sa Jasmine:
-Så ni sitter här med henne. Ska ni inte komma och sitta med oss istället?
Hon log sockersött mot dem. De tittade på henne och så på mig. Sedan sa Alex:
-Näe... Amanda är ju ny, hon har ingen att sitta med. Så vi sitter nog här.
Han log. Jasmine fejklog och Klara gjorde detsamma.
-Men kom igen! Hon kan ju inte vara så intressan! sa Klara. Killarna skrattade.
-Hon är ny, vi vill lära känna henne, och vi känner redan dig, sa Jaxon. Jasmine fnös.
-Jasmine, ge dig nu, jag kommer ändå inte dejta nån av dem... Än, sa jag och skrattade åt hennes ansiktsuttryck. Hon suckade och så vände hon på klacken och gick. Jag satt och pratade med Alex och Jaxon på lunchen och de var verkligen trevliga. När lunchen var över gick jag till nästa klass. Skoldagen gick fort och när jag kom hem ropade jag "hej!" för att se om någon var hemma. Hayley kom ut i hallen. Hon kramade mig och sa:
-Du har besök. Gå upp på ditt rum.
Hon log mot mig och jag tog av mig skorna och jackan och så gick jag upp till mitt rum. När jag kom in satt Justin på min säng. Jag trodde jag drömde. Han såg ganska osäker ut.
-Justin? frågade jag, vad fan?! Drömmer jag?
-Näe... sa han och log lite prövande. Jag stirrade på honom.
-Justin, hur i hela världen fick du min adress?! frågade jag och lät irriterad.
-Uh... Det är inte viktigt just nu... Snälla Amanda, förlåt mig, sa han och tittade på mig. Jag tittade på honom och fick en flashback. Jag kom ihåg när vi grälade och jag sprang efter honom och kysste honom. Han förlät mig så snabbt. Men det var kanske inte ändå samma sak. Jag menar, nu har han ju hånglat med Selena och allt. Jag skakade på huvudet åt honom.
-Justin... Jag förlåter dig... Men jag är inte dum nog att lita på dig. Du hånglade med Selena och nu är det dags för mig att gå vidare. Och för att kunna göra det måste jag förlåta dig. Men Justin, jag litar inte på dig mer, så är det bara, du kan inte försöka mer, sa jag. Justin tittade ner i golvet. Jag såg att det rann en tår nerför hans kind. Han tittade upp igen och så gick han om mig och ut ur rummet.
-Ledsen för allt jag har gjort och jag älskar dig, hejdå... sa han och så gick han. Jag tittade efter honom en stund och så satte jag mig på sängen. Inga tårar kom, igenting. Allt kändes bara tomt. Så tomt. Jag tittade ut genom fönstret och jag tänkte inte ens. Allt var bara så tomt. Jag hörde hur Hayley ropade på mig men jag rörde inte en min. Nu hade jag förlåtit honom och så var det dags att gå vidare. Nice. Efter en stund knackade det på dörren och in kom Hayley.
-Varför svarar du inte? frågade hon. Jag ryckte på axlarna.
-Allt är så tomt, mumlade jag. Hon satte sig ner på sängen.
-Hur var första skoldagen? frågade hon istället.
-Helt okej, svarade jag och ryckte på axlarna. Hayley tittade på mig.
-Träffade du nån trevlig? frågade hon nyfiket. Jag ryckte på axlarna.
-Ja, det gjorde jag väl, svarade jag. Hayley kramade mig.
-När kom Justin hit? frågade jag efter en stund.
-Kanske 15 minuter före du kom hem, svarade Hayley.
-Okej, vad sa han? frågade jag.
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Så nu äntligen fick ni ett kapitel :) Hoppas ni gillar det! :) Uppdateringen kommer inte vara den bästa men jag ska skriva åtm. ett kapitel nu som jag kommer posta på helgen.
KOMMENTERA :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 34
"If you have to choose, I hope you choose the one that means the most to you" sjunger han ju i sången. Det fick mig att tänka. Att välja det som betyder mest för mig. Hade jag inget val när jag lämnade Justin. Kunde jag inte välja att förlåta och gå vidare? Jo, det kunde jag. Jag skulle kunna förlåta honom och gå vidare, eller så kan jag stanna på samma ställe och vara sur på honom för resten av livet. Jag låg i min säng och tänkte en lång stund. Till sist somnade jag med Justin i tankarna...
Jag balanserade på en lina högt uppe. Tusentals människor tittade på mig. Jag var livrädd att jag skulle falla. Jag fortsatte balansera på linan och försökte att inte titta ner. när jag var nästan framme vid andra sidan föll jag.
-Amanda, vakna, du kommer försent till skolan annars! hörde jag Hayleys röst.
Jag öppnade jag ögonen och tittade på klockan. 08:45.
-Shit!
Hayley gick ut ur rummet och stängde dörren. Jag satte mig fort upp och satte på mig en tunika och ett par leggings. Sedan borstade jag håret och drog på lite mascara och läppglans. Jag sprang ner till hallen med väskan på ryggen och telefonen i handen. Jag drog på mig mina skor och så tog jag bilnycklarna och rusade ut till min bil. Jag startade bilen och började köra till skolan. När jag kom till skolan tittade alla lite konstigt på mig eftersom att jag var ny. Jag gick till rektorns rum och knackade på, sedan steg jag in.
-Hej, jag är de nya tjejen, Amanda Knight, sa jag och skakade hand med rektorn. Han gav mig ett chema och så en nyckel till mitt skåp. 143 hade jag som nummer på skåpet. "I love you" tänkte jag direkt. Jag gick till första klassen och knackade på dörren. Någon ropade "Kom in" och jag steg in i klassen. Alla tittade på mig.
-Hej, jag är den nya tjejen, sa jag till läraren. Hon tittade på mig.
-Oh, välkommen. Du kan berätta lite om dig själv till klassen, sa hon. Jag nickade.
-Så jag kommer från Nashville, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru. Jag heter Amanda Knight, berättade jag.
-Hej! Du liknar Justin Biebers ex-flickvän! Hon heter ju också Amanda! sa en tjej och tittade på mig. Jag fejklog mot henne och så sa jag:
-Mm... Jag får höra det ganska så ofta.
-Och hon flyttade ju hit! Och tweetade att hon skulle gå på denna skola! fortsatte tjejen. Jag suckade. Great, nu förstår väl alla.
-Jag vet... Jag var en Belieber, sa jag och gick och satte mig. Lektionen började och jag lyssnade inte alls. Lektionen tog fort slut och jag gick ut ur klassen. Tjejen som hade kommit på att jag är Justins ex kom fram till mig.
-Hej, Jag heter Matilda, trevligt att träffas, sa hon och vi skakade hand.
-Hej, sa jag. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Äru Justins ex? frågade hon nyfiket. Jag suckade.
-Asså... började jag men ändrade mig, jag tänkte berätta sanningen.
-Aa... Jag är hans ex, men det är inget jag är stolt över precis, sa jag och började gå mot mitt skåp. Matilda följde efter.
-Vadå inte stolt över? Han är ju sjukt snygg! sa Matilda. Jag skrattade.
-Men inte speciellt snäll, mumlade jag.
-Va?! sa Matilda och tittade på mig som om jag hade sagt att världen skulle gå under. Jag skrattade åt hennes ansikte.
-Vadå inte snäll?! Äru jävla seriös?! frågade Matilda med ett chockat ansiktsuttryck. Jag skrattade.
-Jag är jävla seriös, sa jag och öppnade mitt skåp. Matilda fortsatte titta på mig.
-Seriöst?! Men... Han verkar ju så snäll! Och rolig! Och snygg! Och alldeles underbar...
-Jo tjena, sa jag och tittade på mitt chema. Bild stod det. Jag la in mina böcker och gick till nästa klassrum. Jag satte mig vid en bänk. Efter en stund kom två tjejer fram till bänken. De tittade på mig.
-Och vem är du? frågade den ena kaksigt. Jag tittade på henne och fejklog.
-Hej, jag heter Amanda, trevligt att träffas, sa jag med tillgjord röst och räckte fram handen. Tjejen tittade på den och sedan tittade hon på mig.
-Asså, vi ska sitta där, så flytta på dig, sa tjejen och den andra tjejen nickade och sa "Mmm". Jag skrattade.
-Det finns goot om plats i den här klassen, Miss perfect, sa jag och tog fram telefonen för att tittade på ett sms som jag just hade fått. Det var från Justin. "Jag är ledsen för att jag har sårat dig. Hoppas att vi nån gång träffas igen, hörde att du hade flyttat till L.A. Hoppas du har det bra, älskar dig fortfarande xoxo Justin" stod det. Jag var på väg att börja gråta kändes det som och jag fick en klump i halsen. Jag raderade sms:et och jsut då kom läraren in.
-Klara och Jasmine, sätt er, sa hon. Tjejerna som stod vid bänken där jag satt suckade.
-Men hon här tjejen sitter på vår plats! sa ena tjejen. Läraren skrattade.
-Men det finns gott om plats i klassen, sätt er nu, sa hon. Tjejerna suckade och gick och satte sig på nåt annat ställe. Läraren tittade på mig.
-Du måste vara ny här, sant? Jag heter Mrs. Andrews, det är jag som äger skolan, som du kanske fattar, vill du berätta nåt om dig själv så får du, sa hon och log mot mig.
-Jag heter Amanda Knight och är från Nashville, kom hit igår så allt är liksom nytt för mig, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru, berättade jag.
-Var är din mamma då? frågade Mrs. Andrews nyfiket. Jag suckade.
-Hon är i Nashville... sa jag. Mrs. Andrews nickade och började lektionen. Vi skulle rita något som betyder väldigt mycket för oss. Jag satt en lång stund och tänkte och så kom jag på det. Jag började rita ett hjärta. När det var klart började jag rita min familj och mina närmaste vänner. Och så till sist skrev jag "Jag är så tacksam för allt jag har. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och de bästa vännerna nånsin och jag älskar dem med hela mitt hjärta.". Jag tittade på min teckning och tänkte en stund, så började jag rita dit Justin också...
Ledsen för jätte dålig uppdatering. Hoppas ni gillar kapitlet. KOMMENTERA :) <3
Kram Madde
Jag balanserade på en lina högt uppe. Tusentals människor tittade på mig. Jag var livrädd att jag skulle falla. Jag fortsatte balansera på linan och försökte att inte titta ner. när jag var nästan framme vid andra sidan föll jag.
-Amanda, vakna, du kommer försent till skolan annars! hörde jag Hayleys röst.
Jag öppnade jag ögonen och tittade på klockan. 08:45.
-Shit!
Hayley gick ut ur rummet och stängde dörren. Jag satte mig fort upp och satte på mig en tunika och ett par leggings. Sedan borstade jag håret och drog på lite mascara och läppglans. Jag sprang ner till hallen med väskan på ryggen och telefonen i handen. Jag drog på mig mina skor och så tog jag bilnycklarna och rusade ut till min bil. Jag startade bilen och började köra till skolan. När jag kom till skolan tittade alla lite konstigt på mig eftersom att jag var ny. Jag gick till rektorns rum och knackade på, sedan steg jag in.
-Hej, jag är de nya tjejen, Amanda Knight, sa jag och skakade hand med rektorn. Han gav mig ett chema och så en nyckel till mitt skåp. 143 hade jag som nummer på skåpet. "I love you" tänkte jag direkt. Jag gick till första klassen och knackade på dörren. Någon ropade "Kom in" och jag steg in i klassen. Alla tittade på mig.
-Hej, jag är den nya tjejen, sa jag till läraren. Hon tittade på mig.
-Oh, välkommen. Du kan berätta lite om dig själv till klassen, sa hon. Jag nickade.
-Så jag kommer från Nashville, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru. Jag heter Amanda Knight, berättade jag.
-Hej! Du liknar Justin Biebers ex-flickvän! Hon heter ju också Amanda! sa en tjej och tittade på mig. Jag fejklog mot henne och så sa jag:
-Mm... Jag får höra det ganska så ofta.
-Och hon flyttade ju hit! Och tweetade att hon skulle gå på denna skola! fortsatte tjejen. Jag suckade. Great, nu förstår väl alla.
-Jag vet... Jag var en Belieber, sa jag och gick och satte mig. Lektionen började och jag lyssnade inte alls. Lektionen tog fort slut och jag gick ut ur klassen. Tjejen som hade kommit på att jag är Justins ex kom fram till mig.
-Hej, Jag heter Matilda, trevligt att träffas, sa hon och vi skakade hand.
-Hej, sa jag. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Äru Justins ex? frågade hon nyfiket. Jag suckade.
-Asså... började jag men ändrade mig, jag tänkte berätta sanningen.
-Aa... Jag är hans ex, men det är inget jag är stolt över precis, sa jag och började gå mot mitt skåp. Matilda följde efter.
-Vadå inte stolt över? Han är ju sjukt snygg! sa Matilda. Jag skrattade.
-Men inte speciellt snäll, mumlade jag.
-Va?! sa Matilda och tittade på mig som om jag hade sagt att världen skulle gå under. Jag skrattade åt hennes ansikte.
-Vadå inte snäll?! Äru jävla seriös?! frågade Matilda med ett chockat ansiktsuttryck. Jag skrattade.
-Jag är jävla seriös, sa jag och öppnade mitt skåp. Matilda fortsatte titta på mig.
-Seriöst?! Men... Han verkar ju så snäll! Och rolig! Och snygg! Och alldeles underbar...
-Jo tjena, sa jag och tittade på mitt chema. Bild stod det. Jag la in mina böcker och gick till nästa klassrum. Jag satte mig vid en bänk. Efter en stund kom två tjejer fram till bänken. De tittade på mig.
-Och vem är du? frågade den ena kaksigt. Jag tittade på henne och fejklog.
-Hej, jag heter Amanda, trevligt att träffas, sa jag med tillgjord röst och räckte fram handen. Tjejen tittade på den och sedan tittade hon på mig.
-Asså, vi ska sitta där, så flytta på dig, sa tjejen och den andra tjejen nickade och sa "Mmm". Jag skrattade.
-Det finns goot om plats i den här klassen, Miss perfect, sa jag och tog fram telefonen för att tittade på ett sms som jag just hade fått. Det var från Justin. "Jag är ledsen för att jag har sårat dig. Hoppas att vi nån gång träffas igen, hörde att du hade flyttat till L.A. Hoppas du har det bra, älskar dig fortfarande xoxo Justin" stod det. Jag var på väg att börja gråta kändes det som och jag fick en klump i halsen. Jag raderade sms:et och jsut då kom läraren in.
-Klara och Jasmine, sätt er, sa hon. Tjejerna som stod vid bänken där jag satt suckade.
-Men hon här tjejen sitter på vår plats! sa ena tjejen. Läraren skrattade.
-Men det finns gott om plats i klassen, sätt er nu, sa hon. Tjejerna suckade och gick och satte sig på nåt annat ställe. Läraren tittade på mig.
-Du måste vara ny här, sant? Jag heter Mrs. Andrews, det är jag som äger skolan, som du kanske fattar, vill du berätta nåt om dig själv så får du, sa hon och log mot mig.
-Jag heter Amanda Knight och är från Nashville, kom hit igår så allt är liksom nytt för mig, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru, berättade jag.
-Var är din mamma då? frågade Mrs. Andrews nyfiket. Jag suckade.
-Hon är i Nashville... sa jag. Mrs. Andrews nickade och började lektionen. Vi skulle rita något som betyder väldigt mycket för oss. Jag satt en lång stund och tänkte och så kom jag på det. Jag började rita ett hjärta. När det var klart började jag rita min familj och mina närmaste vänner. Och så till sist skrev jag "Jag är så tacksam för allt jag har. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och de bästa vännerna nånsin och jag älskar dem med hela mitt hjärta.". Jag tittade på min teckning och tänkte en stund, så började jag rita dit Justin också...
Ledsen för jätte dålig uppdatering. Hoppas ni gillar kapitlet. KOMMENTERA :) <3
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 33
-Jag fick Amandas adress! Kan vi åka till L.A? Snälla! bad jag mamma och tittade på henne med mina hundvalpsögon. Hon skakade på huvudet.
