No Matter What, Kapitel 40
-Varför ska allt vara så svårt? Varför kan jag inte komma över dig? viskade jag tyst för mig själv. Jag hatade att veta att han inte brydde sig om mig mer. Jag suckade och gick in och la mig, även fast klockan var ungefär kvart över 9. Otroligtvis somnade jag ändå...
Veckan gick snabbare än vad jag hade trott och dagen då jag skulle ha dejt med Alex närmade sig...
-TYSTA! ropade mr. Archbold mitt i vår katastrofaliska klass, Tack! Så alla läser sid. 45 i boken! Varsågoda, ni får gå hem! fortsatte han sedan.
Jag tog mina biologi böcker och började gå mot mitt skåp. Jag hade vant mig vid den här skolan, det spreds rykter väldigt snabbt. Redan några dagar efter festen frågade alla om jag var tillsammans med Alex. Mitt svar var alltid detsamma; ”Det är komplicerat” .
-Så Amanda, jag hämtar dig då vid 6 tiden, eller hur? frågade Alex och jag hoppade lite till eftersom att jag varit djupt i min egen värld.
-Öö jaa..gör det! Syns senare, sa jag och kysste honom lätt på kinden. Han flinade och gick iväg. Jag suckade och började gå mot min bil.
Allt jag gör påminner om Justin. Kom igen, om han verkligen hade brytt sig om vårt förhållande hade han aldrig hånglat med Selena. Fan, varför ska allting vara så svårt? tänkte jag för mig själv. Just då kom pappa in i mitt rum.
-Jag och Hayley ska gå ut och äta ikväll, så vi kommer troligen inte vara hemma före tolv, sa han och log lite. Var inte så mycket på datorn bara, sa han sedan och gick ut. Jag lyssnade på hans steg då han gick ner för trapporna och satte mig sedan framför datan.
Av mina gamla vanor gick jag förtås på twitter först. Jag satt och tänkte en stund om jag skulle skriva om dejten men skrev istället sedan; "I hate you...and then I love you...it's like I want to throw you off a cliff....then rush to the bottom to catch you”. Jag såg på klockan och jag hade ännu 2 timmar på mig tills Alex skulle komma, men bestämde mig för att endå börja välja kläder. Men jag kunde inte hitta något passande hur mycket jag än letade.
-HAYLEY! ropade jag med lite panik i rösten. Jag fick inget svar så jag sprang ner till köket.
-Jaa? frågade Hayley med en kaffekopp i handen.
-Jag ska på en dejt idag, och jag har inga passande kläder, sa jag men min desperataste röst. Hayley log och drog mig till sitt och pappas rum. Hon öppnade hennes klädskåp och tog ut en väldigt vacker klänning, vit med blå prickar.
-Jag skulle igentligen ha den ikväll, men den är för liten så du kan få den, sa hon och log.
-Va?! Seriöst! Tack så himla mycket! Sa jag och kramade om henne. Hon skrattade lite och gick sedan ut ur rummet. Själv sprang jag upp för trapporna in i badrummet. Jag började sminka mig och var faktist ganska nöjd med slutsatsen; blå ögonskugga, mascara och läppglans.
-Jag undrar om Justin skulle ha gillat dethär...sa jag tyst för mig själv.
Efter några minuter hörde jag Alex bil komma. Jag kollade sista gången i spegeln, och allting var perfekt, nu ska jag verkligen ha det kul och glömma Justin, tänkte jag.
-Oj hej snygging! Jag väntade på min shawty, vi skulle på dejt, men du kan ju komma istället, sa Alex då jag kom in i bilen.
Jag log ett besvärat leende. Hur mycket jag än försökte fick jag inte ordet ”shawty” att låta rätt i Alex mun.
-Jag tänkte att vi kunde gå till en resteurang nära sjön, går det bra? frågade han sen.
-Okej, sa jag och log lite försiktigt. Hur i hela friden skulle jag någonsin glömma Justin?
Justins perspektiv:
Jag hade försökt allt för att få mig själv att förstå Amandas situation. Men hur jag en försökte fattade jag aldrig varför hon inte förstod att jag älskade henne.
Jag gick in på twitter och först följde jag några fans och skrev sedan ”It seems like we never will be together after all this...”. Jag skulle spendera resten av dagen med Chaz så jag suckade och stängde av datorn.
Alex's perspektiv:
Damn, Amanda är verkligen snygg! Jag känner mig som smuts brevid henne.
-Är det där var vi ska äta? frågade Amanda och suckade.
Jag kunde inte avgöra om hon suckade för att hon var besviken eller för att det var vackert. Jag bestämde mig för att inte tänka på det och parkerade bilen istället. Jag steg snabbt upp så att jag skulle kunna öppna dörren till Amanda, lite får man väll anstränga sig.
-Välkommen, madam! sa jag då hon steg ut ur bilen och hon fnittrade lite. Jag tog hennes hand och visade henne fram till vårt bord.
-Så ska vi beställa maten?
Amandas perspektiv:
Maten var god, platsen var vacker, men inget jämfört med mina och Justins dejter. Okej, Justin är 10 000 gånger rikare men endå. Det kom någon lugn låt plötsligt och Alex frågade om jag ville dansa.
-Haha, okej, men jag är sen inget proffs, svarade jag och steg upp.
