Forever And Always

-Jag fick Amandas adress! Kan vi åka till L.A? Snälla! bad jag mamma och tittade på henne med mina hundvalpsögon. Hon skakade på huvudet.
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...

---

Amandas perspektiv:

Så... Här var jag... I mitt nya rum. Jag tittade runt i rummet. Det var sjukt stort. Jag hade packat upp det mesta  som tillhörde mig och lagt upp posters på väggarna.
Hela huset var sjukt stort. Och snyggt var det också. Men det kändes konstigt.
Imorgon skulle jag börja i en ny skola där jag inte kände någon. Jag satte mig på sängen som fanns in rummet och tog min dator. Jag loggade in på twitter och tweetade "Anyone who lives in L.A and goes at 'St. Andrews' school? See you there tomorrow then..." och så checkade jag Olivias twitter. "Gosh... He just came and was like 'I love that girl, do you have her adres?' I was like 'Jesus... He loves her... AW<3' lol" hade hon tweetat för 1 timme sen. "@Olivialovesyou What do you mean with that?" tweetade jag till henne. Undrar vad hon menade med det? Hm... Jag creepade lite på twitter och såg att någon tweetade "@justinbieber what happend to your girlfriend Amanda? She was so pretty! And what was you doing with Selena? Jesus..." till Justin. Jag skrattade lite för att hans fans tweetade honom om det. Jag loggade ut från twitter och stängde datorn. Sedan gick jag ner till köket.
-Hej... sa jag åt Hayley som satt vid bordet.
-Hej, hur mår du nu då? Tycker du om huset? frågade hon glatt.
-Jag mår bra, och huset är snyggt, sa jag och log mot henne. Hon log tillbaka och så sa hon:
-Är du hungrig?
-Aa... Vad har vi?
-Hörru, vi beställer pizza, jag är snål på det, sa Hayley och skrattade. Jag nickade och så tog jag ett glas vatten. Vi hade packat upp det mesta nu i hela huset så det var inte så många flyttkartonger kvar. Jag drack ur vattnet och så gick jag till vardagsrummet. Jag tittade omkring i rummet. Det var sjukt stort och fint var det också. Vi hade skaffat en stor tv och en mjuk skön soffa. Där hade vi också fåtöljer som var nya och ett tvbord. Jag satte mig i soffan och la på tv:n. "Justin Bieber..." började programledaren på kanalen och jag bytte kanal. Samma sak där, nåt om Justin. Jag bytte kanal igen, lite förargat. Där var det en bild på mig och Justin och sedan en bild på Justin och Selena, hand i hand. Jag bytte kanal igen och suckade. Där igen nåt om Justin. Jag stängde av tv:n och skrek "Fuck". Hayley kom till vardagsrummet och tittade frågande på mig.
-Vad hände? frågade hon och satte sig ner på soffan, nät du vill prata om?
-Näe... det är bara det att min ex pojkvän är på tv hela tiden så jag kan inte se på tv utan att se honom... sa jag och suckade. Hayley klappade mig på axeln.
-Jag förstår att allt känns svårt nu, men på nåt sätt kommer allt ordna sig, sa hon. Hon lät så övertygande så jag bestämde mig för att tro på henne. Jag log mot henne och så kramade jag henne.
-Uh... Förlåt för att jag har varit så elak mot dig... Jag visste inte att du var så snäll, sa jag och tittade i marken. Hayley skrattade.
-Det gör inget, sweetie. Jag har också varit med om samma sak, min mamma och pappa skilde sig, och då hittade pappa nån annan, så jag vet hur det är. Men skillnaden mellan dig och mig är att jag blev inte kompis med pappas nya fru, tyvärr, vi pratar fortfarande inte med varandra, haha, berättade hon. Jag tittade på henne och skrattade.
-Då är jag en bättre människa än dig! sa jag på skoj. Hayley skrattade.
-Jepp, du är, sa hon coh skrattade. Jag steg upp och sa:
-Jag går till mitt rum, tack.
Och så gick jag upp till mitt rum. Jag la mig på sängen och la på musik. Miley Cyrus - Robot kom på. Bra sång, tänkte jag och dansade lite där jag låg. Det här är en sång jag skulle kunna sjunga åt Melissa och alla som försöker styra mitt liv. Efter Robot kom Rascal Flatts - My wish. Den fick mig alltid att le förr. Nu hade jag inte hört den på jätte länge. "If you have to choose, I hope you choose the one that means the most to you" sjunger han ju i sången. Det fick mig att tänka. Att välja det som betyder mest för mig. Hade jag inget val när jag lämnade Justin. Kunde jag inte välja att förlåta och gå vidare? Jo, det kunde jag. Jag skulle kunna förlåta honom och gå vidare, eller så kan jag stanna på samma ställe och vara sur på honom för resten av livet. Jag låg i min säng och tänkte en lång stund. Till sist somnade jag med Justin i tankarna...

---

Lite kort, sorry. Men bättre än inget. Nu måste jag sluta. Ledsen att ni inte fick nåt inlägg nu på 2 dagar, men skola och sånt kommer före. KOMMENTERA :)

Kram Madde