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
Amandas perspektiv:
Så... Här var jag... I mitt nya rum. Jag tittade runt i rummet. Det var sjukt stort. Jag hade packat upp det mesta som tillhörde mig och lagt upp posters på väggarna.
Hela huset var sjukt stort. Och snyggt var det också. Men det kändes konstigt.
Imorgon skulle jag börja i en ny skola där jag inte kände någon. Jag satte mig på sängen som fanns in rummet och tog min dator. Jag loggade in på twitter och tweetade "Anyone who lives in L.A and goes at 'St. Andrews' school? See you there tomorrow then..." och så checkade jag Olivias twitter. "Gosh... He just came and was like 'I love that girl, do you have her adres?' I was like 'Jesus... He loves her... AW<3' lol" hade hon tweetat för 1 timme sen. "@Olivialovesyou What do you mean with that?" tweetade jag till henne. Undrar vad hon menade med det? Hm... Jag creepade lite på twitter och såg att någon tweetade "@justinbieber what happend to your girlfriend Amanda? She was so pretty! And what was you doing with Selena? Jesus..." till Justin. Jag skrattade lite för att hans fans tweetade honom om det. Jag loggade ut från twitter och stängde datorn. Sedan gick jag ner till köket.
-Hej... sa jag åt Hayley som satt vid bordet.
-Hej, hur mår du nu då? Tycker du om huset? frågade hon glatt.
-Jag mår bra, och huset är snyggt, sa jag och log mot henne. Hon log tillbaka och så sa hon:
-Är du hungrig?
-Aa... Vad har vi?
-Hörru, vi beställer pizza, jag är snål på det, sa Hayley och skrattade. Jag nickade och så tog jag ett glas vatten. Vi hade packat upp det mesta nu i hela huset så det var inte så många flyttkartonger kvar. Jag drack ur vattnet och så gick jag till vardagsrummet. Jag tittade omkring i rummet. Det var sjukt stort och fint var det också. Vi hade skaffat en stor tv och en mjuk skön soffa. Där hade vi också fåtöljer som var nya och ett tvbord. Jag satte mig i soffan och la på tv:n. "Justin Bieber..." började programledaren på kanalen och jag bytte kanal. Samma sak där, nåt om Justin. Jag bytte kanal igen, lite förargat. Där var det en bild på mig och Justin och sedan en bild på Justin och Selena, hand i hand. Jag bytte kanal igen och suckade. Där igen nåt om Justin. Jag stängde av tv:n och skrek "Fuck". Hayley kom till vardagsrummet och tittade frågande på mig.
-Vad hände? frågade hon och satte sig ner på soffan, nät du vill prata om?
-Näe... det är bara det att min ex pojkvän är på tv hela tiden så jag kan inte se på tv utan att se honom... sa jag och suckade. Hayley klappade mig på axeln.
-Jag förstår att allt känns svårt nu, men på nåt sätt kommer allt ordna sig, sa hon. Hon lät så övertygande så jag bestämde mig för att tro på henne. Jag log mot henne och så kramade jag henne.
-Uh... Förlåt för att jag har varit så elak mot dig... Jag visste inte att du var så snäll, sa jag och tittade i marken. Hayley skrattade.
-Det gör inget, sweetie. Jag har också varit med om samma sak, min mamma och pappa skilde sig, och då hittade pappa nån annan, så jag vet hur det är. Men skillnaden mellan dig och mig är att jag blev inte kompis med pappas nya fru, tyvärr, vi pratar fortfarande inte med varandra, haha, berättade hon. Jag tittade på henne och skrattade.
-Då är jag en bättre människa än dig! sa jag på skoj. Hayley skrattade.
-Jepp, du är, sa hon coh skrattade. Jag steg upp och sa:
-Jag går till mitt rum, tack.
Och så gick jag upp till mitt rum. Jag la mig på sängen och la på musik. Miley Cyrus - Robot kom på. Bra sång, tänkte jag och dansade lite där jag låg. Det här är en sång jag skulle kunna sjunga åt Melissa och alla som försöker styra mitt liv. Efter Robot kom Rascal Flatts - My wish. Den fick mig alltid att le förr. Nu hade jag inte hört den på jätte länge. "If you have to choose, I hope you choose the one that means the most to you" sjunger han ju i sången. Det fick mig att tänka. Att välja det som betyder mest för mig. Hade jag inget val när jag lämnade Justin. Kunde jag inte välja att förlåta och gå vidare? Jo, det kunde jag. Jag skulle kunna förlåta honom och gå vidare, eller så kan jag stanna på samma ställe och vara sur på honom för resten av livet. Jag låg i min säng och tänkte en lång stund. Till sist somnade jag med Justin i tankarna...
Lite kort, sorry. Men bättre än inget. Nu måste jag sluta. Ledsen att ni inte fick nåt inlägg nu på 2 dagar, men skola och sånt kommer före. KOMMENTERA :)
Kram Madde
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
Amandas perspektiv:
Så... Här var jag... I mitt nya rum. Jag tittade runt i rummet. Det var sjukt stort. Jag hade packat upp det mesta som tillhörde mig och lagt upp posters på väggarna.
Hela huset var sjukt stort. Och snyggt var det också. Men det kändes konstigt.
Imorgon skulle jag börja i en ny skola där jag inte kände någon. Jag satte mig på sängen som fanns in rummet och tog min dator. Jag loggade in på twitter och tweetade "Anyone who lives in L.A and goes at 'St. Andrews' school? See you there tomorrow then..." och så checkade jag Olivias twitter. "Gosh... He just came and was like 'I love that girl, do you have her adres?' I was like 'Jesus... He loves her... AW<3' lol" hade hon tweetat för 1 timme sen. "@Olivialovesyou What do you mean with that?" tweetade jag till henne. Undrar vad hon menade med det? Hm... Jag creepade lite på twitter och såg att någon tweetade "@justinbieber what happend to your girlfriend Amanda? She was so pretty! And what was you doing with Selena? Jesus..." till Justin. Jag skrattade lite för att hans fans tweetade honom om det. Jag loggade ut från twitter och stängde datorn. Sedan gick jag ner till köket.
-Hej... sa jag åt Hayley som satt vid bordet.
-Hej, hur mår du nu då? Tycker du om huset? frågade hon glatt.
-Jag mår bra, och huset är snyggt, sa jag och log mot henne. Hon log tillbaka och så sa hon:
-Är du hungrig?
-Aa... Vad har vi?
-Hörru, vi beställer pizza, jag är snål på det, sa Hayley och skrattade. Jag nickade och så tog jag ett glas vatten. Vi hade packat upp det mesta nu i hela huset så det var inte så många flyttkartonger kvar. Jag drack ur vattnet och så gick jag till vardagsrummet. Jag tittade omkring i rummet. Det var sjukt stort och fint var det också. Vi hade skaffat en stor tv och en mjuk skön soffa. Där hade vi också fåtöljer som var nya och ett tvbord. Jag satte mig i soffan och la på tv:n. "Justin Bieber..." började programledaren på kanalen och jag bytte kanal. Samma sak där, nåt om Justin. Jag bytte kanal igen, lite förargat. Där var det en bild på mig och Justin och sedan en bild på Justin och Selena, hand i hand. Jag bytte kanal igen och suckade. Där igen nåt om Justin. Jag stängde av tv:n och skrek "Fuck". Hayley kom till vardagsrummet och tittade frågande på mig.
-Vad hände? frågade hon och satte sig ner på soffan, nät du vill prata om?
-Näe... det är bara det att min ex pojkvän är på tv hela tiden så jag kan inte se på tv utan att se honom... sa jag och suckade. Hayley klappade mig på axeln.
-Jag förstår att allt känns svårt nu, men på nåt sätt kommer allt ordna sig, sa hon. Hon lät så övertygande så jag bestämde mig för att tro på henne. Jag log mot henne och så kramade jag henne.
-Uh... Förlåt för att jag har varit så elak mot dig... Jag visste inte att du var så snäll, sa jag och tittade i marken. Hayley skrattade.
-Det gör inget, sweetie. Jag har också varit med om samma sak, min mamma och pappa skilde sig, och då hittade pappa nån annan, så jag vet hur det är. Men skillnaden mellan dig och mig är att jag blev inte kompis med pappas nya fru, tyvärr, vi pratar fortfarande inte med varandra, haha, berättade hon. Jag tittade på henne och skrattade.
-Då är jag en bättre människa än dig! sa jag på skoj. Hayley skrattade.
-Jepp, du är, sa hon coh skrattade. Jag steg upp och sa:
-Jag går till mitt rum, tack.
Och så gick jag upp till mitt rum. Jag la mig på sängen och la på musik. Miley Cyrus - Robot kom på. Bra sång, tänkte jag och dansade lite där jag låg. Det här är en sång jag skulle kunna sjunga åt Melissa och alla som försöker styra mitt liv. Efter Robot kom Rascal Flatts - My wish. Den fick mig alltid att le förr. Nu hade jag inte hört den på jätte länge. "If you have to choose, I hope you choose the one that means the most to you" sjunger han ju i sången. Det fick mig att tänka. Att välja det som betyder mest för mig. Hade jag inget val när jag lämnade Justin. Kunde jag inte välja att förlåta och gå vidare? Jo, det kunde jag. Jag skulle kunna förlåta honom och gå vidare, eller så kan jag stanna på samma ställe och vara sur på honom för resten av livet. Jag låg i min säng och tänkte en lång stund. Till sist somnade jag med Justin i tankarna...
Lite kort, sorry. Men bättre än inget. Nu måste jag sluta. Ledsen att ni inte fick nåt inlägg nu på 2 dagar, men skola och sånt kommer före. KOMMENTERA :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 32
När jag kom hem började jag packa alla mina saker. Det tog en stund och när jag jag var nästan klar tog jag fotot som jag hade ramat in på mig och Justin på stranden i handen och kysste Justins ansikte. Jag tittade på fotot och virade in det i en handduk, sedan la jag ner den i en flyttkartong och tittade mig omkring i rummet. Det var verkligen ingen dröm...
Morgonen därpå vaknade jag med en klump i magen. Jag satte mig upp i sängen och tittade mig omkring i mitt rum. Allt var packat och klart, nu var det mindre än 3 timmar skulle jag sitta på planet till L.A. Jag suckade och så steg jag upp. Jag tog på mig en hoodie och ett par mukisbyxor. Sedan gick jag ner till köket. Där satt mamma, pappa och Hayley och pratade. När jag kom in i köket log dom mot mig. Jag satte mig ner och började äta.
-När åker flyget? frågade jag.
-Om två timmar, svarade pappa, så vi måste åka snart.
Jag nickade.
-Här du packat allt? frågade mamma.
-Mm... svarade jag och åt upp. När jag var klar gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna. Sedan borstade jag håret och la upp det i en slarvig knut. Jag gick till mitt rum och tog en flyttkartong och bar ner den. Pappa hjälpte mig bära ner resten. När vi var klara kramade jag mamma.
-Jag kommer sakna dig, sa jag.
-Jag kommer sakna dig med, ledsen att det blev såhär, älskling. Jag älskar dig, svarade mamma.
-Jag älskar dig med, sa jag och så gick vi ut. Där stod Olivia.
-Du hade väl inte tänkt att jag skulle vara i skolan när du åker? frågade hon och kramade mig. Vi stod och kramades en lång stund och jag kände hur en tår rann nerför min kind. Jag torkade envist bort den och kramde om Olivia hårdare.
-Mandy, vi måste åka nu! sa pappa. Jag nickade.
-Hejdå Olivia, rule the school nu när jag är borta, sa jag och blinkade. Hon skrattade.
-Vi syns snart, hoppas jag, bffs forever! sa hon och vi slog high five. Jag kramade mamma.
-Jag kommer sakna dig så mycket, var nu en duktig flicka, sa mamma när vi kramades.
-Jag kommer sakna dig med, och jag älskar dig, hejdå, sa jag när vi slutade kramas. Jag kramade Olivia en sista gång och så satte jag mig i bilen. Vi körde till flygplatsen och gick in. Vi checkade in och gick till vår gate. Vi slapp snart in i planet och satte oss. Jag satt vid fönstret. Efter en stund lyfte vi och jag tog ut min ipod och började lyssna på musik.
Justins perspektiv:
Där stod jag. Framför dörren till Amandas hus och tvekade med pekfingret vid ringklockan. Jag hade flygit dit för att försöka fixa allt. Detta var min sista chans. Jag ringde på och efter en stund kom Maria och öppnade.
-Men hej Justin, vad gör du här? frågade hon förvånat.
-Hej... Är Amanda hemma? frågade jag.
-Nej... Tyvärr... Har inte hon berättat? Hm... Konstigt, sa Maria.
-Berättat vad?
-Att hon ska flytta till L.A idag? Hon är på planet nu, svarade Maria. Jag tittade med stora ögon på henne. Var hon seriös?
-Vänta... Varför? frågade jag.
-Asså... Du vet ju säkert att jag har alkohol problem? Så jag ska in på rehabilitering, så vi bestämde att Amanda skulle flytta med Hayley och hennes pappa till L.A, förklarade Maria. Jag suckade.
-Aha... Okej... Men hejdå... sa jag och började gå mot bilen.
-Hej hej, sa Maria och så stängde hon dörren. Jag gick till bilen och satte mig brevid mamma.
-Hon har flyttat... Till L.A! sa jag och suckade.
-Kanske är det dags att släppa det? Hon var ju inte här i Nashville så vi åker inte till L.A och söker henne! Ledsen, sa mamma. Jag suckade.
-Kan vi inte åka hem till Atlanta? Jag har inget att göra här mer... mumlade jag. Mamma kramade mig.
-Åk till flygplatsen! sa mamma till chauffören och han började köra. Vi körde om en skola. På gatan fanns en bänk och där satt en tjej som jag kände igen. Jag tittade lite närmare och märkte att det var Olivia.
-Stanna bilen! sa jag och chaffören stannade. Jag tog på mig ett par solglasögon och steg ut ur bilen. Jag gick fram till bänken och satte mig.
-Hej, sa jag och tittade på Olivia. Hon tittade frågande på mig. Först visste hon inte vem jag var men när hon märkte att det var jag ändrades hennes ansiktsuttryck.
-Vad vill du? frågade hon.
-Har du Amandas nya adress? frågade jag. Hon suckade.
-Asså Justin... Det är kanske dags att släppa det? Jag vet vad som hände, och om jag känner Amanda rätt så kommer hon inte förlåta dig, släpp det, sa hon.
-Men jag tänker inte släppa det! Kan jag få hennes adress? bad jag.
-Justin... Man hånglar inte med någon annan när man har en flickvän, ge upp nu, snälla, sa Olivia.
-Men jag ger inte upp! Never say never, du vet det va? Kan jag få hennes adress? bad jag igen.
-Justin, vad sa Amanda sist när ni sågs på flygplatsen? frågade Olivia.
-Att hon inte vill se mig mer... mumlade jag och tittade ner i marken.
-Exakt, och jag tror inte att det har ändrats. Justin... Släpp det... Åk hem. Åk inte till henne, du vill ju att hon ska må bra och vara glad, va? Gör det inte värre. Hon måste få tid att läka sina sår. Allt med hennes mamma och pappa är bara för mycket och att du skulle komma dit nu gör inte saken bättre. Släpp det och gå vidare Justin. Hitta någon annan, det kan vara bra för dig... sa Olivia. Kanske hade hon rätt. Jag ville ju att hon skulle vara glad och må bra, men jag ville ha henne. Jag älskade henne och kunde inte släppa henne.
-Oliva, hör här. Jag ÄLSKAR Amanda och jag vet att det var fel att kyssa Selena. Men jag älskar Amanda och jag kommer inte ge upp, kan jag bara få hennes adress så jag kan fixa allt? Snälla, förklarade jag. Olivia tittade på mig en lång stund innan hon sa nåt.
-Okej... Men tänk på det jag sa lite i alla fall, före du åker till henne, och du måste lova att om du åker så får du inte säga att jag gav dig adressen, okej? sa hon.
-Jag ska tänka, och jag lovar. Tack, sa jag när hon gav mig en lapp. Hon kramade mig och så sa hon:
-Men jag ska gå nu, hejdå.
Sedan gick hon. Jag log lite och tittade ner på lappen. Där stod en adress. Jag la lappen i fickan och så gick jag och satte mig i bilen.