Låten var helt okej, tills refrängen började ;
”What if I had never let you go
Would you be the man I used to know
If I'd stayed
If you'd tried
If we only turn back time
But I quess we'll never know”
Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken så jag sprang ut ur resteurangen till bryggan vid sjön.
-Amanda! Vad är det? frågade Alex som sprungit efter mig.
-Justin.. mumlade jag.
-Va?
Jag svarade inte och han flinade plötsligt. Jag förstod hans hemska ide och skulle just hoppa undan, men han hann knuffa i mig. Det som var roligt med det var att han föll själv i.
-ALEEEEEEEX! ropade jag medan jag skrattade för full hals.
Efter att vi simmat en stund steg vi upp för att börja gå hemmåt. Glittrande vattendroppar slingrade sig ner för Alex rygg då han steg upp. Han hade tydligen tagit bort sin tröja medans vi simmade. Plötsligt hörde jag att jag fått ett meddelande, Justin, stod det.
”Loved you once, love you still, always have, always will”
Kapitlet skrivet av Josso :D Tack Josso<3 KOMMENTERA!<3
Ang. uppdaterningen!
Hello!
Imorgon drar jag till Danmark för att se på Justin på fredag, så uppdateringen kommer inte vara den bästa. Men då har jag fått min kompis Josso att skriva några kapitel. Så dom kapitlen som kommer upp idag, imrn och på helgen har Josso då skrivit. Men kommer inte uppdatera varje dag. Ni kan däremot läsa min andra blogg för uppdatering om hur det är i Danmark osv :D Klicka HÄR! för att komma till bloggen.
Så ville bara berätta det.
Kram!<3
Imorgon drar jag till Danmark för att se på Justin på fredag, så uppdateringen kommer inte vara den bästa. Men då har jag fått min kompis Josso att skriva några kapitel. Så dom kapitlen som kommer upp idag, imrn och på helgen har Josso då skrivit. Men kommer inte uppdatera varje dag. Ni kan däremot läsa min andra blogg för uppdatering om hur det är i Danmark osv :D Klicka HÄR! för att komma till bloggen.
Så ville bara berätta det.
Kram!<3
Ang. novellen!
Okej. Så jag har gjort ett liitet misstag. Amanda heter Johnson i efternamn men jag glömde det så tydligen fick jag henne att heta Knight istället. Men det är fel. Ville säga detta för när jag skriver twitternamnen så måste jag ha rätt, för jag kan inte ändra det. Men så nu vet ni :D
Ska skriva Kap. 39 nu så ni för det ikväll :D
Kram!<3
Ska skriva Kap. 39 nu så ni för det ikväll :D
Kram!<3
No Matter What, Kapitel 39
Sedan såg jag hur någon tweetade "OMG! Justin and Selena!! Look!" och så en länk. Jag klickade på länken och såg en bild på Justin när han först kramade Selena, sedan gick han hand i hand med henne och så var han påväg att kyssa henne. Jag kände hur tårarna brände innanför ögonlocken men höll dem tillbaka. Men sedan smet en tår ut och rann nerför min kind och den följdes av flera...
Jag försökte sluta gråta för det tjänade ju inget till det. Jag torkade bort tårarna och försökte tänka på Alex. Jag klickade bort sidan och tweetade "Crying over you even if I know it's not worth it. You've made me cry 5 million times now... Thanks for that... but I'm doing fine without you. I swear. I'm doing great" och så loggade jag ut. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag torkade tårarna och gick in i mitt badrum och tvättade mitt ansikte. Jag suckade och satte mig på toalocket. Där satt jag en lång stund och snyftade.
Justins perspektiv:
Träffen med Selena gick bra, tills vi kysstes. Om jag bara hade märkt att där var paparazzis. Om jag bara hade hållt mig borta från Selena, men nej.
Just nu satt jag i mitt vardagsrum tillsammans med mitt crew och vi diskuterade hur vi skulle hantera hela situationen.
-...Går det bra, Justin? frågade mamma. Jag ryckte till.
-Um... Va?
-Jag frågade om det går bra att du blir ihop med Selena nu så det inte blir nåt problem så du måste förklara samma gamla "Det var bara en kyss"-historia, sa Scooter och tittade på mig. Jag funderade en stund. Jag älskar ju Amanda, men hon vill att jag ska gå vidare... Och Amanda kommer ju ändå hitta nån ny, så populär som hon är... Varför ska allt vara så svårt?
-Um... Aa... Det går väl... svarade jag efter en stund. Mamma kramade mig.
-Jag förstår att det kan kännas svårt nu, men allt kommer bli bra, på ett eller annat sätt, sa hon. Jag kramade henne en lång stund.
-Okej, men då så, då avslutar vi det här och så ses vi snart, Justin, okej? sa Scooter och vi gjorde vår handshake. Sedan åkte alla och så satt jag och mamma kvar i vardagsrummet.
-Det blev inget av Canada-resan, sa mamma och suckade. Jag suckade också.
-Nä... mumlade jag. Då ringde det på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod pappa med Jaxon i famnen och Jazmyn stod bredvid. Jag lyfte upp Jazzy i min famn och kysste henne på kinden. Sedan kramade jag pappa.
-Men vad gör ni här? frågade jag förvånat. Pappa skrattade.
-Vi ville överraska dig, förklarade pappa. Jag tog Jaxon i famnen och kysste honom på kinden också. Jazzy börja hoppa upp och ner där hon stod på marken och sa:
-Bieber! Bieber! Bieber!