-Jag fick Amandas adress! Kan vi åka till L.A? Snälla! bad jag mamma och tittade på henne med mina hundvalpsögon. Hon skakade på huvudet.
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
det var kapitel 32. När jag hade skrivit hela och postade det försvann det så jag fick skriva det igen. Men hoppas ni gillar det!
Tror ni att Justin kommer åka till L.A? Tror ni att Amanda kommer förlåta honom? Vad tycker ni om novellen hittills? KOMMENTERA :)
Kram Madde
Morgonen därpå vaknade jag med en klump i magen. Jag satte mig upp i sängen och tittade mig omkring i mitt rum. Allt var packat och klart, nu var det mindre än 3 timmar skulle jag sitta på planet till L.A. Jag suckade och så steg jag upp. Jag tog på mig en hoodie och ett par mukisbyxor. Sedan gick jag ner till köket. Där satt mamma, pappa och Hayley och pratade. När jag kom in i köket log dom mot mig. Jag satte mig ner och började äta.
-När åker flyget? frågade jag.
-Om två timmar, svarade pappa, så vi måste åka snart.
Jag nickade.
-Här du packat allt? frågade mamma.
-Mm... svarade jag och åt upp. När jag var klar gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna. Sedan borstade jag håret och la upp det i en slarvig knut. Jag gick till mitt rum och tog en flyttkartong och bar ner den. Pappa hjälpte mig bära ner resten. När vi var klara kramade jag mamma.
-Jag kommer sakna dig, sa jag.
-Jag kommer sakna dig med, ledsen att det blev såhär, älskling. Jag älskar dig, svarade mamma.
-Jag älskar dig med, sa jag och så gick vi ut. Där stod Olivia.
-Du hade väl inte tänkt att jag skulle vara i skolan när du åker? frågade hon och kramade mig. Vi stod och kramades en lång stund och jag kände hur en tår rann nerför min kind. Jag torkade envist bort den och kramde om Olivia hårdare.
-Mandy, vi måste åka nu! sa pappa. Jag nickade.
-Hejdå Olivia, rule the school nu när jag är borta, sa jag och blinkade. Hon skrattade.
-Vi syns snart, hoppas jag, bffs forever! sa hon och vi slog high five. Jag kramade mamma.
-Jag kommer sakna dig så mycket, var nu en duktig flicka, sa mamma när vi kramades.
-Jag kommer sakna dig med, och jag älskar dig, hejdå, sa jag när vi slutade kramas. Jag kramade Olivia en sista gång och så satte jag mig i bilen. Vi körde till flygplatsen och gick in. Vi checkade in och gick till vår gate. Vi slapp snart in i planet och satte oss. Jag satt vid fönstret. Efter en stund lyfte vi och jag tog ut min ipod och började lyssna på musik.
Justins perspektiv:
Där stod jag. Framför dörren till Amandas hus och tvekade med pekfingret vid ringklockan. Jag hade flygit dit för att försöka fixa allt. Detta var min sista chans. Jag ringde på och efter en stund kom Maria och öppnade.
-Men hej Justin, vad gör du här? frågade hon förvånat.
-Hej... Är Amanda hemma? frågade jag.
-Nej... Tyvärr... Har inte hon berättat? Hm... Konstigt, sa Maria.
-Berättat vad?
-Att hon ska flytta till L.A idag? Hon är på planet nu, svarade Maria. Jag tittade med stora ögon på henne. Var hon seriös?
-Vänta... Varför? frågade jag.
-Asså... Du vet ju säkert att jag har alkohol problem? Så jag ska in på rehabilitering, så vi bestämde att Amanda skulle flytta med Hayley och hennes pappa till L.A, förklarade Maria. Jag suckade.
-Aha... Okej... Men hejdå... sa jag och började gå mot bilen.
-Hej hej, sa Maria och så stängde hon dörren. Jag gick till bilen och satte mig brevid mamma.
-Hon har flyttat... Till L.A! sa jag och suckade.
-Kanske är det dags att släppa det? Hon var ju inte här i Nashville så vi åker inte till L.A och söker henne! Ledsen, sa mamma. Jag suckade.
-Kan vi inte åka hem till Atlanta? Jag har inget att göra här mer... mumlade jag. Mamma kramade mig.
-Åk till flygplatsen! sa mamma till chauffören och han började köra. Vi körde om en skola. På gatan fanns en bänk och där satt en tjej som jag kände igen. Jag tittade lite närmare och märkte att det var Olivia.
-Stanna bilen! sa jag och chaffören stannade. Jag tog på mig ett par solglasögon och steg ut ur bilen. Jag gick fram till bänken och satte mig.
-Hej, sa jag och tittade på Olivia. Hon tittade frågande på mig. Först visste hon inte vem jag var men när hon märkte att det var jag ändrades hennes ansiktsuttryck.
-Vad vill du? frågade hon.
-Har du Amandas nya adress? frågade jag. Hon suckade.
-Asså Justin... Det är kanske dags att släppa det? Jag vet vad som hände, och om jag känner Amanda rätt så kommer hon inte förlåta dig, släpp det, sa hon.
-Men jag tänker inte släppa det! Kan jag få hennes adress? bad jag.
-Justin... Man hånglar inte med någon annan när man har en flickvän, ge upp nu, snälla, sa Olivia.
-Men jag ger inte upp! Never say never, du vet det va? Kan jag få hennes adress? bad jag igen.
-Justin, vad sa Amanda sist när ni sågs på flygplatsen? frågade Olivia.
-Att hon inte vill se mig mer... mumlade jag och tittade ner i marken.
-Exakt, och jag tror inte att det har ändrats. Justin... Släpp det... Åk hem. Åk inte till henne, du vill ju att hon ska må bra och vara glad, va? Gör det inte värre. Hon måste få tid att läka sina sår. Allt med hennes mamma och pappa är bara för mycket och att du skulle komma dit nu gör inte saken bättre. Släpp det och gå vidare Justin. Hitta någon annan, det kan vara bra för dig... sa Olivia. Kanske hade hon rätt. Jag ville ju att hon skulle vara glad och må bra, men jag ville ha henne. Jag älskade henne och kunde inte släppa henne.
-Oliva, hör här. Jag ÄLSKAR Amanda och jag vet att det var fel att kyssa Selena. Men jag älskar Amanda och jag kommer inte ge upp, kan jag bara få hennes adress så jag kan fixa allt? Snälla, förklarade jag. Olivia tittade på mig en lång stund innan hon sa nåt.
-Okej... Men tänk på det jag sa lite i alla fall, före du åker till henne, och du måste lova att om du åker så får du inte säga att jag gav dig adressen, okej? sa hon.
-Jag ska tänka, och jag lovar. Tack, sa jag när hon gav mig en lapp. Hon kramade mig och så sa hon:
-Men jag ska gå nu, hejdå.
Sedan gick hon. Jag log lite och tittade ner på lappen. Där stod en adress. Jag la lappen i fickan och så gick jag och satte mig i bilen.
-Jag fick Amandas adress! Kan vi åka till L.A? Snälla! bad jag mamma och tittade på henne med mina hundvalpsögon. Hon skakade på huvudet.
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
det var kapitel 32. När jag hade skrivit hela och postade det försvann det så jag fick skriva det igen. Men hoppas ni gillar det!
Tror ni att Justin kommer åka till L.A? Tror ni att Amanda kommer förlåta honom? Vad tycker ni om novellen hittills? KOMMENTERA :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 31
Mamma gick ut ur rummet och jag fortsatte gråta. Efter en timme satte jag mig upp i sängen och sa högt för mig själv:
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
När jag vaknade var det mörkt ute. Jag suckade och sa:
-Great, nu kommer jag inte kunna sova inatt... Fuck...
Jag gick till köket och tog ett glas vatten. När jag drack hörde jag min ringsignal så jag la glaset på bordet och sprang till vardagsrummet. Jag checkade displayen. Justin. Jag klickade honom och la telefonen i fickan. Jag gick till köket och drack det sista vattnet och så gick jag upp till mitt rum. Jag bytte om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan la jag mig ner i sängen och försökte sova. Men det gick inte. Telefonen ringde igen. Justin. Jag klickade honom igen. Hade verkligen ingen lust att prata med honom.
Justin gav inte upp utan fortsatte ringa, hela tiden, så till sist fick jag nog och svarade.
-Förfan Justin! jag försöker sova! Lämna mig ifred! sa jag argt.
-Snälla Amanda, jag är ledsen! jag har ingen ursäkt att komma med varför jag kysste Selena. Men det är dig jag älskar! sa Justin. Då brast jag i gråt.
-Justin... Du fattar väl att du inte kan göra så?! Hur tror du jag känner?! Och att det ska hända två gånger för mig! grät jag.
-Vänta... Vadå två gånger?! frågade Justin.
-Handär jävla Hannes som kom! Men han hade ju bara sex med någon annan! Men hur fan tror du det känns att se samma sak två gånger?! Två jävla gånger! Justin. Det är över med oss. Fatta! sluta ring!
-Men...
Jag la på och tryckte ansiktet i kudden. Jag bara grät och grät. Kunde inte sluta. Efter några timmar somnade jag av utmattning så som jag gjort den senaste tiden.
NÄSTA DAG
På morgonen vaknade jag av väckarklockan. Jag suckade och steg upp. Jag tog på mig en tröja och ett par byxor. Jag gick in i badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till köket och åt frukost. När jag var klar tog jag mina bilnycklar och gick ut. Jag satte mig i bilen och körde till skolan. När jag kom fram kom flera fram till mig.
-Vad har hänt med Justin? frågade någon.
-Vad gjorde Selena hemma hos Justin? frågade en annan.
-När ska du träffa honom igen? frågade en tredje.
Jag ignorerade dem och gick fram till mitt skåp. Folk samlades runt mig.
-Har ni haft sex? frågade någon och de runt mig sa "Uuuuhh". Jag suckade och började slå huvudet i skåpet. Olivia trängde sig igenom trängseln och kom fram till mig. Hon drog mig ifrån skåpet så jag skulle sluta slå huvudet.
-VAD ÄR ERAT PROBLEM?! NI VET NOG VAD SOM HAR HÄNT!! VARFÖR SKA NI VARA SÅ JÄVLA NYFIKNA?! DOM HAR JU GRÄLAT, FATTAR NI VÄL?! DRA ÅT HELVETE OM NI BARA VILL FÖRSTÖRA OCH GÖRA HENNE LEDSEN!! OCH VAD SELENA GJORDE HEMMA HOS JUSTIN VET GUD!! FÖR GUDS SKULL HÅLL KÄFTEN!! skrek Olivia och drog ut mina böcker ur mitt skåp och drog iväg med mig till vårt klassrum. Jag kramade henne och sa:
-Tack för det.
Vi gick in i klassen och satte oss. Lektionen började. Jag orkade inte lyssna så jag tittade ut genom fönstret och tänkte.
-Miss Johnson, sitter du och tänker? frågade plötsligt vår lärare. Jag ryckte till och tittade på honom.
-Aa... Tänk för att jag gör det, svarade jag.
-Jag vet att det är mycket med Justin, men vi är i skolan för att lära oss, så om du inte vill lära dig kan du gå ut, sa läraren då. Jag steg upp och tog mina saker och gick till dörren.
-Och vart är du påväg? frågade läraren.
-Ut, du sa ju att om jag inte vill lära mig så kan jag gå ut, sa jag och så gick jag ut.
Timmarna före maten gick fort och på lunchen satt jag och Olivia vid ett bord och pratade.
-Haha, du skulle ha sett Karls min när du gick ut, haha, priceless, skrattade Olivia. Jag skrattade med.
-Men idag är det ju sista dagen i skolan, ska du inte säga hejdå åt alla? frågade Olivia.
-Nä, jag tänkte att dom får undra imorgon och fråga dig om dom nu bryr sig så mycket, sa jag och ryckte på axlarna. Olivia skrattade.
-Du ska alltså pina mig? Jag hatar dig! sa hon och skrattade. Jag kramade henne och fortsatte äta.
-Hur är det med Maria då? frågade Olivia. Jag ryckte på axlarna.
-Hon är väl okej... Bara att hon har dragit sig undan lite... Hon tror väl att jag hatar henne... svarade jag.
-Och du gör inte det då eller?
-Jag vet inte... Jag tror inte att jag hatar henne, hon är ju ändå min mamma... Men jag är väl besviken... Trodde ju inte att hon skulle börja supa sig full och ja... Jag är helt enkelt besviken...
Jag suckade och fortsatte äta. Olivia kramade mig.
-Allt kommer bli bra, vi får hälsa på varandra så ofta vi kan, helt enkelt, det kommer nog bli bra, allt, jag vet det.
Jag kramade henne länge och viskade:
-Jag kommer sakna dig, jättemycket.
-Du har inte åkt ennu, dork, påpekade Olivia och skrattade. Jag skrattade med och vi steg upp och förde bort våra brickor. Sedan gick vi till våra skåp och tog våra böcker och gick till nästa lektion.
När jag kom hem började jag packa alla mina saker. Det tog en stund och när jag jag var nästan klar tog jag fotot som jag hade ramat in på mig och Justin på stranden i handen och kysste Justins ansikte. Jag tittade på fotot och virade in det i en handduk, sedan la jag ner den i en flyttkartong och tittade mig omkring i rummet. Det var verkligen ingen dröm...
Ledsen att ni inte fick nåt kapitel igår, men blogg.se funkade ju inte så ja. 5 kommentarer så får ni kapitel 32 imrn :)
Kram Madde
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
När jag vaknade var det mörkt ute. Jag suckade och sa:
-Great, nu kommer jag inte kunna sova inatt... Fuck...
Jag gick till köket och tog ett glas vatten. När jag drack hörde jag min ringsignal så jag la glaset på bordet och sprang till vardagsrummet. Jag checkade displayen. Justin. Jag klickade honom och la telefonen i fickan. Jag gick till köket och drack det sista vattnet och så gick jag upp till mitt rum. Jag bytte om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan la jag mig ner i sängen och försökte sova. Men det gick inte. Telefonen ringde igen. Justin. Jag klickade honom igen. Hade verkligen ingen lust att prata med honom.
Justin gav inte upp utan fortsatte ringa, hela tiden, så till sist fick jag nog och svarade.
-Förfan Justin! jag försöker sova! Lämna mig ifred! sa jag argt.
-Snälla Amanda, jag är ledsen! jag har ingen ursäkt att komma med varför jag kysste Selena. Men det är dig jag älskar! sa Justin. Då brast jag i gråt.
-Justin... Du fattar väl att du inte kan göra så?! Hur tror du jag känner?! Och att det ska hända två gånger för mig! grät jag.
-Vänta... Vadå två gånger?! frågade Justin.
-Handär jävla Hannes som kom! Men han hade ju bara sex med någon annan! Men hur fan tror du det känns att se samma sak två gånger?! Två jävla gånger! Justin. Det är över med oss. Fatta! sluta ring!
-Men...
Jag la på och tryckte ansiktet i kudden. Jag bara grät och grät. Kunde inte sluta. Efter några timmar somnade jag av utmattning så som jag gjort den senaste tiden.
NÄSTA DAG
På morgonen vaknade jag av väckarklockan. Jag suckade och steg upp. Jag tog på mig en tröja och ett par byxor. Jag gick in i badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till köket och åt frukost. När jag var klar tog jag mina bilnycklar och gick ut. Jag satte mig i bilen och körde till skolan. När jag kom fram kom flera fram till mig.
-Vad har hänt med Justin? frågade någon.
-Vad gjorde Selena hemma hos Justin? frågade en annan.
-När ska du träffa honom igen? frågade en tredje.
Jag ignorerade dem och gick fram till mitt skåp. Folk samlades runt mig.
-Har ni haft sex? frågade någon och de runt mig sa "Uuuuhh". Jag suckade och började slå huvudet i skåpet. Olivia trängde sig igenom trängseln och kom fram till mig. Hon drog mig ifrån skåpet så jag skulle sluta slå huvudet.
-VAD ÄR ERAT PROBLEM?! NI VET NOG VAD SOM HAR HÄNT!! VARFÖR SKA NI VARA SÅ JÄVLA NYFIKNA?! DOM HAR JU GRÄLAT, FATTAR NI VÄL?! DRA ÅT HELVETE OM NI BARA VILL FÖRSTÖRA OCH GÖRA HENNE LEDSEN!! OCH VAD SELENA GJORDE HEMMA HOS JUSTIN VET GUD!! FÖR GUDS SKULL HÅLL KÄFTEN!! skrek Olivia och drog ut mina böcker ur mitt skåp och drog iväg med mig till vårt klassrum. Jag kramade henne och sa:
-Tack för det.
Vi gick in i klassen och satte oss. Lektionen började. Jag orkade inte lyssna så jag tittade ut genom fönstret och tänkte.
-Miss Johnson, sitter du och tänker? frågade plötsligt vår lärare. Jag ryckte till och tittade på honom.
-Aa... Tänk för att jag gör det, svarade jag.
-Jag vet att det är mycket med Justin, men vi är i skolan för att lära oss, så om du inte vill lära dig kan du gå ut, sa läraren då. Jag steg upp och tog mina saker och gick till dörren.
-Och vart är du påväg? frågade läraren.
-Ut, du sa ju att om jag inte vill lära mig så kan jag gå ut, sa jag och så gick jag ut.
Timmarna före maten gick fort och på lunchen satt jag och Olivia vid ett bord och pratade.
-Haha, du skulle ha sett Karls min när du gick ut, haha, priceless, skrattade Olivia. Jag skrattade med.
-Men idag är det ju sista dagen i skolan, ska du inte säga hejdå åt alla? frågade Olivia.
-Nä, jag tänkte att dom får undra imorgon och fråga dig om dom nu bryr sig så mycket, sa jag och ryckte på axlarna. Olivia skrattade.
-Du ska alltså pina mig? Jag hatar dig! sa hon och skrattade. Jag kramade henne och fortsatte äta.
-Hur är det med Maria då? frågade Olivia. Jag ryckte på axlarna.
-Hon är väl okej... Bara att hon har dragit sig undan lite... Hon tror väl att jag hatar henne... svarade jag.
-Och du gör inte det då eller?
-Jag vet inte... Jag tror inte att jag hatar henne, hon är ju ändå min mamma... Men jag är väl besviken... Trodde ju inte att hon skulle börja supa sig full och ja... Jag är helt enkelt besviken...
Jag suckade och fortsatte äta. Olivia kramade mig.
-Allt kommer bli bra, vi får hälsa på varandra så ofta vi kan, helt enkelt, det kommer nog bli bra, allt, jag vet det.
Jag kramade henne länge och viskade:
-Jag kommer sakna dig, jättemycket.
-Du har inte åkt ennu, dork, påpekade Olivia och skrattade. Jag skrattade med och vi steg upp och förde bort våra brickor. Sedan gick vi till våra skåp och tog våra böcker och gick till nästa lektion.
När jag kom hem började jag packa alla mina saker. Det tog en stund och när jag jag var nästan klar tog jag fotot som jag hade ramat in på mig och Justin på stranden i handen och kysste Justins ansikte. Jag tittade på fotot och virade in det i en handduk, sedan la jag ner den i en flyttkartong och tittade mig omkring i rummet. Det var verkligen ingen dröm...
Ledsen att ni inte fick nåt kapitel igår, men blogg.se funkade ju inte så ja. 5 kommentarer så får ni kapitel 32 imrn :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 30
Jag åt chokladen och försökte sluta gråta. Vilket inte gick så bra. jag bara grät och grät och grät. Utan att sluta.
Flygresan gick fort och jag hade gråtit hela flygresan. Jag hämtade mitt bagage och körde hem. När jag kom hem la jag mig i sängen och grät hysteriskt. Jag tryckte ansiktet i kudden och kvävde ett skrik. Jag grät till långt in på natten sedan somnade jag av utmattning...
Veckoslutet var inte det bästa. Grät så inihelvets mycket. Justin ringde mig hela helgen men jag bara ignorerade honom. Jag var så arg och besviken. Jag trodde ju att jag kunde lita på honom.
Nu var det måndag och jag var på väg till skolan. Skulle bli jobbigt att leva med alla som frågor de där jävla frågorna om mig och Justin.
Jag kom fram till skolan och steg ut ur bilen med en suck. Då, sista dagarna i skolan. Great... NOT...
Justins perspektiv:
Jag satt i mitt rum och gjorde absolut ingenting när mamma kom in i mitt rum.
-Vad är det här?! sa hon argt och slängde en tidning framför mig.
-Ööh...
Jag tittade ner på tidningen. Den var uppslagen. Det var en 2 sidig artikel om mig, Selena och Amanda. Jag suckade och började läsa. "På fredag sågs Justins flickvän Amanda ringa på dörren till justins hus. När ingen öppnade öppnade hon själv dörren. Vad hon såg vet ingen men arg och förkrossad blev hon. Efter mindre än en minut rusade hon ut till taxin och åkte iväg. Några minuter senare rusade Justin ut till sin bil och åkte iväg. Folk såg honom på flygplatsen när han försökte hitta Amanda. När han hittade henne grälade de. Amanda gjorde klart för honom att hon hatar honom och att hon litade på honom. När hennes flygplan lyfte med Amanda i det gick Justin ledsen till sin bil och slog knytnäven i bilen. Sedan körde han hem. Lite senare kom Selena Gomez ut ur huset och åkte iväg. Har Justin lyckats krossa Amandas hjärta? Och vad gjorde Selena hemma hos Justin?". Det fanns bilder på mig och Amanda och på när hon grät. Jag tittade upp på mamma.
-Du kan ju inte göra sådär! När jag kom hem igår frågade jag ju vad du har gjort, då sa du "inget", vad gjorde SELENA här?! frågade mamma argt.
-Ööh... Hon bara kom... JAG ringde inte hit henne eller nåt, lovar!
-Och vad tror du Amanda känner nu då?!
-Lessen...
-Det är inte mig du ska säga förlåt åt! VAD gjorde du med SELENA?!
-Inget...
-INGET?! Nähä?! Så varför är Amanda så ledsen då?! OM ni inte gjorde nåt?!
-Men fan! Vi gjorde inget! SELENA KOM BARA OCH HÄLSADE PÅ OCH VI KYSSTES BARA! INGET MER!
-KYSSTES?! BARA?! JUSTIN! BARA FÖR ATT DU ÄR JUSTIN BIEBER KAN DU INTE GÖRA VAD DU VILL!
-Du bestämmer inte över mig!
-Gör jag inte?! Jag är din mamma! Du kan ju inte bara kyssa nån annan om du har en flickvän! Det förstår du väl?!
-JAG VET! JAG VET FÖR FAN! DET VAR INTE MENINGEN! DET BARA HÄNDE! NU HATAR AMANDA MIG! ÄR INTE DET TILLRÄCKLIGT?!
-Lilla gubben...
Mamma satte sig ner brevid mig på sängen och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig, lovar det, men du måste nog reda upp några rykten, sa mamma. Hon gick ut och då slog jag knytnäven i väggen och började gråta.
Amandas perspektiv:
När jag kom in i skolan kom nästan alla fram till mig med tidningar. Jag tittade ner på en tidning. Rubriken var "Justin Bieber och Amanda grälar?". Jag slet tidningen ut tjejens händer och läste artikeln. När jag läst klart slängde jag tidningen på golvet och sprang ut till min bil. Jag körde fort hem och när jag kom hem sprang jag in i huset och upp till mitt rum. jag slängde mig på sängen och brast i gråt. Efter några minuter kom mamma in.
-Älskling... Vad är det? Varför kommer du hem nu? frågade hon. Jag bara grät och grät. Mamma satte sig ner på sängen och strök mig över ryggen.
-Är det för att du måste flytta? frågade hon. Jag skakade på huvudet.
-Ju... Jus... Tin... grät jag. Mamma böjde sig ner och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig... jag läste en artikel i en tidning, så du behöver inte förklara...
Mamma gick ut ur rummet och jag fortsatte gråta. Efter en timme satte jag mig upp i sängen och sa högt för mig själv:
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
Sådär. Lessen att ni inte fick nåt inlägg igår! 5 kommentarer så får ni ett kapitel imrn också :)
Kram Madde
Flygresan gick fort och jag hade gråtit hela flygresan. Jag hämtade mitt bagage och körde hem. När jag kom hem la jag mig i sängen och grät hysteriskt. Jag tryckte ansiktet i kudden och kvävde ett skrik. Jag grät till långt in på natten sedan somnade jag av utmattning...
Veckoslutet var inte det bästa. Grät så inihelvets mycket. Justin ringde mig hela helgen men jag bara ignorerade honom. Jag var så arg och besviken. Jag trodde ju att jag kunde lita på honom.
Nu var det måndag och jag var på väg till skolan. Skulle bli jobbigt att leva med alla som frågor de där jävla frågorna om mig och Justin.
Jag kom fram till skolan och steg ut ur bilen med en suck. Då, sista dagarna i skolan. Great... NOT...
Justins perspektiv:
Jag satt i mitt rum och gjorde absolut ingenting när mamma kom in i mitt rum.
-Vad är det här?! sa hon argt och slängde en tidning framför mig.
-Ööh...
Jag tittade ner på tidningen. Den var uppslagen. Det var en 2 sidig artikel om mig, Selena och Amanda. Jag suckade och började läsa. "På fredag sågs Justins flickvän Amanda ringa på dörren till justins hus. När ingen öppnade öppnade hon själv dörren. Vad hon såg vet ingen men arg och förkrossad blev hon. Efter mindre än en minut rusade hon ut till taxin och åkte iväg. Några minuter senare rusade Justin ut till sin bil och åkte iväg. Folk såg honom på flygplatsen när han försökte hitta Amanda. När han hittade henne grälade de. Amanda gjorde klart för honom att hon hatar honom och att hon litade på honom. När hennes flygplan lyfte med Amanda i det gick Justin ledsen till sin bil och slog knytnäven i bilen. Sedan körde han hem. Lite senare kom Selena Gomez ut ur huset och åkte iväg. Har Justin lyckats krossa Amandas hjärta? Och vad gjorde Selena hemma hos Justin?". Det fanns bilder på mig och Amanda och på när hon grät. Jag tittade upp på mamma.
-Du kan ju inte göra sådär! När jag kom hem igår frågade jag ju vad du har gjort, då sa du "inget", vad gjorde SELENA här?! frågade mamma argt.
-Ööh... Hon bara kom... JAG ringde inte hit henne eller nåt, lovar!
-Och vad tror du Amanda känner nu då?!
-Lessen...
-Det är inte mig du ska säga förlåt åt! VAD gjorde du med SELENA?!
-Inget...
-INGET?! Nähä?! Så varför är Amanda så ledsen då?! OM ni inte gjorde nåt?!
-Men fan! Vi gjorde inget! SELENA KOM BARA OCH HÄLSADE PÅ OCH VI KYSSTES BARA! INGET MER!
-KYSSTES?! BARA?! JUSTIN! BARA FÖR ATT DU ÄR JUSTIN BIEBER KAN DU INTE GÖRA VAD DU VILL!
-Du bestämmer inte över mig!
-Gör jag inte?! Jag är din mamma! Du kan ju inte bara kyssa nån annan om du har en flickvän! Det förstår du väl?!
-JAG VET! JAG VET FÖR FAN! DET VAR INTE MENINGEN! DET BARA HÄNDE! NU HATAR AMANDA MIG! ÄR INTE DET TILLRÄCKLIGT?!
-Lilla gubben...
Mamma satte sig ner brevid mig på sängen och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig, lovar det, men du måste nog reda upp några rykten, sa mamma. Hon gick ut och då slog jag knytnäven i väggen och började gråta.
Amandas perspektiv:
När jag kom in i skolan kom nästan alla fram till mig med tidningar. Jag tittade ner på en tidning. Rubriken var "Justin Bieber och Amanda grälar?". Jag slet tidningen ut tjejens händer och läste artikeln. När jag läst klart slängde jag tidningen på golvet och sprang ut till min bil. Jag körde fort hem och när jag kom hem sprang jag in i huset och upp till mitt rum. jag slängde mig på sängen och brast i gråt. Efter några minuter kom mamma in.
-Älskling... Vad är det? Varför kommer du hem nu? frågade hon. Jag bara grät och grät. Mamma satte sig ner på sängen och strök mig över ryggen.
-Är det för att du måste flytta? frågade hon. Jag skakade på huvudet.
-Ju... Jus... Tin... grät jag. Mamma böjde sig ner och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig... jag läste en artikel i en tidning, så du behöver inte förklara...
Mamma gick ut ur rummet och jag fortsatte gråta. Efter en timme satte jag mig upp i sängen och sa högt för mig själv:
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
Sådär. Lessen att ni inte fick nåt inlägg igår! 5 kommentarer så får ni ett kapitel imrn också :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 29
När jag kom fram till flygplatsen "checkade jag in" och gick till min gate. Flyget skulle lyfta om några minuter. Jag gick in i flygplanet och satte mig vid min plats vid fönstret. Efter några minuter meddelade kaptenen att vi skulle lyfta och sätta på bälten.
När vi var i luften tog jag min ipod och började lyssna på musik.
Flygresan gick snabbt och när jag steg ut på flygplatsen i Atlanta tänkte jag "Äntligen får jag träffa Justin igen!" och tog mitt bagage och gick ut till en taxi...
Jag hade fått Justins adress utan att få honom att misstänka nåt. Jag gav adressen åt chauffören och han började köra. När vi kom fram så sa jag åt honom att vänta där så jag skulle kunna ta mitt bagage efter att jag hade ringt på dörren och gett Justin en lång kyss. Efter en liten stund av tjatande lyckades jag övertala chauffören att stanna en stund. Jag tittade mig omkring och såg Justins bil men också nån annans bil. Nåja, det är väl Patties bil, tänkte jag och gick till dörren och ringde på. Konstigt nog så öppnade igen, så jag ringde på igen. Jag stod och väntade en lång stund och så tryckte jag ner handtaget, och dörren gick upp. När jag tittade in i huset såg jag nåt jag aldrig trodde jag skulle se. Där stod Justin och Selena Gomez och hånglade i bara underkläder. Jag tittade med öppen mun och stora ögon på dem och så sa jag argt:
-Ser ut som om du aldrig har saknat mig. Fan ta dig, Justin!
Sedan sprang jag ut till taxin och sa:
-Fort, kör till flygplatsen.
-Men va... började chauffören.
-Men fan, bara kör!
Chauffören började köra iväg och jag kände hur jag började gråta. Jag som litade på Justin.
Justins perspektiv:
Fan, fan, fan! Om inte Selena hade kommit och varit så jäkla sexig skulle detta aldrig ha hänt.
jag såg när Amanda sprang ut och hoppade in i en taxi och taxin körde iväg. Selena tittade på mig och närmade sig igen. Jag knuffade undan henne och sprang fort upp till mitt rum. jag slängde på mig en hoodie och ett par byxor och så sprang jag ner igen. Jag tog mina bilnycklar och så tog jag på mig skor.
-Men älskling, vart ska du? frågade Selena som nu hade klätt på sig.
-Fan Selena, jag älskar Amanda, jag måste fixa dethär!
-Det verkade inte som om du älskade henne när vi kysstes, påpekade hon. Jag suckade och sprang ut till min bil. Jag visste by fact att hon åkte till flygplatsen eftersom hon måste flyga till Nashville. Jag körde till flygplatsen och sprang fort ut. Jag sprang in i flygplatsen och tittade på närmaste flyg till Nashville. Det skulle gå om en halv timme. Om Amanda hade tur skulle hon lyckas få flygbiljetter, det visste jag. Jag sprang till hennes gate och såg henne gå mot flyget. Jag skulle springa till henne men vakter stoppade mig.
-Kom igen, snälla låt mig gå, jag kommer tillbaka! Jag ska inte flyga! bad jag. Vakterna tittade på mig.
-Hej, du är Justin Bieber, gå in då, men kom tillbaka! sa de. jag log mot dem och så sprang jag till Amanda. Jag tog tag i hennes arm och hon vände sig om och försökte rycka sig lös.
-Justin! Jag vill inte se dig, höra dig eller nåt sånt! Du kan inte säga "Det är inte som det verkar" för jag såg det med egna ögon. Du tycker om att såra andra, don't you? sa hon argt.