Jag skrattade åt hur söt hon var och lyfte upp henne igen och kysste henne på kinden. Hon skrattade förtjust.
Det ringde igen på dörren och jag öppnade. Där stod Ryan och Chaz! Jag la ner Jaxon och Jazmyn och kramade killarna.
-Hey bro, sa dom och skrattade. Vi lekte en stund med Jazzy och Jaxo och sedan gick vi upp till mitt rum.
-Alltså ledsen att förstöra att du är så glad, men vad hände med Amanda och Selena? frågade Chaz. Jag suckade och satte mig ner på sängen och berättade allt. När jag var klar tittade dom på mig en lång stund.
-Ajaj... Inte bra... EPIC FAIL! ropade Ryan för att lätta upp stämningen. Jag skrattade och skakade på huvudet.
-Och Amanda vill gå vidare och Scooter vill att jag ska vara ihop med Selena och mina fans vill att jag ska va singel för resten av mitt liv och Jazzy och Jaxo vill att jag ska vara med dem hela tiden... Fan... sa jag.
-Värst vad du var positiv då, sa Chaz. Jag suckade.
-Nä men allvarligt, då får du väl ta och acceptera att Amanda vill gå vidare, hon förlät ju i alla fall dig, och hon har säkert redan sett bilderna på dig och Selena och just nu tänker hon väl att hon måste verkligen på riktigt gå vidare, och du har ju inget problem med att få en ny flickvän så ta vara på det och liksom, kom över Amanda, hon kommer ändå inte komma tillbaka i ditt liv. Ledsen att säga det här men... Så är det, sa Ryan och klappade mig på axeln. Jag suckade och sedan nickade jag.
-Dags att gå vidare, mumlade jag och så steg jag upp.
Amandas perspektiv:
Hela dagen gick utan att jag pratade med någon. Pappa hade tagit min telefon och dator och dom skulle jag få tillbaka imorgon, så jag hade inget att göra. Nu var det kväll och jag låg i sängen och läste en bok. Jag tittade på klockan och den visade 20:55. Suck. Jag gick in i badrummet och klädde av mig och så duschade jag. När jag var klar torkade jag håret och lät det som inte blev torrt lufttorka. Sedan klädde jag på mig pyjamas och borstade tänderna. När jag var klar gick jag ut på balkongen och satt där och tänkte en stund.
-Varför ska allt vara så svårt? Varför kan jag inte komma över dig? viskade jag tyst för mig själv. Jag hatade att veta att han inte brydde sig om mig mer. Jag suckade och gick in och la mig, även fast klockan var ungefär kvart över 9. Otroligtvis somnade jag ändå...
Så fick ni ett längre kapitel igen :D Älskar att lägga in bilder som passar bra in i texten. Vad tycker ni? Nu förtjänar jag väl ändå över 15 Kommentarer för att jag sitter uppe 1 tiden och skriver, va? :D KOMMENTERA VAD NI TYCKER!<3 :D
Kram Madde
Jag försökte sluta gråta för det tjänade ju inget till det. Jag torkade bort tårarna och försökte tänka på Alex. Jag klickade bort sidan och tweetade "Crying over you even if I know it's not worth it. You've made me cry 5 million times now... Thanks for that... but I'm doing fine without you. I swear. I'm doing great" och så loggade jag ut. Jag visste inte vad jag skulle göra. Jag torkade tårarna och gick in i mitt badrum och tvättade mitt ansikte. Jag suckade och satte mig på toalocket. Där satt jag en lång stund och snyftade.
Justins perspektiv:
Träffen med Selena gick bra, tills vi kysstes. Om jag bara hade märkt att där var paparazzis. Om jag bara hade hållt mig borta från Selena, men nej.
Just nu satt jag i mitt vardagsrum tillsammans med mitt crew och vi diskuterade hur vi skulle hantera hela situationen.
-...Går det bra, Justin? frågade mamma. Jag ryckte till.
-Um... Va?
-Jag frågade om det går bra att du blir ihop med Selena nu så det inte blir nåt problem så du måste förklara samma gamla "Det var bara en kyss"-historia, sa Scooter och tittade på mig. Jag funderade en stund. Jag älskar ju Amanda, men hon vill att jag ska gå vidare... Och Amanda kommer ju ändå hitta nån ny, så populär som hon är... Varför ska allt vara så svårt?
-Um... Aa... Det går väl... svarade jag efter en stund. Mamma kramade mig.
-Jag förstår att det kan kännas svårt nu, men allt kommer bli bra, på ett eller annat sätt, sa hon. Jag kramade henne en lång stund.
-Okej, men då så, då avslutar vi det här och så ses vi snart, Justin, okej? sa Scooter och vi gjorde vår handshake. Sedan åkte alla och så satt jag och mamma kvar i vardagsrummet.
-Det blev inget av Canada-resan, sa mamma och suckade. Jag suckade också.
-Nä... mumlade jag. Då ringde det på dörren. Jag gick och öppnade. Där stod pappa med Jaxon i famnen och Jazmyn stod bredvid. Jag lyfte upp Jazzy i min famn och kysste henne på kinden. Sedan kramade jag pappa.
-Men vad gör ni här? frågade jag förvånat. Pappa skrattade.
-Vi ville överraska dig, förklarade pappa. Jag tog Jaxon i famnen och kysste honom på kinden också. Jazzy börja hoppa upp och ner där hon stod på marken och sa:
-Bieber! Bieber! Bieber!
Jag skrattade åt hur söt hon var och lyfte upp henne igen och kysste henne på kinden. Hon skrattade förtjust.
Det ringde igen på dörren och jag öppnade. Där stod Ryan och Chaz! Jag la ner Jaxon och Jazmyn och kramade killarna.
-Hey bro, sa dom och skrattade. Vi lekte en stund med Jazzy och Jaxo och sedan gick vi upp till mitt rum.
-Alltså ledsen att förstöra att du är så glad, men vad hände med Amanda och Selena? frågade Chaz. Jag suckade och satte mig ner på sängen och berättade allt. När jag var klar tittade dom på mig en lång stund.
-Ajaj... Inte bra... EPIC FAIL! ropade Ryan för att lätta upp stämningen. Jag skrattade och skakade på huvudet.
-Och Amanda vill gå vidare och Scooter vill att jag ska vara ihop med Selena och mina fans vill att jag ska va singel för resten av mitt liv och Jazzy och Jaxo vill att jag ska vara med dem hela tiden... Fan... sa jag.
-Värst vad du var positiv då, sa Chaz. Jag suckade.
-Nä men allvarligt, då får du väl ta och acceptera att Amanda vill gå vidare, hon förlät ju i alla fall dig, och hon har säkert redan sett bilderna på dig och Selena och just nu tänker hon väl att hon måste verkligen på riktigt gå vidare, och du har ju inget problem med att få en ny flickvän så ta vara på det och liksom, kom över Amanda, hon kommer ändå inte komma tillbaka i ditt liv. Ledsen att säga det här men... Så är det, sa Ryan och klappade mig på axeln. Jag suckade och sedan nickade jag.
-Dags att gå vidare, mumlade jag och så steg jag upp.
Amandas perspektiv:
Hela dagen gick utan att jag pratade med någon. Pappa hade tagit min telefon och dator och dom skulle jag få tillbaka imorgon, så jag hade inget att göra. Nu var det kväll och jag låg i sängen och läste en bok. Jag tittade på klockan och den visade 20:55. Suck. Jag gick in i badrummet och klädde av mig och så duschade jag. När jag var klar torkade jag håret och lät det som inte blev torrt lufttorka. Sedan klädde jag på mig pyjamas och borstade tänderna. När jag var klar gick jag ut på balkongen och satt där och tänkte en stund.
-Varför ska allt vara så svårt? Varför kan jag inte komma över dig? viskade jag tyst för mig själv. Jag hatade att veta att han inte brydde sig om mig mer. Jag suckade och gick in och la mig, även fast klockan var ungefär kvart över 9. Otroligtvis somnade jag ändå...
Så fick ni ett längre kapitel igen :D Älskar att lägga in bilder som passar bra in i texten. Vad tycker ni? Nu förtjänar jag väl ändå över 15 Kommentarer för att jag sitter uppe 1 tiden och skriver, va? :D KOMMENTERA VAD NI TYCKER!<3 :D
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 38
Jag gick ut och satte mig i Alex bil. Jag log mot honom och sa:
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
När vi gick in där festen var märkte jag att många killar tittade på mig och några visslade till och med. Jag skrattade och gick fram till bordet där bålen och ölen stod. Alex hällde upp bål åt mig och honom och vi stod där och drack och pratade en stund. Många kom fram till honom och hälsade och på samma väg hälsade dem på mig också. Alex hade tydligen väldigt många vänner. Efter en stund blev Alex dragen till nåt ställe med några kompisar så jag stod bara där och kände mig osynlig. Men vafan är dethär? Jag skulle ju ha kul... tänkte jag. Just då kom det "On the floor" med Jennifer Lopez ft. Pitbull och jag måste bara dansa. Så jag la ner mitt bålglas och gick ut på dansgolvet och började dansa, även fast det inte var så många som dansade. Det kom fler och fler och dansade och till sist dansade ungefär alla. Jag hade väldigt kul. Sedan kom det på en tryckare. Alex kom fram till mig och frågade:
-Får jag lov?
-Jepp, sa jag och log mot honom. Han tog min hand och vi gick ut på dansgolvet. Jag la mina armar runt hans nacke och han la armarna runt min midja och drog mig närmare intill honom. Vi dansade länge och jag kände hur han kom närmare mig. Plötsligt stod vi så nära varann så våra nästippar och pannor rördes. Alex log mot mig och jag log tillbaks. Vi fortsatte dansa och plötsligt kysste Alex mig. Jag kysste tillbaks och log lite medans vi kysstes. Jag kände hur våra tungor nuddade och fortsatte kyssa honom.
Efter en stund avslutade jag kyssen och tittade in i hans blåa ögon. Jag log mot honom och märkte att många tittade på oss. Då rodnade jag lite. Vi fortsatte festa hela kvällen. Plötsligt kollade jag på klockan och den visade 02:14. Då fick jag panik. Jag drog i Alex arm och sa:
-Asså jag måste hem nu! Klockan är förfan över 2!
Han tog min hand och vi gick ut till hans bil. Han körde hem mig och före jag gick ut gav jag honom en puss och sa:
-Tack. Ses i skolan på måndag! Hej.
Sedan steg jag ut och sprang in i huset. Jag försökte vara så tyst som möjligt men sedan hörde jag röster från vardagsrummet. Hayley och pappa kom ut i hallen. De såg verkligen oroliga ut.
-Du skulle ju vara hemma för 2 timmar sedan! sa pappa argt. Jag tittade ner i golvet.