-Jag var bara en av dom i mängen, va? Jag var inte bra nog men Selena är det, va? Hon har ju allt. Utseendet, personligheten, jag allt. Fan Justin, jag trodde verkligen jag kunde lita på dig, men tydligen kunde jag inte det, fortsatte hon och det rann tårar nerför hennes kinder som hon envist torkade bort.
-Justin, ha ett trevligt liv, vi syns i himmelen, om dom nu släpper in dig där, ha det bra med Selena, sa hon och tittade argt på mig. Hon drog sig lös och sprang in i flygplanet. Jag sprang efter henne men vakterna stoppade mig. De ledde mig ut och där såg jag planet lyfta. Så var hon borta då.
Amandas perspektiv:
Jag satt i flygplanet och grät. Jag var så jävla arg. Att Justin kunde göra nåt sånt. Helt otroligt. Och jag som älskade honom och allt. Han som alltid förstod mig och fanns alltid där för mig. Varför han?!
Jag grät och grät tills en flygvärdinna kom fram till mig.
-Miss, vad är det? frågade hon.
-Inget... svarade jag.
-Vill du ha nåt?
-Justin... mumlade jag.
-Vad?
-Uh... Har ni choklad?
-Ja, ett ögonblick bara.
Hon gick och hämtade en chokladplatta och gav det till mig.
-Tack, sa jag och stoppade en chokladbit i munnen.
-Ingen orsak, svarade hon och så gick hon. Jag åt chokladen och försökte sluta gråta. Vilket inte gick så bra. jag bara grät och grät och grät. Utan att sluta.
Flygresan gick fort och jag hade gråtit hela flygresan. Jag hämtade mitt bagage och körde hem. När jag kom hem la jag mig i sängen och grät hysteriskt. Jag tryckte ansiktet i kudden och kvävde ett skrik. Jag grät till långt in på natten sedan somnade jag av utmattning...
Aaww :'( Dumma Justin! Eller Selena, eller whoever :P Stackars Amanda :( 5 Kommentarer så får ni ett kapitel imrn också :)
Kram Madde
När vi var i luften tog jag min ipod och började lyssna på musik.
Flygresan gick snabbt och när jag steg ut på flygplatsen i Atlanta tänkte jag "Äntligen får jag träffa Justin igen!" och tog mitt bagage och gick ut till en taxi...
Jag hade fått Justins adress utan att få honom att misstänka nåt. Jag gav adressen åt chauffören och han började köra. När vi kom fram så sa jag åt honom att vänta där så jag skulle kunna ta mitt bagage efter att jag hade ringt på dörren och gett Justin en lång kyss. Efter en liten stund av tjatande lyckades jag övertala chauffören att stanna en stund. Jag tittade mig omkring och såg Justins bil men också nån annans bil. Nåja, det är väl Patties bil, tänkte jag och gick till dörren och ringde på. Konstigt nog så öppnade igen, så jag ringde på igen. Jag stod och väntade en lång stund och så tryckte jag ner handtaget, och dörren gick upp. När jag tittade in i huset såg jag nåt jag aldrig trodde jag skulle se. Där stod Justin och Selena Gomez och hånglade i bara underkläder. Jag tittade med öppen mun och stora ögon på dem och så sa jag argt:
-Ser ut som om du aldrig har saknat mig. Fan ta dig, Justin!
Sedan sprang jag ut till taxin och sa:
-Fort, kör till flygplatsen.
-Men va... började chauffören.
-Men fan, bara kör!
Chauffören började köra iväg och jag kände hur jag började gråta. Jag som litade på Justin.
Justins perspektiv:
Fan, fan, fan! Om inte Selena hade kommit och varit så jäkla sexig skulle detta aldrig ha hänt.
jag såg när Amanda sprang ut och hoppade in i en taxi och taxin körde iväg. Selena tittade på mig och närmade sig igen. Jag knuffade undan henne och sprang fort upp till mitt rum. jag slängde på mig en hoodie och ett par byxor och så sprang jag ner igen. Jag tog mina bilnycklar och så tog jag på mig skor.
-Men älskling, vart ska du? frågade Selena som nu hade klätt på sig.
-Fan Selena, jag älskar Amanda, jag måste fixa dethär!
-Det verkade inte som om du älskade henne när vi kysstes, påpekade hon. Jag suckade och sprang ut till min bil. Jag visste by fact att hon åkte till flygplatsen eftersom hon måste flyga till Nashville. Jag körde till flygplatsen och sprang fort ut. Jag sprang in i flygplatsen och tittade på närmaste flyg till Nashville. Det skulle gå om en halv timme. Om Amanda hade tur skulle hon lyckas få flygbiljetter, det visste jag. Jag sprang till hennes gate och såg henne gå mot flyget. Jag skulle springa till henne men vakter stoppade mig.
-Kom igen, snälla låt mig gå, jag kommer tillbaka! Jag ska inte flyga! bad jag. Vakterna tittade på mig.
-Hej, du är Justin Bieber, gå in då, men kom tillbaka! sa de. jag log mot dem och så sprang jag till Amanda. Jag tog tag i hennes arm och hon vände sig om och försökte rycka sig lös.
-Justin! Jag vill inte se dig, höra dig eller nåt sånt! Du kan inte säga "Det är inte som det verkar" för jag såg det med egna ögon. Du tycker om att såra andra, don't you? sa hon argt.
-Jag var bara en av dom i mängen, va? Jag var inte bra nog men Selena är det, va? Hon har ju allt. Utseendet, personligheten, jag allt. Fan Justin, jag trodde verkligen jag kunde lita på dig, men tydligen kunde jag inte det, fortsatte hon och det rann tårar nerför hennes kinder som hon envist torkade bort.
-Justin, ha ett trevligt liv, vi syns i himmelen, om dom nu släpper in dig där, ha det bra med Selena, sa hon och tittade argt på mig. Hon drog sig lös och sprang in i flygplanet. Jag sprang efter henne men vakterna stoppade mig. De ledde mig ut och där såg jag planet lyfta. Så var hon borta då.
Amandas perspektiv:
Jag satt i flygplanet och grät. Jag var så jävla arg. Att Justin kunde göra nåt sånt. Helt otroligt. Och jag som älskade honom och allt. Han som alltid förstod mig och fanns alltid där för mig. Varför han?!
Jag grät och grät tills en flygvärdinna kom fram till mig.
-Miss, vad är det? frågade hon.
-Inget... svarade jag.
-Vill du ha nåt?
-Justin... mumlade jag.
-Vad?
-Uh... Har ni choklad?
-Ja, ett ögonblick bara.
Hon gick och hämtade en chokladplatta och gav det till mig.
-Tack, sa jag och stoppade en chokladbit i munnen.
-Ingen orsak, svarade hon och så gick hon. Jag åt chokladen och försökte sluta gråta. Vilket inte gick så bra. jag bara grät och grät och grät. Utan att sluta.
Flygresan gick fort och jag hade gråtit hela flygresan. Jag hämtade mitt bagage och körde hem. När jag kom hem la jag mig i sängen och grät hysteriskt. Jag tryckte ansiktet i kudden och kvävde ett skrik. Jag grät till långt in på natten sedan somnade jag av utmattning...
Aaww :'( Dumma Justin! Eller Selena, eller whoever :P Stackars Amanda :( 5 Kommentarer så får ni ett kapitel imrn också :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 28
Sjukt asså... Har aldrig i hela mitt liv varit med om att mamma har varit full. Förutom den där dagen då. Hoppas verkligen att hon slutar dricka eller så har jag ingen mamma mer. Fan att hon skulle börja dricka nu bara för att allt gick åt helvete...
Ska väl börja sova snart... Eller inte. Men iaf. Jag åt en pizza. Skitgod :P. Haha. Men iaf. Jag är sjukt trött. Klockan är ju liksom halv ett nu. Pappa har väl gått och sova nu vid det här laget. Ska också gå och sova. Så godnatt nu!
Ps. Jag tror inte att jag hatar Hayley och pappa mer. Och jag ska ju få ett syskon!<3
Dagen därpå vaknade jag rätt sent. Jag tittade på klockan och den visade 13:06. Jag steg upp och tog en lång dusch. Sedan tog jag på mig en hoodie och ett par mjukisbyxor. Jag gick ner till köket och hittade ett kuvert på bordet. "Till min älskade dotter, kram pappa" stod det på kuvertet. Jag log lite och så bestämde jag mig för att gå till stranden efter att jag hade ätit frukost. Jag satte mig ner vid bordet och åt lite, sedan gick jag till hallen och tog på mig skor och jacka. Jag tog kuvertet och gick ner till stranden. Jag satte mig under ett träd och tittade ut över havet. Här var det som Justin frågade om jag ville bli ihop, tänkte jag och log. Jag öppnade kuvertet och började läsa.
Ska väl börja sova snart... Eller inte. Men iaf. Jag åt en pizza. Skitgod :P. Haha. Men iaf. Jag är sjukt trött. Klockan är ju liksom halv ett nu. Pappa har väl gått och sova nu vid det här laget. Ska också gå och sova. Så godnatt nu!
Ps. Jag tror inte att jag hatar Hayley och pappa mer. Och jag ska ju få ett syskon!<3
Dagen därpå vaknade jag rätt sent. Jag tittade på klockan och den visade 13:06. Jag steg upp och tog en lång dusch. Sedan tog jag på mig en hoodie och ett par mjukisbyxor. Jag gick ner till köket och hittade ett kuvert på bordet. "Till min älskade dotter, kram pappa" stod det på kuvertet. Jag log lite och så bestämde jag mig för att gå till stranden efter att jag hade ätit frukost. Jag satte mig ner vid bordet och åt lite, sedan gick jag till hallen och tog på mig skor och jacka. Jag tog kuvertet och gick ner till stranden. Jag satte mig under ett träd och tittade ut över havet. Här var det som Justin frågade om jag ville bli ihop, tänkte jag och log. Jag öppnade kuvertet och började läsa.
Kära Amanda.
Jag och Maria har pratat lite nu på morgonen. Maria sa att hon har druckit en lång stund nu och kan inte sluta. Därför har hon bestämt att hon ska in på rehabilitering. Hon ska bo där och få hjälp att sluta dricka. Om 2 veckor ska hon in där. Då kan inte du bo ensam hemma så vi har bestämt du ska komma och bo hos oss. Maria gick med på det eftersom att hon inte klarar av det längre. Vem vet hur länge hon stannar på rehabilitering men en lång stund blir det nog. Så om en och en halv vecka ska du ha packat allt och vara färdigt att åka till San Francisco. Vi ska flytta dit. Jag är så ledsen att du måste gå igenom allt detta. Men Maria klarar inte av det mer. Vi älskar dig med hela våra hjärtan och vill bara ditt bästa. Jag har fått ett jobb i San Francisco och Hayley är född där. Så om en och en halv vecka (onsdagen 6.10.10) så kommer vi och hämtar dig. Packa dina saker så flyger vi till San Francisco. Jag vet att du ska till Atlanta och träffa Justin om en vecka men du skulle ju bara vara där över helgen va?
Vi älskar dig och förstår att allt detta är svårt för dig. Vi förstår också om du hatar oss nu, men allt kommer ordna sig på ett eller annat sätt.
Älskar dig föralltid. Och även fast jag ska få ett till barn så älskar jag dig lika mycket.
Kram pappa
Jag och Maria har pratat lite nu på morgonen. Maria sa att hon har druckit en lång stund nu och kan inte sluta. Därför har hon bestämt att hon ska in på rehabilitering. Hon ska bo där och få hjälp att sluta dricka. Om 2 veckor ska hon in där. Då kan inte du bo ensam hemma så vi har bestämt du ska komma och bo hos oss. Maria gick med på det eftersom att hon inte klarar av det längre. Vem vet hur länge hon stannar på rehabilitering men en lång stund blir det nog. Så om en och en halv vecka ska du ha packat allt och vara färdigt att åka till San Francisco. Vi ska flytta dit. Jag är så ledsen att du måste gå igenom allt detta. Men Maria klarar inte av det mer. Vi älskar dig med hela våra hjärtan och vill bara ditt bästa. Jag har fått ett jobb i San Francisco och Hayley är född där. Så om en och en halv vecka (onsdagen 6.10.10) så kommer vi och hämtar dig. Packa dina saker så flyger vi till San Francisco. Jag vet att du ska till Atlanta och träffa Justin om en vecka men du skulle ju bara vara där över helgen va?
Vi älskar dig och förstår att allt detta är svårt för dig. Vi förstår också om du hatar oss nu, men allt kommer ordna sig på ett eller annat sätt.
Älskar dig föralltid. Och även fast jag ska få ett till barn så älskar jag dig lika mycket.
Kram pappa
Jag tittade ut över vattnet och kände hur några tårar började rinna nerför mina kinder. Jag blev så sur och ledsen. Nu måste jag flytta iväg från Olivia och allt här, tänkte jag.
-Faaaaaan!! skrek jag och alla tittade åt mitt håll. Jag log ett snett leende och steg upp. Jag sprang hem och la mig ner i sängen. Där somnade jag efter en timme av utmattning.
EN VECKA SENARE. Fredagen den 1.10.10
Jag var påväg till flygplatsen. Jag hade packat mina saker som jag skulle behöva i Atlanta. Där skulle jag stanna över helgen.
Hela vecka hade mamma på något sätt dragit sig undan. Hon trodde väl att jag hatade henne. Men jag hatade inte mamma eller pappa. inte heller Hayley. De ville bara mitt bästa.
På en vecka hade jag tilltalat mig själv det och nu funkade det faktist. Jag hade inte berättat för Justin att jag skulle flytta men Olivia hade blivit sjukt ledsen när jag berättade att jag skulle flytta. Vi satt och grät i mer än en halv timme och efter det skolkade vi från skolan. Haha. Vi gick runt på stan och bara pratade.
När jag kom fram till flygplatsen "checkade jag in" och gick till min gate. Flyget skulle lyfta om några minuter. Jag gick in i flygplanet och satte mig vid min plats vid fönstret. Efter några minuter meddelade kaptenen att vi skulle lyfta och sätta på bälten.
När vi var i luften tog jag min ipod och började lyssna på musik.
Flygresan gick snabbt och när jag steg ut på flygplatsen i Atlanta tänkte jag "Äntligen får jag träffa Justin igen!" och tog mitt bagage och gick ut till en taxi...
Så, det var kapitel 28! 5 Kommentarer så får ni ett kapitel imrn också! :) Lite kort kapitel men hinner inte mera, för då skulle det hända så mkt nu, vilken jag vill ha med i nästa del.
Kram Madde
-Faaaaaan!! skrek jag och alla tittade åt mitt håll. Jag log ett snett leende och steg upp. Jag sprang hem och la mig ner i sängen. Där somnade jag efter en timme av utmattning.
EN VECKA SENARE. Fredagen den 1.10.10
Jag var påväg till flygplatsen. Jag hade packat mina saker som jag skulle behöva i Atlanta. Där skulle jag stanna över helgen.
Hela vecka hade mamma på något sätt dragit sig undan. Hon trodde väl att jag hatade henne. Men jag hatade inte mamma eller pappa. inte heller Hayley. De ville bara mitt bästa.
På en vecka hade jag tilltalat mig själv det och nu funkade det faktist. Jag hade inte berättat för Justin att jag skulle flytta men Olivia hade blivit sjukt ledsen när jag berättade att jag skulle flytta. Vi satt och grät i mer än en halv timme och efter det skolkade vi från skolan. Haha. Vi gick runt på stan och bara pratade.
När jag kom fram till flygplatsen "checkade jag in" och gick till min gate. Flyget skulle lyfta om några minuter. Jag gick in i flygplanet och satte mig vid min plats vid fönstret. Efter några minuter meddelade kaptenen att vi skulle lyfta och sätta på bälten.
När vi var i luften tog jag min ipod och började lyssna på musik.
Flygresan gick snabbt och när jag steg ut på flygplatsen i Atlanta tänkte jag "Äntligen får jag träffa Justin igen!" och tog mitt bagage och gick ut till en taxi...
Så, det var kapitel 28! 5 Kommentarer så får ni ett kapitel imrn också! :) Lite kort kapitel men hinner inte mera, för då skulle det hända så mkt nu, vilken jag vill ha med i nästa del.
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 27
Jag kysste honom. Vi satt på sängen och pratade en stund, sedan ringde Justins telefon. Han pratade en stund och så la han på. Han tittade på mig med ledsna ögon.
-Jag måste åka till Atlanta nu, och vi kommer inte ses på en månad sedan, sa Justin och kysste mig. Vi gick ner till hallen och ahn tog på sig sina skor och sin jacka. Sedan kysstes vi en lång stund. Vi hörde hur det tutade utanför så vi släppte varandra och Justin gick. Jag stod och tittade medans bilen körde iväg. Så var han borta...
Fredag 24 September 2010
Kära dagbok. Jag har inte skrivit på länge. Men det är så mycket som har hänt på bara en och en halv vecka. Jag har blivit kär. I Justin Bieber. Helt otroligt men sant. Han är så otroligt underbar. och nu är han i Atlanta. Om en vecka ska jag flyga till Atlanta och överraska honom. Ska bli hur kul som helt. Men i alla fall. Justin kom hit i förr går och överraskade mig. Vi hade sjukt kul. Hade också sex för första gången. Sjukt kanske... Men otroligt bra :P Haha. Ja... Folk frågar inte så mycket mer av mig eftersom att jag har gjort helt klart för dem att jag inte svarar på frågorna. Men några är så jäkla störande så dom klänger och fläskar och sånt skit. Olivia har flera gånger fått pms utbrott och skrikit åt dem. Go girl ;).
Pappa har flyttat till Columbia med en hora och horan är gravid. Mamma har börjat dricka och hon är ute just nu. Sitter säkert på nån pub och super sig full och har sex med nån som hon inte känner och blir gravid. -.- Kan såå tänka mig att det skulle hända henne nu. Seriöst.
Vänta. det ringer på dörren. ska springa ner och öppna.
Så... Det var pappa och Hayley. Vi har snackat. Pappa ska vara här hela natten och hjälpa mig när mamma kommer hem eftersom hon säkert är full då. Hayley åkte till ett hotell och ska bo där eftersom mamma och Hayley inte är kompisar om man säger så. Vi pratade mycket och så vidare. Hayley är faktist väldigt trevlig. Hon är ungefär som mamman jag aldrig fick. Vi pratade väldigt mycket med varandra och jag ska faktist ge henne en chans. För snart har jag väl ändå ingen mamma alls... Pappa är i vardagsrummet just nu och tittar på tv. När Hayley åkte till hotellet satte vi oss ner och pratade lite allmänt. Som pappa frågade hur det var med Justin och Olivia osv. Vi pratade inte om några andra saker. men nu ska jag gå och sova. Eller kanske så ska jag väl ner och äta nåt. Har inte ätit nåt på hela dan. Fuck that asså. Men skriver när jag kommer upp igen.
Såå. Nu har jag varit och ätit. Klockan är halv ett nu. Mamma kom hem och var sjukt full. Jag och pappa ledde henne upp till hennes rum och hon somnade direkt. Mamma sa saker som "Jag hatar dig", "Fuck that", "Men herregud, jag e inte full, va får dej att tro de?" och "Låt mej vaaaaaaa". Sjukt asså... Har aldrig i hela mitt liv varit med om att mamma har varit full. Förutom den där dagen då. Hoppas verkligen att hon slutar dricka eller så har jag ingen mamma mer. Fan att hon skulle börja dricka nu bara för att allt gick åt helvete...
Ska väl börja sova snart... Eller inte. Men iaf. Jag åt en pizza. Skitgod :P. Haha. Men iaf. Jag är sjukt trött. Klockan är ju liksom halv ett nu. Pappa har väl gått och sova nu vid det här laget. Ska också gå och sova. Så godnatt nu!
Ps. Jag tror inte att jag hatar Hayley och pappa mer. Och jag ska ju få ett syskon!<3
Så. Lite kortare men hon skrev i dagboken. Gillar ni att läsa det som om hon skriver i dagbok? KOMMENTERA NU<3 :)
Vill också säga att jag har en engelsk blogg. http://finnishbelieber.tumblr.com skitnice ställe att ha blogg på :) Ni kan följa bloggen om ni har fwitter. Där skriver jag om life på engeska då och så om Justin Bieber :) Hoppas ni checkar den :)
ja och jag kmr inte posta kapitel 28 före jag har fått 8 kommentarer, är inge kul att skriva om igen kommenterar, just so you know.
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 26
Jag tog datan och satte mig på sängen. Medan den uppladdade sig och sånt tittade jag ut genom fönstret och tänkte. Hoppas tiden går snabbt nu så jag träffar Justin snart, tänkte jag. När datan hade laddat färdigt loggade jag in på twitter och checkade Justins twitter. Han hade tweetat "love L.A... Today I'm gonna surprise someone :) love you guys" för en timme sedan. Jag tweetade "Sick today, this headache is killing me!". Jag lyssnade på lite musik och så ringde det plötsligt på dörren. Jag sprang ner och öppnade dörren. Där stod...
... Justin med en bukett rosor. Jag hoppade upp i hans famn och kysste honom. Han jag mig rosorna och kysste mig igen.
-Justin... Vad gör du här? frågade jag förvånat och log. Justin skrattade.
-Saknade dig såå mycket, så jag ville överraska dig, sa han och vi gick in. Jag kramade honom igen.
-Du är såå sööt, sa jag och kysste honom. han la armarna runt min midja och drog mig närmare honom. Kyssen blev intensivare och Justin bar upp mig i hans famn. Han gick till vardagsrummet och la mig ner på soffan, sedan la han sig på mig och vi fortsatte kyssas. Justin tog händerna innanför min tröja och smekte rygg. Sedan drog han av mig tröjan. Vi kysstes mer och mer passionerat och jag drog av honom tröjan. Vi fortsatte kyssas och tillsist låg vi på soffan med bara underkläder. Vi fortsatte kyssas och jag satte mig upp och knäppte upp bh:n och slängde den på golvet. justin tittade på mina bröst med stora ögon men samlade sig. Han smekte dem och så kysste han mig. Jag kände att han hade jätte mycket stånd. Jag drog av hans boxers och han tog upp en kondom ur sin ficka på sina jeans. Jag tittade på honom med en konstig blick och han ryckte på axlarna. Han tog på den och så drog han av mig mina trosor. Han tittade på mig och jag nickade. Han la in den och jag stönade. så höll vi på i en halv timme och när han kom tog han ut den. Vi bara låg där och tittade på varandra. Justin kysste mig och så stönade han. jag skrattade och skakade på huvudet. Justin kysste mig igen och så steg han upp.
-Kom igen, vi går och duschar, sa han och blinkade. Jag skrattade och steg upp. Vi gick upp till mitt badrum, men när jagkom upp sprang jag in i badrummet och låste dörren, så Justin hann inte in. Han knackade på dörren.
-Kom igen!! ropade han och skrattade. Jag skrattade och duschade snabbt. Sedan virade jag en handduk runt mig och gick ut. Justin satt där och väntade och när jag kom ut gick han och duschade. Jag klädde på mig och så la jag mig på sängen och tänkte. Gosh... Hade jag just sex med Justin? tänkte jag och skrattade lite för mig själv. Efter en stund kom Justin ut och klädde på sig, sedan la han sig ner brevid mig.
-That was amazing, sa han och blinkade. Jag skrattade.
-DU är amazing, sa jag och kysste honom. Vi låg på sängen och bara pratade med varandra. Efter en stund ringde det på dörren. Vi gick ner och jag öppnade dörren. Där stod Hannes och hans gäng. Jag tittade med stora ögon på dem och sedan på Justin.
-Faan... mumlade jag.
-Hej, är inte du Justin Beaver? sa Hannes och skrattade. Justin tittade på mig med en frågande blick.
-Vad vill du Hannes? frågade jag argt.
-Inget speciellt, trodde inte att jag skulle hitta han här, svarade Hannes och pekade på Justin.
-Nice... Men nu är det så att jag inte orkar med dig, ut, ses nångång... Eller aldrig, hejdå, sa jag och försökte stänga dörren men Hannes la foten mellan. Jag tittade på Justin och han tittade frågande på mig.
-Uh... Hannes... Dra åt helvete, sa jag och drog igen dörren så jag klämde Hannes tår, men whatever. Han knackade argt på dörren men jag låste den.
-Okej... Vem var det? frågade Justin och tittade på mig. Jag ryckte på axlarna.
-Några idioter... sa jag och suckade. Justin skakade på huvudet.
-Men asså på riktigt?
-Ja... Några idioter... hannes och hans gäng om du nu måste veta, sa jag och suckade.
-Aha... sa Justin och skrattade. Sedan kysste han mig. Vi gick upp till mitt rum och satte oss på sängen.
-Jag ska åka till Atlanta idag, det blev ändrade planer, så vi ses inte på en stund då sen, sa Justin och såg ledsen ut. Jag kramade honom.
-Okej... Men nog träffas vi nån gång, sa jag, det måste vi.
-Mm... och om tre veckor åker jag till Canada...
-Det visste jag inte, sa jag.
-Nä inte jag heller, fick veta det igår, sa Justin och suckade. Jag kysste honom. Vi satt på sängen och pratade en stund, sedan ringde Justins telefon. Han pratade en stund och så la han på. Han tittade på mig med ledsna ögon.
-Jag måste åka till Atlanta nu, och vi kommer inte ses på en månad sedan, sa Justin och kysste mig. Vi gick ner till hallen och ahn tog på sig sina skor och sin jacka. Sedan kysstes vi en lång stund. Vi hörde hur det tutade utanför så vi släppte varandra och Justin gick. Jag stod och tittade medans bilen körde iväg. Så var han borta...
Hoppas ni gillar det! Lite dålig kanske :P Men KOMMENTERA!
Oh btw, det är ett år sen baby musik videon kom ut, så GILLA musik videon hela dan :)
Kram Madde
... Justin med en bukett rosor. Jag hoppade upp i hans famn och kysste honom. Han jag mig rosorna och kysste mig igen.
-Justin... Vad gör du här? frågade jag förvånat och log. Justin skrattade.
-Saknade dig såå mycket, så jag ville överraska dig, sa han och vi gick in. Jag kramade honom igen.
-Du är såå sööt, sa jag och kysste honom. han la armarna runt min midja och drog mig närmare honom. Kyssen blev intensivare och Justin bar upp mig i hans famn. Han gick till vardagsrummet och la mig ner på soffan, sedan la han sig på mig och vi fortsatte kyssas. Justin tog händerna innanför min tröja och smekte rygg. Sedan drog han av mig tröjan. Vi kysstes mer och mer passionerat och jag drog av honom tröjan. Vi fortsatte kyssas och tillsist låg vi på soffan med bara underkläder. Vi fortsatte kyssas och jag satte mig upp och knäppte upp bh:n och slängde den på golvet. justin tittade på mina bröst med stora ögon men samlade sig. Han smekte dem och så kysste han mig. Jag kände att han hade jätte mycket stånd. Jag drog av hans boxers och han tog upp en kondom ur sin ficka på sina jeans. Jag tittade på honom med en konstig blick och han ryckte på axlarna. Han tog på den och så drog han av mig mina trosor. Han tittade på mig och jag nickade. Han la in den och jag stönade. så höll vi på i en halv timme och när han kom tog han ut den. Vi bara låg där och tittade på varandra. Justin kysste mig och så stönade han. jag skrattade och skakade på huvudet. Justin kysste mig igen och så steg han upp.
-Kom igen, vi går och duschar, sa han och blinkade. Jag skrattade och steg upp. Vi gick upp till mitt badrum, men när jagkom upp sprang jag in i badrummet och låste dörren, så Justin hann inte in. Han knackade på dörren.
-Kom igen!! ropade han och skrattade. Jag skrattade och duschade snabbt. Sedan virade jag en handduk runt mig och gick ut. Justin satt där och väntade och när jag kom ut gick han och duschade. Jag klädde på mig och så la jag mig på sängen och tänkte. Gosh... Hade jag just sex med Justin? tänkte jag och skrattade lite för mig själv. Efter en stund kom Justin ut och klädde på sig, sedan la han sig ner brevid mig.
-That was amazing, sa han och blinkade. Jag skrattade.
-DU är amazing, sa jag och kysste honom. Vi låg på sängen och bara pratade med varandra. Efter en stund ringde det på dörren. Vi gick ner och jag öppnade dörren. Där stod Hannes och hans gäng. Jag tittade med stora ögon på dem och sedan på Justin.
-Faan... mumlade jag.
-Hej, är inte du Justin Beaver? sa Hannes och skrattade. Justin tittade på mig med en frågande blick.
-Vad vill du Hannes? frågade jag argt.
-Inget speciellt, trodde inte att jag skulle hitta han här, svarade Hannes och pekade på Justin.
-Nice... Men nu är det så att jag inte orkar med dig, ut, ses nångång... Eller aldrig, hejdå, sa jag och försökte stänga dörren men Hannes la foten mellan. Jag tittade på Justin och han tittade frågande på mig.
-Uh... Hannes... Dra åt helvete, sa jag och drog igen dörren så jag klämde Hannes tår, men whatever. Han knackade argt på dörren men jag låste den.
-Okej... Vem var det? frågade Justin och tittade på mig. Jag ryckte på axlarna.
-Några idioter... sa jag och suckade. Justin skakade på huvudet.
-Men asså på riktigt?
-Ja... Några idioter... hannes och hans gäng om du nu måste veta, sa jag och suckade.
-Aha... sa Justin och skrattade. Sedan kysste han mig. Vi gick upp till mitt rum och satte oss på sängen.
-Jag ska åka till Atlanta idag, det blev ändrade planer, så vi ses inte på en stund då sen, sa Justin och såg ledsen ut. Jag kramade honom.
-Okej... Men nog träffas vi nån gång, sa jag, det måste vi.
-Mm... och om tre veckor åker jag till Canada...
-Det visste jag inte, sa jag.
-Nä inte jag heller, fick veta det igår, sa Justin och suckade. Jag kysste honom. Vi satt på sängen och pratade en stund, sedan ringde Justins telefon. Han pratade en stund och så la han på. Han tittade på mig med ledsna ögon.
-Jag måste åka till Atlanta nu, och vi kommer inte ses på en månad sedan, sa Justin och kysste mig. Vi gick ner till hallen och ahn tog på sig sina skor och sin jacka. Sedan kysstes vi en lång stund. Vi hörde hur det tutade utanför så vi släppte varandra och Justin gick. Jag stod och tittade medans bilen körde iväg. Så var han borta...
Hoppas ni gillar det! Lite dålig kanske :P Men KOMMENTERA!
Oh btw, det är ett år sen baby musik videon kom ut, så GILLA musik videon hela dan :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 25
-Vad var det för fel på mig då? frågade Hannes.
-Allt, svarade jag och tittade surt på honom, gå nu, vi vill inte ha idioter här.
-Uuhh... Sa killarna och kom närmare oss, vi vill bara ha lite kul.
-Ja men fan, ha lite kul med nån annan istället, sa jag och steg lite diskret ett steg bakåt. Det gjorde Olivia också.
-Men kom igen, är ni rädda för oss? frågade Hannes andra kompis, Lukas. Jag skakade surt på huvudet.
-Vi hatar er, vi vill inte vara nära er, och vi vill inte prata med er, gå nu, sa jag argt och vände om och började gå iväg. Då tog någon av killarna tag i min arm.
Jag vände mig om och det var Hannes som hade tagit tag i min arm. Joe höll fast Olivia. Alla andra tjejer hade redan åkt hem så det var bara vi kvar. Jag försökte slita mig låss men Hannes var för stark.
-Vart är ni påväg? Vi ska ju bara ha lite kul, sa Hannes och skrattade.
-Jäkla idiot, jag hatar dig, fattar du inte det?! sa jag argt och försökte dra mig låss. Olivia stod bara tyst och tittade i marken. Plötsligt tog Hannes ett steg mot mig så han var bara några centimeter ifrån mig. Jag tittade fort ner i marken för att jag visste vad han skulle göra. Han lyfte upp mitt anskite och skulle just kyssa mig när jag bitchslappade honom. Han tog tag i min andra han doch jag kunde inte dra mig låss.
-Vad vill du ha? frågade jag.
-Dig... Jag vill ha dig, sa Hannes. Jag fnös.