-Ledsen... mumlade jag.
-Vet du vad klockan är?! fortsatte han.
-Jag är ledsen! Jag glömde tiden! ursäktade jag.
-Vi har ringt en miljon gånger! Fattar du inte hur oroliga vi var?! Du får inte gå på några mer fester nu! sa pappa bestämt. Jag suckade och gick upp till mitt rum och bytte om. Sedan tvättade jag bort sminket och borstade tänderna. När jag var klar la jag mig i sängen men då kom tankarna på Justin krypande igen. Jag suckade och försökte sluta tänka på honom men det gick inte. Jag satte mig upp i sängen och gick ut på balkongen. Jag tittade upp mot himlen.
Jag tänkte "Varför ska det vara så svårt att komma över nån som har krossat ens hjärta? Jag borde ju hata Justin nu. Men jag älskar honom... Och jag behöver honom..." Jag suckade och gick in igen. Jag la mig ner i sängen och somnade.
NÄSTA MORGON
När jag vaknade kände jag mig otroligt trött. Jag tittade på klockan och den visade 13:21. Jag satte mig upp och drog på mig min morgonrock och gick ner till köket. Där satt Hayley och pappa. Jag satte mig vid bordet och tog åt mig av baconen. Medans jag åt pratade jag lite med pappa och Hayley och jag bad även om ursäkt för att jag inte hade kommit hem så tidigt som jag lovade. Jag hade utegångförbud i en vecka för att lära mig att inte göra om det, ha ha. När jag var klar gick jag upp till mitt rum om tog av mig mina kläder och gick och duschade. Sedan torkade jag håret och klädde på mig ett par mjukisbyxor och en hoodie. Sedan borstade jag tänderna och satte mig vid datorn. Jag startade datorn och när den hade uppdaterat färdigt loggade jag in på twitter och av gammal vana checkade jag Justins twitter. Han hade inte uppdaterat nåt. Jag tweetade "Tired as hell... Partying all night, sleep all day :D MY RULES! lol". Sedan såg jag hur någon tweetade "OMG! Justin and Selena!! Look!" och så en länk. Jag klickade på länken och såg en bild på Justin när han först kramade Selena, sedan gick han hand i hand med henne och så var han påväg att kyssa henne.
Jag kände hur tårarna brände innanför ögonlocken men höll dem tillbaka. Men sedan smet en tår ut och rann nerför min kind och den följdes av flera...
Dålig uppdatering, jag vet. lesden! Hoppas ni gillar det :) Är det för mycket bilder nu eller är det bra såhär? :D Vad tycker ni om novellen? :D Vill ni att jag ska bättra på nåt? :D
Nu ska jag försöka uppdatera med minst ett kapitel per dag så ni har nåt att läsa och jag nåt annat att tänka på än DANMARK! 5/4 dagar kvar<3 YAY<3 Men KOMMENTERA ER ÅSIKT NU<3 :D
Kram Madde
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
När vi gick in där festen var märkte jag att många killar tittade på mig och några visslade till och med. Jag skrattade och gick fram till bordet där bålen och ölen stod. Alex hällde upp bål åt mig och honom och vi stod där och drack och pratade en stund. Många kom fram till honom och hälsade och på samma väg hälsade dem på mig också. Alex hade tydligen väldigt många vänner. Efter en stund blev Alex dragen till nåt ställe med några kompisar så jag stod bara där och kände mig osynlig. Men vafan är dethär? Jag skulle ju ha kul... tänkte jag. Just då kom det "On the floor" med Jennifer Lopez ft. Pitbull och jag måste bara dansa. Så jag la ner mitt bålglas och gick ut på dansgolvet och började dansa, även fast det inte var så många som dansade. Det kom fler och fler och dansade och till sist dansade ungefär alla. Jag hade väldigt kul. Sedan kom det på en tryckare. Alex kom fram till mig och frågade:
-Får jag lov?
-Jepp, sa jag och log mot honom. Han tog min hand och vi gick ut på dansgolvet. Jag la mina armar runt hans nacke och han la armarna runt min midja och drog mig närmare intill honom. Vi dansade länge och jag kände hur han kom närmare mig. Plötsligt stod vi så nära varann så våra nästippar och pannor rördes. Alex log mot mig och jag log tillbaks. Vi fortsatte dansa och plötsligt kysste Alex mig. Jag kysste tillbaks och log lite medans vi kysstes. Jag kände hur våra tungor nuddade och fortsatte kyssa honom.
Efter en stund avslutade jag kyssen och tittade in i hans blåa ögon. Jag log mot honom och märkte att många tittade på oss. Då rodnade jag lite. Vi fortsatte festa hela kvällen. Plötsligt kollade jag på klockan och den visade 02:14. Då fick jag panik. Jag drog i Alex arm och sa:
-Asså jag måste hem nu! Klockan är förfan över 2!
Han tog min hand och vi gick ut till hans bil. Han körde hem mig och före jag gick ut gav jag honom en puss och sa:
-Tack. Ses i skolan på måndag! Hej.
Sedan steg jag ut och sprang in i huset. Jag försökte vara så tyst som möjligt men sedan hörde jag röster från vardagsrummet. Hayley och pappa kom ut i hallen. De såg verkligen oroliga ut.
-Du skulle ju vara hemma för 2 timmar sedan! sa pappa argt. Jag tittade ner i golvet.
-Ledsen... mumlade jag.