-Du får mig ALDRIG! Jag hatar dig! Fatta! Och din storebror är en av orsakerna till varför Sarah dog! Men du höll ju det hemligt! Jag fick aldrig veta att han var din storebror före han kom hem en dag, då hade du en bra ursäkt då också! Fatta att han och du har förstört mitt liv! Dra åt helvete! JAG ORKAR INTE! sa jag argt och kände hur tårar började rinna nerför mina kinder. Jag tittade ner i marken och plötsligt släppte Hannes taget och gick, då föll jag ner till marken och satt där och grät. Olivia kom fram till mig och satte sig brevid mig och kramade mig. Jag bara satt där och grät. Sedan steg jag upp och vi åkte hem. Olivia åkte hem till sig och jag till mig. Jag ville bara att tiden skulle gå fort så jag fick träffa Justin igen.
Nästa morgon vaknade jag av att jag hade jätte mycket huvudvärk. Jag ringde Olivia och sa att jag inte kommer till skolan och så la jag mig ner i sängen igen och försökte somna, men jag kunde inte. Jag satte mig upp och såg att jag hade fått ett sms från Justin. "Hej älskling, sorry att jag inte ringde igår, var upptagen, lessen, men idag har jag en fri dag, imrn åker jag hem till ATL, ses snart hoppas jag, älskar dig<3 xx Din Justin" hade han skrivit. Jag log för mig själv och svarade "Är sjuk idag, är hemma, hoppas allt går bra för dig! Har mkt att berätta sedan när vi träffas, snart hoppas jag! Älskar dig!<3 xoxo Mandy". Jag steg upp och gick in i badrummet och tog en dusch, sedan torkade jag håret och klädde på mig ett par mjukisbyxor och en stor t-shirt. Jag gick ner till köket och åt frukost, sedan la jag mig på soffan och tittade på tv. Efter en stund ringde min telefon så jag sprang upp till mitt rum och det var Justin som ringde.
-Hej! svarade jag.
-Hej beautiful, sa Justin, hur mår du?
-Bra, bara att jag har huvudvärk, sa jag, du då?
-Jag är sjukt trött, har en intervju om en timme, sa han.
-Aaww, sa jag, men du får i alla fall ta det lugnt imorgon och resten av dagarna, snart träffas vi, hoppas jag.
-Jepp, men det är så trist utan dig.
-Aaw, jag har det inte så kul utan dig heller.
-Men du, jag måste göra mig klar för intervjun nu, älskar dig, glöm inte det, sa Justin.
-Älskar dig mer, sa jag och så la jag på. Jag tog datan och satte mig på sängen. Medan den uppladdade sig och sånt tittade jag ut genom fönstret och tänkte. Hoppas tiden går snabbt nu så jag träffar Justin snart, tänkte jag. När datan hade laddat färdigt loggade jag in på twitter och checkade Justins twitter. Han hade tweetat "love L.A... Today I'm gonna surprise someone :) love you guys" för en timme sedan. Jag tweetade "Sick today, this headache is killing me!". Jag lyssnade på lite musik och så ringde det plötsligt på dörren. Jag sprang ner och öppnade dörren. Där stod...
lite kortare kapitel, om jag hinner får ni ett till kapitel ikväll :) Vem står där?? KOMMENTERA DUKTIGT NU! :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 24
-Hej sweetheart, svarade han.
-Hej... Justin... Mamma är full... Hon har börjat dricka och nu är hon full och hon sa att hon hatar mig... viskade jag och började gråta mer.
-Men älskling... Hon älskar ju dig... Jag är såå lessen... önskar jag kunde vara där nu, sa Justin och lät lessen.
-Vad ska jag göra? Hon sa att hon hatar mig och det är bara fulla och barn som pratar sanning, sa jag.
-Jag vet inte vad du ska göra, men jag är säker att hon älskar dig, du är ju hennes ända dotter, sa Justin.
-Ända dotter... Inte riktigt... suckade jag.
-Vad menar du? frågade Justin och jag kom på att jag hade sagt det högt.
-Justin...
-... Jag hade en syster... viskade jag tyst och började gråta ännu mer.
-Hade? sa Justin.
-Mm... Hade... fick jag fram medans jag grät. Jag grät så mycket så jag visste inte vad jag skulle göra.
-Älskling... Vill du berätta? Vad hände?
-Hon hette Sarah... viskade jag och började berätta allt.
-Jag och Sarah var ute en natt tillsammans, vi var till en park sent på kvällen för att bara ta det lugnt... Sedan kom ett gäng killar som var väldigt fulla... Dom började slå mig så Sarah ställde sig framför dem för att dom inte skulle skada mig och så slog dom ner henne så hon liksom tappade massa blod och så fick jag ett hårt slag i huvudet så allt blev svart... Sedan 2 veckor senare vaknade jag upp på sjukhuset och mina föräldrar satt brevid min säng och grät... Och så berättade dom att Sarah hade dött... berättade jag och brast i gråt. Jag ahde såå svårt att berätta allt det och jag upplevde det inne i mitt huvud igen. Jag kunde inte heller räkna gångerna som jag har spelat upp allt i huvudet och gråtit.
-Sarah var och är min hjälte, hon räddade mitt liv men dog själv... viskade jag.
-Aww... Älskling... Jag är så ledsen, snälla gråt inte... Önskar jag kunde vara där... Men åk till Olivia, hon kan ju hålla om dig nu när jag inte kan, och allt komemr bli bra med din mamma, lovar... Men du, jag måste upp på scenen nu, så sitt inte hemma nu utan åk till någon, okay? sa Justin.
-Tack... Älskar dig... och lycka till på konserten, viskade jag.
-Älskar dig med, hejdå, sa Justin och så la han på.
Det är sjukt hur man kan bli kär i någon på en vecka.
Jag låg i sängen en lång stund och bara grät. Sedan somnade jag av utmattning.
Nästa morgon vaknade jag av att telefonen ringde. Det var Olivia.
-Hej, svarade jag.
-Sover du än?! Skolan börjar om 10 minuter! sa Olivia.
-Oh shit! sa jag och la på. Jag steg fort upp ur sängen och klädde på mig. Sedan sprang jag ner till köket och tog ett äpple och så sprang jag ut till bilen. Jag körde med racerfart till skolan och sprang in i skolan. När jag kom in var korridorerna helt tomma. Jag gick till mitt skåp och tog ut böckerna sedan sprang jag till klassen. Jag knackade på dörren och gick in. När jag kom in tittade alla på mig och några började viska. Jag mumlade en ursäkt åt läraren och så gick jag och satte mig. Olivia viskade:
-Vad hände igår?
-Inget, mumlade jag tillbaka och tittade ut genom fönstret. Olivia fortsatte titta på mig.
-Kan du berätta senare? frågade hon.
-Fröknarna där bak, om ni inte sitter och diskuterar miljön just nu så kan ni vara tysta, så Mr. Knight, vår lärare. Jag suckade och blev tyst.
Timmarna före maten gick fort och folk frågade faktist inte så mycket idag.
När jag och Olivia satt vid bordet och åt började jag berätta allt. Jag berättade om att jag hade berättat för Justin om Sarah och jag berättade om mamma. Olivia lyssnade hela tiden utan att avbryta och när jag var klar sa hon:
-Du måste få Maria att sluta dricka.
Jag nickade.
-Men hur?
-Vet inte... Men berätta för henne vad du tycker om att hon dricker, och säg att hon måste sluta före hon blir beroende, sa Olivia. Jag kramade henne och så tackade jag henne för att hon är världens bästa kompis. Vi steg upp och förde bort våra brickor och så gick vi till våra skåp och tog våra böcker och så gick vi till nästa timme.
Skoldagen gick fort och vi hade fotbollsträning efters skolan så vi åkte direkt till stället där vi tränade. När vi kom dit bytte vi om och så började träningen. Under hela träningen stod några killar och tittade på men vi brydde oss inte så mycket. Tjejerna var också väldigt nyfikna och frågade väldigt många frågor om mig och Justin. Jag svarade bara diskret på frågorna så jag inte avslöjade nåt dumt. När träningen var över kom killarna som stått och sett på fram till oss, då märkte jag att det var Hannes och hans gäng. Jag gick fram till Olivia och viskade:
-Fan... Varför ska dom vara här?
-Ja... Faan... Inte bra, dom kommer hitåt, viskade Olivia tillbaka. Hannes och hans gäng kom fram till oss och Hannes kompis Joe frågade:
-Dejtar du Justin Beaver?
-Jag dejtar Justin BIEBER, svarade jag och korsade armarna över bröstet. Killarna skrattade.
-Vad var det för fel på mig då? frågade Hannes.
-Allt, svarade jag och tittade surt på honom, gå nu, vi vill inte ha idioter här.
-Uuhh... Sa killarna och kom närmare oss, vi vill bara ha lite kul.
-Ja men fan, ha lite kul med nån annan istället, sa jag och steg lite diskret ett steg bakåt. Det gjorde Olivia också.
-Men kom igen, är ni rädda för oss? frågade Hannes andra kompis, Lukas. Jag skakade surt på huvudet.
-Vi hatar er, vi vill inte vara nära er, och vi vill inte prata med er, gå nu, sa jag argt och vände om och började gå iväg. Då tog någon av killarna tag i min arm.
Lessen att ni inte fick nåt kapitel igår, men jag har mina anledningar. Hoppas ni gillar det! :) KOMMENTERA!<3
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 23
-Han ser lessen ut, sa Olivia.
-Vad han inte vet är att jag kommer om 2 veckor, sa jag och vi vinkade åt Justin och hans crew och sedan gick vi iväg. Vi åkte hem till mig och snackade lite. Sedan åkte Olivia hem och så var jag ensam hemma igen. Mamma hade nu börjat jobba varje dag på kvällen så det var ofta hon kom hem på morgonen. Jag la mig ner i sängen och somnade...
Nästa morgon vaknade jag av att ringklockan ringde. Jag suckade och steg upp. Jag klädde på mig en svart tröja och mina favorit jeans. Sedan borstade jag håret och la på lite mascara. Efter det gick jag ner till köket och åt frukost. Sedan gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna. Sedan tog jag min väska och gick ner till min bil. Jag och Olivia hade bestämt att jag skulle komma via henne och så skulle hon åka med mig till skolan. Så jag åkte först till henne. Hon stod där ute och väntade på mig och när hon hoppade in i bilen kramade hon mig och sa:
-Hej biatch. Klar för att få 500 frågor om dig och Justin?
-Hej bitch, sa jag och skrattade, njäe... Men jag blir väl van med det, fortsatte jag och började köra mot skolan. När vi kom till skolan kom väldigt många fram till oss och frågade frågor om mig och Justin och det började bli riktigt irriterande. Folk låtsades att vi var bästisar och sånt och tillsist stod jag inte ut längre.
-Varför bryr ni er så mycket?! Ni har ALDRIG brytt er om mig före! Varför låtsas ni att ni är mina bästisar när ni ALDRIG har varit nära mig förr?! frågade jag tillsist och lät riktigt arg. Dom som höll på att fjäska slutade och gick iväg så jag och Olivia kunde gå till våra skåp. Vi tog våra böcker och gick till klassen. När vi kom in i klassen kom Melissa och hennes kompisar fram till oss. Jag suckade och tittade på Melissa med en sur blick.
-Hej Amanda och Olivia! sa Melissa och kramade oss.
-Bitch, jag vill INTE vara din kompis, fatta! sa jag och knuffade undan henne och sedan gick jag och Olivia och satte oss. Timmarna före maten gick snabbt och när jag och Olivia var påväg till lunchen ringde min telefon. Det var Justin.
-Hej älskling! svarade jag.
-Hej baby, hur mår du? frågade Justin.
-Jag har det bra, du då? svarade jag.
-Är lite trött bara, saknar dig, när träffas vi igen?
-Aww, vet inte, men snart hoppas jag, men du, vi har lunch nu i skolan så jag måste gå och äta före maten tar slut, ringer dig när jag kommer hem, sa jag. Då kom Melissa och hennes kompisar om oss, Melissa tittade surt på mig.
-Okej, hejdå älskling, ses snart hoppas jag, sa Justin.
-Hejdå Justin, sa jag lite högre för att Melissa skulle höra och det gjorde hon och hon tittade surt på mig. Jag la på och så gick jag och Olivia in i matsalen och tog åt oss mat och satte oss och började äta. Folk kom hela tiden till vårt lunchbord och frågade massa saker och vissa personer stod också och tittade på när vi åt. Till sist fick jag nog och steg upp på bordet och ropade:
-YO! KAN JAG FÅ ER UPPMÄRKSAMHET?!
Alla tittade på mig och vissa trodde väl att det är nu som jag skulle berätta allt om mig och Justin.
-JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT NI HÄNGER RUNT MIG OCH FRÅGAR MILJONER FRÅGOR HELA TIDEN! OM NI VILL VETA NÅT SÅ FRÅGA AV JUSTIN! OCH JAG TÄNKER INTE BLI KOMPISAR MED ER NU! JAG HAR ÄKTA VÄNNER SOM INTE BRYR SIG OM ATT JAG DEJTAR JUSTIN! OCH DOM NÖJER JAG MIG MED! NI KOMMER INTE FÅ TRÄFFA JUSTIN BARA FÖR ATT NI ÄR SNÄLLA MOT MIG SÅ GE UPP! TACK! ropade jag och så satte jag mig ner igen. Olivia klappade i händerna och jag skrattade. Vi åt upp vår mat och så förde vi bort våra brickor och så gick vi ut ur matsalen. Jag kände allas blickar i min rygg när vi gick ut och skakade på huvudet.
-Asså fan... Jag kommer dö av dethär... suckade jag. Olivia klappade mig på axeln.
-Men du var ju bra på att få dem att sluta fråga saker, sa Olivia.
-Mm... Men det är bara för tillfället, sa jag. Olivia kramade mig.
-Du är bäst, så du klarar av det, sa hon och skrattade.
Skoldagen gick fort och när skolan var slut körde jag hem Olivia och sedan åkte jag hem till mig. När jag kom hem var klockan 16.47. Jag ropade "hej!" för att se om mamma var hem. Jag fick ett sluddrigt "hej" tillbaka och fick en liten chock. Jag gick till vardagsrummet och där satt mamma med massa alkohol runt sig. Oh fan... tänkte jag. Jag ställde mig framför mamma och frågade:
-Mamma? Har du druckit?
-Nej, vad får dig att tro det? sa mamma sluddrigt och slog med handen i luften. Jag tittade på henne och sa:
-Du har visst druckit!
-NÄHÄ! Det har jag inte, fan vad jag hatar dig! sa mamma sluddrigt. Jag tittade chockat på henne och sprang upp till mitt rum. Sär låste jag in mig och satte mig på sängen. Jag tog min telefon och ringde til pappa. Han svarade glatt:
-Hej!
-Tack så jäkla mycket! Mamma har blivit deprimerad och börjat dricka! sa jag surt.
-Va? sa pappa chockat.
-Jepp... Hon är full just nu och sa att hon hatar mig... Fattar du att det är ditt fel? frågade jag helt lugnt men ändå surt.
-Men älskling, förlåt, jag kan inte rå för att det blev såhär, om jag skulle kunna göra nåt så skulle jag, men jag kan inte, sa pappa.
-Whatever, sa jag och la på. Sedan la jag mig på sängen och låg där en lång stund och bara tänkte. Plötsligt märkte jag att jag grät för jag fick nästan ingen luft. Jag satte mig upp och ringde Justin, han svarade direkt.
-Hej sweetheart, svarade han.
-Hej... Justin... Mamma är full... Hon har börjat dricka och nu är hon full och hon sa att hon hatar mig... viskade jag och började gråta mer.
-Men älskling... Hon älskar ju dig... Jag är såå lessen... önskar jag kunde vara där nu, sa Justin och lät lessen.
-Vad ska jag göra? Hon sa att hon hatar mig och det är bara fulla och barn som pratar sanning, sa jag.
-Jag vet inte vad du ska göra, men jag är säker att hon älskar dig, du är ju hennes ända dotter, sa Justin.
-Ända dotter... Inte riktigt... suckade jag.
-Vad menar du? frågade Justin och jag kom på att jag hade sagt det högt.
-Justin...
Som jag lovade så skulle ni få ett till kapitel idag :) Hoppas ni gillar det! KOMMENTERA! :)
Kram Madde
-Vad han inte vet är att jag kommer om 2 veckor, sa jag och vi vinkade åt Justin och hans crew och sedan gick vi iväg. Vi åkte hem till mig och snackade lite. Sedan åkte Olivia hem och så var jag ensam hemma igen. Mamma hade nu börjat jobba varje dag på kvällen så det var ofta hon kom hem på morgonen. Jag la mig ner i sängen och somnade...
Nästa morgon vaknade jag av att ringklockan ringde. Jag suckade och steg upp. Jag klädde på mig en svart tröja och mina favorit jeans. Sedan borstade jag håret och la på lite mascara. Efter det gick jag ner till köket och åt frukost. Sedan gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna. Sedan tog jag min väska och gick ner till min bil. Jag och Olivia hade bestämt att jag skulle komma via henne och så skulle hon åka med mig till skolan. Så jag åkte först till henne. Hon stod där ute och väntade på mig och när hon hoppade in i bilen kramade hon mig och sa:
-Hej biatch. Klar för att få 500 frågor om dig och Justin?
-Hej bitch, sa jag och skrattade, njäe... Men jag blir väl van med det, fortsatte jag och började köra mot skolan. När vi kom till skolan kom väldigt många fram till oss och frågade frågor om mig och Justin och det började bli riktigt irriterande. Folk låtsades att vi var bästisar och sånt och tillsist stod jag inte ut längre.
-Varför bryr ni er så mycket?! Ni har ALDRIG brytt er om mig före! Varför låtsas ni att ni är mina bästisar när ni ALDRIG har varit nära mig förr?! frågade jag tillsist och lät riktigt arg. Dom som höll på att fjäska slutade och gick iväg så jag och Olivia kunde gå till våra skåp. Vi tog våra böcker och gick till klassen. När vi kom in i klassen kom Melissa och hennes kompisar fram till oss. Jag suckade och tittade på Melissa med en sur blick.
-Hej Amanda och Olivia! sa Melissa och kramade oss.
-Bitch, jag vill INTE vara din kompis, fatta! sa jag och knuffade undan henne och sedan gick jag och Olivia och satte oss. Timmarna före maten gick snabbt och när jag och Olivia var påväg till lunchen ringde min telefon. Det var Justin.
-Hej älskling! svarade jag.
-Hej baby, hur mår du? frågade Justin.
-Jag har det bra, du då? svarade jag.
-Är lite trött bara, saknar dig, när träffas vi igen?
-Aww, vet inte, men snart hoppas jag, men du, vi har lunch nu i skolan så jag måste gå och äta före maten tar slut, ringer dig när jag kommer hem, sa jag. Då kom Melissa och hennes kompisar om oss, Melissa tittade surt på mig.
-Okej, hejdå älskling, ses snart hoppas jag, sa Justin.
-Hejdå Justin, sa jag lite högre för att Melissa skulle höra och det gjorde hon och hon tittade surt på mig. Jag la på och så gick jag och Olivia in i matsalen och tog åt oss mat och satte oss och började äta. Folk kom hela tiden till vårt lunchbord och frågade massa saker och vissa personer stod också och tittade på när vi åt. Till sist fick jag nog och steg upp på bordet och ropade:
-YO! KAN JAG FÅ ER UPPMÄRKSAMHET?!
Alla tittade på mig och vissa trodde väl att det är nu som jag skulle berätta allt om mig och Justin.
-JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT NI HÄNGER RUNT MIG OCH FRÅGAR MILJONER FRÅGOR HELA TIDEN! OM NI VILL VETA NÅT SÅ FRÅGA AV JUSTIN! OCH JAG TÄNKER INTE BLI KOMPISAR MED ER NU! JAG HAR ÄKTA VÄNNER SOM INTE BRYR SIG OM ATT JAG DEJTAR JUSTIN! OCH DOM NÖJER JAG MIG MED! NI KOMMER INTE FÅ TRÄFFA JUSTIN BARA FÖR ATT NI ÄR SNÄLLA MOT MIG SÅ GE UPP! TACK! ropade jag och så satte jag mig ner igen. Olivia klappade i händerna och jag skrattade. Vi åt upp vår mat och så förde vi bort våra brickor och så gick vi ut ur matsalen. Jag kände allas blickar i min rygg när vi gick ut och skakade på huvudet.
-Asså fan... Jag kommer dö av dethär... suckade jag. Olivia klappade mig på axeln.
-Men du var ju bra på att få dem att sluta fråga saker, sa Olivia.
-Mm... Men det är bara för tillfället, sa jag. Olivia kramade mig.
-Du är bäst, så du klarar av det, sa hon och skrattade.
Skoldagen gick fort och när skolan var slut körde jag hem Olivia och sedan åkte jag hem till mig. När jag kom hem var klockan 16.47. Jag ropade "hej!" för att se om mamma var hem. Jag fick ett sluddrigt "hej" tillbaka och fick en liten chock. Jag gick till vardagsrummet och där satt mamma med massa alkohol runt sig. Oh fan... tänkte jag. Jag ställde mig framför mamma och frågade:
-Mamma? Har du druckit?
-Nej, vad får dig att tro det? sa mamma sluddrigt och slog med handen i luften. Jag tittade på henne och sa:
-Du har visst druckit!
-NÄHÄ! Det har jag inte, fan vad jag hatar dig! sa mamma sluddrigt. Jag tittade chockat på henne och sprang upp till mitt rum. Sär låste jag in mig och satte mig på sängen. Jag tog min telefon och ringde til pappa. Han svarade glatt:
-Hej!
-Tack så jäkla mycket! Mamma har blivit deprimerad och börjat dricka! sa jag surt.
-Va? sa pappa chockat.
-Jepp... Hon är full just nu och sa att hon hatar mig... Fattar du att det är ditt fel? frågade jag helt lugnt men ändå surt.
-Men älskling, förlåt, jag kan inte rå för att det blev såhär, om jag skulle kunna göra nåt så skulle jag, men jag kan inte, sa pappa.
-Whatever, sa jag och la på. Sedan la jag mig på sängen och låg där en lång stund och bara tänkte. Plötsligt märkte jag att jag grät för jag fick nästan ingen luft. Jag satte mig upp och ringde Justin, han svarade direkt.
-Hej sweetheart, svarade han.
-Hej... Justin... Mamma är full... Hon har börjat dricka och nu är hon full och hon sa att hon hatar mig... viskade jag och började gråta mer.
-Men älskling... Hon älskar ju dig... Jag är såå lessen... önskar jag kunde vara där nu, sa Justin och lät lessen.
-Vad ska jag göra? Hon sa att hon hatar mig och det är bara fulla och barn som pratar sanning, sa jag.
-Jag vet inte vad du ska göra, men jag är säker att hon älskar dig, du är ju hennes ända dotter, sa Justin.
-Ända dotter... Inte riktigt... suckade jag.
-Vad menar du? frågade Justin och jag kom på att jag hade sagt det högt.
-Justin...
Som jag lovade så skulle ni få ett till kapitel idag :) Hoppas ni gillar det! KOMMENTERA! :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 22
När jag drack la någon handen på min axlen och jag hoppade till. Jag vände mig om och där stod Justin.
-Du skrämde mig! viskade jag.
-Lessen, viskade han tillbaka och kysste mig, vad gör du här uppe?
-Kunde inte somna... svarade jag. Justin kramade mig och tog min hand. Vi gick till vardagsrummet och la oss ner på madrasserna igen. Jag la mig tätt intill Justin coh la huvudet på hans bröstkorg och han strök mitt hår. Så somnade jag tätt intill Justin...
Nästa morgon vaknade jag av ett svagt klick. Jag öppnade ögonen och tittade upp. Där stod Olivia med en kamera.
-Olivia... sa jag tröttsamt.
-Lessen! Men ni är bara såå söta! sa hon. Jag skrattade och satte mig upp. Justin gäspade och satte sig också upp.
-Gjorde ni nåt dumt igår efter att vi andra somnade? frågade Olivia, för ni verkar väldigt trötta.
Alla skrattade och jag skakade på huvudet.
-Nej, men jag kunde inte somna och nu är jag skittrött, sa jag och gäspade. Olivia skakade på huvudet.
-Är det dumt att jag inte tror dig? frågade hon.
-Jepp, sa jag och nickade. Jag steg upp och tittade omkring i vardagsrummet.
-Varför skule vi göra nåt dumt när ni är i huset? Vi skulle inte få en lugn stund efter det då, sa jag och skrattade.
-Håller med henne, sa Justin och steg upp. Vi alla gick till köket och åt frukost. Sedan gick vi till vardagsrummet och la bort madrasserna. Efter det klädde vi på oss. Sedan satte vi oss ner i vardagsrummet och pratade en stund. Vid 1 tiden åkte alla hem och jag var ensam hemma igen.
Dagarna gick och nu var det söndag. Dagen då justin skulle åka hem. Jag var på mitt rum och klädde på mig. Dom skulle flyga till L.A och ha en konsert där och så skulle Justin hem till Atlanta.
När jag hade klätt på mig gick jag ner, där väntade Olivia. Vi hade bestämt att vi skulle åka tillsammans till flygplatsen eftersom att vi alla hade blivit väldigt bra kompisar.
-Är du lessen? frågade hon. Jag ryckte på axlarna.
-Jag träffar ju honom snart igen. Om två veckor ska jag åka och överraska honom i Atlanta, sa jag. Olivia nickade. Sedan gick vi ut och åkte med min bil till flygplatsen. Sedan letade vi upp Justin och hans crew vilket inte var så svårt eftersom att där var så många fans runt dem och poliser och allt sånt. Vi försökte gå om poliserna men dom stoppade oss.
-Men kom igen! Jag är Justins flickvän! sa jag. Poliserna skrattade och skakade på huvudet.
-Faan... mumlade jag. Då hörde jag Justin säga:
-Var är Amanda och Olivia?
Då började jag hoppa upp och ner så han skulle se mig och tillsist gjorde han det och kom till oss och kramade oss. Jag tittade på poliserna som inte trodde mig med en triumferande blick. Sedan kysste jag Justin och sa:
-Vi ses väl snart, lycka till på konserten, och vi rings varje dag, ok?
Justin nickade och log. Sedan kysstes vi en lång stund. Olivia kramade alla och det gjorde jag också. Sedan var det dags för dem att gå till gaten så jag kramade Justin och kysste honom en sista gång, sedan gick dom.
-Han ser lessen ut, sa Olivia.
-Vad han inte vet är att jag kommer om 2 veckor, sa jag och vi vinkade åt Justin och hans crew och sedan gick vi iväg. Vi åkte hem till mig och snackade lite. Sedan åkte Olivia hem och så var jag ensam hemma igen. Mamma hade nu börjat jobba varje dag på kvällen så det var ofta hon kom hem på morgonen. Jag la mig ner i sängen och somnade...
Hinner inte mer. Ha en bra dag!
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 21
-Eller... Vänta. Jag sprang upp till mitt rum och grävde i min skrivbordslåda. Där hittade jag en film som jag hade hyrt men glömt att lämna tillbaka. Det var "The ugly truth". Visserligen hade jag sett den redan men dom andra kanske inte ahr sett den. Jag gick ner till vardagsrummet och la på filmen. Sedan skulle jag sätta mig i soffan men dom hade tagit all plats så jag satte mig i Justins famn. Så tittade vi på filmen.
När filmen var slut så steg jag upp och satte mig på golvet. Justin tittade konstigt på mig men skrattade sedan.
-Okej... Vad gör vi nu? frågade jag.
-Ingen aning, sa Justin.
-Mandy... sa Olivia.
-Ja?
-Jag såg dig på tv idag! Sjukt att jag har glömt bort det men det var ascoolt att se sin bästis på tv! Men att du inte ens kom ihåg tacka mig för att jag drog iväg dig till konserten! sa Olivia och skrattade. Jag skrattade åt henne och skakade på huvudet.
-Det finns inte så mycket att tacka för, sa jag. Justin tittade på mig med en chockade blick och spelade sur.
-Inget att tacka för? sa han och tittade på mig. Sedan la han armarna i kors. Jag skrattade och så steg jag upp och gick fram till Olivia och kramade henne.
-Tack Olivia för att du tvingade med mig på Justin Biebers konsert så att jag fick chansen att träffa en sån underbar kille, sa jag och kysste henne på kinden som tack. Olivia skrattade och sedan gick jag och kysste Justin.
-Glad nu? frågade jag och kramade honom. Justin log.
-Jepp, sa han och kysste mig igen.
-Du är så lycklig! Varför kan inte jag få en pojkvän också? sa Olivia.
-Där hör ni killar, Chaz och Ryan, ta chansen nu när en så snygg tjej som Olivia är SINGEL! sa jag och betonade "singel". Justin skrattade och Olivia skrattade också.
-Men seriöst... Vad ska vi göra? frågade Olivia. Jag ryckte på axlarna.
-Jag vet! Vi simmar! Sisten i är en gris! skrek jag och sprang ut till bakgården och hoppade i. Olivia hann inte riktigt med så hon kom sist.
-Faan, sa hon och skrattade.
-Haha, jag tror jag ska gå och byta om till bikini, är ju inte så smart att simma med kläder på, sa jag och skrattade. Vi gick upp och jag och Olivia gick in i mitt badrum medan killarna gick och bytte om i mammas badrum. Vi bytte om och när vi kom ner till poolen så var killarna redan där. Jag tittade direkt på Justins mage.
-Oh damn... sa jag och bet mig i läppen. Sedan hoppade jag i poolen och simmade fram till Justin. Jag la armarna runt hans nacke och han la armarna runt min midja och drog mig närmare honom och vi kysstes. Olivia skrattade och började bråka med Chaz och Ryan. Jag och Justin kysstes en stund men jag avslutade det hela så det inte skulle leda till nåt annat. Sedan började jag skvätta vatten på Justin och simmade iväg från honom. Han simmade efter mig och fick tag i mig och började kittla mig.
-Hahaha! NEEJ! Snälla sluta!! Justin! HAHAH! skrattade jag och försökte komma låss.
-HAHA! OLIVIA!! HJÄLP! HAHA! skrattade jag. Olivia kom fort simmande till oss och försökte få bort Justin från mig men Chaz kom och lyfte bort henne. Hon skrek och skrattade.
-NEEEJ!! MANDY HÅLL UT! JAG SKA RÄDDA DIG! skrek hon. Killarna brast i skratt och jag och Olivia tittade på varandra och brast i skratt. Så kan man bara göra med bästisar. Jag vände mig mot Justin och la armarna om honom och han la armarna runt min midja och skulle just kyssa mig när jag knuffade undan honom och simmade till stegen och klättrade upp ur poolen. Jag gick en bit ifrån poolkanten och så visade jag tungan åt dom i poolen. Alla skrattade och Olivia kom ockå upp. Sedan följde killarna efter. Vi gick och bytte om till pyjamas och så gick vi ner till killarna som var i vardagsrummet. Vi hämtade madrasser och så la vi dem i vardagsrummet eftersom vi hade ganska stort vardagsrum. Vi la dem i ungefär en cirkel och så la vi oss ner på madrasserna. Justin var på min högra sida och Olivia på min vänstra sida. Vi låg där och pratade långt in på natten och när klockan var 03:37 så hade Chaz, Ryan, Justin och Olivia somnat, men jag kunde inte somna så jag steg upp och gick till köket. Jag tog ett glas och tog vatten åt mig. När jag drack la någon handen på min axlen och jag hoppade till. Jag vände mig om och där stod Justin.
-Du skrämde mig! viskade jag.
-Lessen, viskade han tillbaka och kysste mig, vad gör du här uppe?
-Kunde inte somna... svarade jag. Justin kramade mig och tog min hand. Vi gick till vardagsrummet och la oss ner på madrasserna igen. Jag la mig tätt intill Justin coh la huvudet på hans bröstkorg och han strök mitt hår. Så somnade jag tätt intill Justin...
Lite kortare kapitel, men inga kommentarer, inga inlägg :(
KOMMENTERAR NI NU DUKTIGT SÅ KANSKE NI FÅR ETT TILL INLÄGG IKVÄLL! :)
Kram Madde