-Vet du vad klockan är?! fortsatte han.
-Jag är ledsen! Jag glömde tiden! ursäktade jag.
-Vi har ringt en miljon gånger! Fattar du inte hur oroliga vi var?! Du får inte gå på några mer fester nu! sa pappa bestämt. Jag suckade och gick upp till mitt rum och bytte om. Sedan tvättade jag bort sminket och borstade tänderna. När jag var klar la jag mig i sängen men då kom tankarna på Justin krypande igen. Jag suckade och försökte sluta tänka på honom men det gick inte. Jag satte mig upp i sängen och gick ut på balkongen. Jag tittade upp mot himlen.
Jag tänkte "Varför ska det vara så svårt att komma över nån som har krossat ens hjärta? Jag borde ju hata Justin nu. Men jag älskar honom... Och jag behöver honom..." Jag suckade och gick in igen. Jag la mig ner i sängen och somnade.
NÄSTA MORGON
När jag vaknade kände jag mig otroligt trött. Jag tittade på klockan och den visade 13:21. Jag satte mig upp och drog på mig min morgonrock och gick ner till köket. Där satt Hayley och pappa. Jag satte mig vid bordet och tog åt mig av baconen. Medans jag åt pratade jag lite med pappa och Hayley och jag bad även om ursäkt för att jag inte hade kommit hem så tidigt som jag lovade. Jag hade utegångförbud i en vecka för att lära mig att inte göra om det, ha ha. När jag var klar gick jag upp till mitt rum om tog av mig mina kläder och gick och duschade. Sedan torkade jag håret och klädde på mig ett par mjukisbyxor och en hoodie. Sedan borstade jag tänderna och satte mig vid datorn. Jag startade datorn och när den hade uppdaterat färdigt loggade jag in på twitter och av gammal vana checkade jag Justins twitter. Han hade inte uppdaterat nåt. Jag tweetade "Tired as hell... Partying all night, sleep all day :D MY RULES! lol". Sedan såg jag hur någon tweetade "OMG! Justin and Selena!! Look!" och så en länk. Jag klickade på länken och såg en bild på Justin när han först kramade Selena, sedan gick han hand i hand med henne och så var han påväg att kyssa henne.
Jag kände hur tårarna brände innanför ögonlocken men höll dem tillbaka. Men sedan smet en tår ut och rann nerför min kind och den följdes av flera...
Dålig uppdatering, jag vet. lesden! Hoppas ni gillar det :) Är det för mycket bilder nu eller är det bra såhär? :D Vad tycker ni om novellen? :D Vill ni att jag ska bättra på nåt? :D
Nu ska jag försöka uppdatera med minst ett kapitel per dag så ni har nåt att läsa och jag nåt annat att tänka på än DANMARK! 5/4 dagar kvar<3 YAY<3 Men KOMMENTERA ER ÅSIKT NU<3 :D
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 37
-Uhm... Jo, jag undrar om du skulle vilja... Gå ut nån dag? Kanske imorgon eller så? frågade han och log osäkert. Jag log mot honom och nickade.
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Justins perspektiv:
Nu hade jag försökt. Nu var mina chanser över. Nu var det tid att gå vidare eftersom Amanda tydligen ville göra det och skulle göra det. Jag tog upp min telefon och såg att jag hade fått ett sms. Från Selena. "Hej! Vill du hitta på nåt ikväll? Som bio eller nåt sånt? Eller kanske ta en fika? Kram Sel :)". Jag suckade lite och tänkte på Amanda. "Jag förlåter dig men jag är inte dum nog att lita på dig igen..." hade hon sagt. Jag suckade igen och svarade. "Okej. Går det vid sju-tiden? Vi kan väl ta en fika? Kram JB" svarade jag. Det räckte inte länge förrän jag fick ett svar. "Visst. Ska vi ses på kaféet lite utanför stan, du vet? Kram". Jag svarade "Okej, Kram" och så steg jag upp. Jag tittade på klockan. 18:12 visade den. Jag suckade och gick ner till vardagsrummet. Mamma satt där och läste nåt. Jag satte mig ner i soffan och la på tv:n. Mamma tittade på mig.
-Jag drar ut ikväll med Selena, sa jag.
-Jaså? Gör du? sa mamma. Jag nickade.
-Mm... svarade jag och zappade mellan kanalerna. Till slut hittade jag något ok att titta på.
-Så, har du tänkt på alla dina fans? Vad ska dom säga? undrade mamma. Jag suckade.
-Vi drar till et fik utanför staden, och så kommer ju Kenny och Selenas livvakter med, oroa dig inte, sa jag. Mamma suckade.
-Jaja, jag är bara orolig över vad pressen ska säga när dom ser dig tillsammans med Selena nu när du har varit ihop med Amanda, sa hon. Jag suckade.
-Mamma. Det är över mellan mig och Amanda, för länge sen. Hon tänker gå vidare, och det måste jag också göra! Låt mig nu träffa vem jag vill, sa jag och tittade på klockan. 18:27. Suck. Tiden går så långsamt. Jag tittade på tv-rutan men uppfattade inte vad som hände. Jag fick bara en flashback från när jag och Amanda var på stranden. Allt tog slut så snabbt och allt var mitt fel. Och nu ville hon gå vidare. Suck...
Efter vad som kändes som 100 år så var klockan 5 i 7 och jag gick ut och körde till kaféet. Jag hade ringt Kenny och sagt att han skulle komma dit, så han var väl på väg. Jag satt i bilen och väntade tills jag såg hans bil komma, då steg jag ut. Han kom fram till mig.
-Så du ska träffa Selena? Really? sa han och skrattade. Jag nickade. Efter en stund såg jag Selenas bil. Hons teg ut och kom fram till mig. Jag kramade henne och så gick vi in i caféet.
Amandas perspektiv:
När jag kom hem från skolan hade jag lagt mig ner på sängen och somnat. När jag vaknade var klockan 19:04. Och fredag var det också. Jävlar då jag nu bodde i L.A och inte kände nån. Jag checkade min telefon och såg att jag hade ett sms. Det var från ett okänt nummer. "Hej! Det är en fest ikväll klockan 9 här i L.A, undrar om du vill komma med mig? :) Kram Alex". Jag log för mig själv och svarade. "Skulle vara kul :) Kommer du och hämtar mig då eller? Kram Mandy". Jag fick snabbt ett svar. "Visst, jag kommer kvart före, går det bra? :)". "Jo :) See ya then ;)" svarade jag och hoppade upp ur sängen och sprang till garderoben. Jag tittade igenom alla mina klänningar och till sist valde jag en svart klänning. Jag drog av mig kläderna och hoppade i duschen. När jag var klar fönade jag håret och lockade det. Sedan klädde jag på mig klänningen och sminkade mig. När jag var klar sökte jag upp ett par högklackade skor som var guldfärgade.
Jag gick ner till vardagsrummet och sa till pappa och Hayley:
-Jag drar till en fest, jag lovar att vara försiktig. Men jag går dit för att hitta nya vänner.
De nickade.
-Okej, men drick nu inte så mycket då, okej? sa pappa. Jag nickade.
-Lovar, sa jag. Jag hörde hur en bil tutade där utanför och jag förstod att det var Alex. Jag tog på mig en kort jacka och så tog jag min handväska där jag hade mina viktigaste saker, som telefon, lite smink och sånt. Jag gick ut och satte mig i Alex bil. Jag log mot honom och sa:
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
Kanske ett lite längre inlägg. Hoppas ni gillar det :) Okej. Nu gör vi såhär. Om jag får 8 kommentarer så får ni ett inlägg imrn också :) Deal? Okej :)
Kram Madde
Och BTW. Vill ni ha mer bilder i inläggen? :)
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Justins perspektiv:
Nu hade jag försökt. Nu var mina chanser över. Nu var det tid att gå vidare eftersom Amanda tydligen ville göra det och skulle göra det. Jag tog upp min telefon och såg att jag hade fått ett sms. Från Selena. "Hej! Vill du hitta på nåt ikväll? Som bio eller nåt sånt? Eller kanske ta en fika? Kram Sel :)". Jag suckade lite och tänkte på Amanda. "Jag förlåter dig men jag är inte dum nog att lita på dig igen..." hade hon sagt. Jag suckade igen och svarade. "Okej. Går det vid sju-tiden? Vi kan väl ta en fika? Kram JB" svarade jag. Det räckte inte länge förrän jag fick ett svar. "Visst. Ska vi ses på kaféet lite utanför stan, du vet? Kram". Jag svarade "Okej, Kram" och så steg jag upp. Jag tittade på klockan. 18:12 visade den. Jag suckade och gick ner till vardagsrummet. Mamma satt där och läste nåt. Jag satte mig ner i soffan och la på tv:n. Mamma tittade på mig.
-Jag drar ut ikväll med Selena, sa jag.
-Jaså? Gör du? sa mamma. Jag nickade.
-Mm... svarade jag och zappade mellan kanalerna. Till slut hittade jag något ok att titta på.
-Så, har du tänkt på alla dina fans? Vad ska dom säga? undrade mamma. Jag suckade.
-Vi drar till et fik utanför staden, och så kommer ju Kenny och Selenas livvakter med, oroa dig inte, sa jag. Mamma suckade.
-Jaja, jag är bara orolig över vad pressen ska säga när dom ser dig tillsammans med Selena nu när du har varit ihop med Amanda, sa hon. Jag suckade.
-Mamma. Det är över mellan mig och Amanda, för länge sen. Hon tänker gå vidare, och det måste jag också göra! Låt mig nu träffa vem jag vill, sa jag och tittade på klockan. 18:27. Suck. Tiden går så långsamt. Jag tittade på tv-rutan men uppfattade inte vad som hände. Jag fick bara en flashback från när jag och Amanda var på stranden. Allt tog slut så snabbt och allt var mitt fel. Och nu ville hon gå vidare. Suck...
Efter vad som kändes som 100 år så var klockan 5 i 7 och jag gick ut och körde till kaféet. Jag hade ringt Kenny och sagt att han skulle komma dit, så han var väl på väg. Jag satt i bilen och väntade tills jag såg hans bil komma, då steg jag ut. Han kom fram till mig.
-Så du ska träffa Selena? Really? sa han och skrattade. Jag nickade. Efter en stund såg jag Selenas bil. Hons teg ut och kom fram till mig. Jag kramade henne och så gick vi in i caféet.
Amandas perspektiv:
När jag kom hem från skolan hade jag lagt mig ner på sängen och somnat. När jag vaknade var klockan 19:04. Och fredag var det också. Jävlar då jag nu bodde i L.A och inte kände nån. Jag checkade min telefon och såg att jag hade ett sms. Det var från ett okänt nummer. "Hej! Det är en fest ikväll klockan 9 här i L.A, undrar om du vill komma med mig? :) Kram Alex". Jag log för mig själv och svarade. "Skulle vara kul :) Kommer du och hämtar mig då eller? Kram Mandy". Jag fick snabbt ett svar. "Visst, jag kommer kvart före, går det bra? :)". "Jo :) See ya then ;)" svarade jag och hoppade upp ur sängen och sprang till garderoben. Jag tittade igenom alla mina klänningar och till sist valde jag en svart klänning. Jag drog av mig kläderna och hoppade i duschen. När jag var klar fönade jag håret och lockade det. Sedan klädde jag på mig klänningen och sminkade mig. När jag var klar sökte jag upp ett par högklackade skor som var guldfärgade.
Jag gick ner till vardagsrummet och sa till pappa och Hayley:
-Jag drar till en fest, jag lovar att vara försiktig. Men jag går dit för att hitta nya vänner.
De nickade.
-Okej, men drick nu inte så mycket då, okej? sa pappa. Jag nickade.
-Lovar, sa jag. Jag hörde hur en bil tutade där utanför och jag förstod att det var Alex. Jag tog på mig en kort jacka och så tog jag min handväska där jag hade mina viktigaste saker, som telefon, lite smink och sånt. Jag gick ut och satte mig i Alex bil. Jag log mot honom och sa:
-Hej!
Han log på sitt sexiga sätt mot mig och så sa han:
-Hej, du är vacker ikväll.
-Haha, tack, du ser inte heller så dum ut, sa jag och blinkade. Han skrattade och började köra. Nu var hela kvällen om att dansa, träffa folk och ha kuloch inte en endaste tanke skulle jag spendera på JUstin. Så kanske jag äntligen kunde gå vidare...
Kanske ett lite längre inlägg. Hoppas ni gillar det :) Okej. Nu gör vi såhär. Om jag får 8 kommentarer så får ni ett inlägg imrn också :) Deal? Okej :)
Kram Madde
Och BTW. Vill ni ha mer bilder i inläggen? :)
Svar på tal
Svarten97 om Mobilblogg - Ang. uppdateringen:
Vet du när Justin kommer till Danmark?
SVAR: Alltså hans konsert är den 1:a April, alltså nästa veckas fredag. Om det var det du undrade. Men jag tror han kommer dit den 31:a Mars. Men jag är inte säker. Hoppas du fick svar på det du undrade :)
Kram!
Ps. Nu ska jag skriva nästa kapitel, så ni får ut det ikväll, LOVAR!<3
Mobilblogg - Ledsen.
Ledsen för att ni inte fått nåt kapitel idag. Jag är verkligen skit på att uppdatera. Har inte haft tillgång till dator på hela dagen och nu är kl. 11 i Finland och jag har matteprov imorgon så jag måste verkligen börja sova nu och jag är så trött. Just nu har jag mkt i skolan så jag hoppas ni förstår om uppdateringen suger. Än en gång, jag är ledsen. Godnatt! Kram Madde
Mobilblogg - Ang. uppdateringen
Ledsen för jättedålig uppdatering. Verkligen. Idag får ni inget inlägg men imorgon får ni åtm. 1 inlägg. Ska verkligen försöka bättra mig! Till er som fortsätter läsa min novell, tack<3 Det betyder verkligen mycket<3 Kram Madde
No Matter What, Kapitel 36
-Okej, vad sa han? frågade jag.
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Jag vaknade av att jag fick ett sms. Jag tog upp telefonen och läste det. "Hur mår du Mandy? Är L.A nice? Sett några snygga killar? ;) Kram Olivia" stod det. Jag skrattade lite och knappade in ett svar. "Mår bra. Justin kom idag hit osv. Berättar när vi pratar i telefon. L.A är nice, men har inga kompisar :( Men nog finns det snygga killar ;) kram Mandy" svarade jag. Det räckte inte länge före jag fick ett svar. "WTF?! Ring mig så berättar du precis hela skiten!". Jag ringde henne och berättade allt. Hon var tyst hela tiden och när jag slutade prata sa hon:
-Sa han hur han fick din adress?
Hon lät osäker på något sätt.
-Nä, det gjorde han inte, men skulle gärna vilja veta hur... sa jag. Olivia tog ett djupt andetag.
-Jo, Mandy, det är så att jag gav din adress till honom... mumlade hon.
-VA?! nästan skrek jag. Olivia suckade.
-Asså han kom när du hade åkt och sa att han älskar dig och massa annat och så till sist gav jag mig och gav din adress till honom, snälla var inte arg! sa hon. Jag suckade.
-Äh, det gör inget, men jag måste gå nu, det är mat, älskar dig, du är den bästa bästis man kan ha, sa jag.
-Okej, älskar dig med, och du med, kram, sa Olivia och så la jag på. Jag gick ner till köket och satte mig ner vid bordet och började äta.
-Hur var skoldagen då? frågade pappa.
-Bra, svarade jag och log mot honom. Han log tillbaka och så pratade han lite med Hayley. När jag var klar la jag mina kärl i diskmaskinen och så gick jag upp till mitt rum. Jag gjorde läxorna och så bytte jag om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan satte jag mig i sängen, tog datorn och loggade in på twitter. Jag tweetade "You gotta forgive if you want to move on. That's just life. Forgive but don't be stupid enough to trust the person again" tweetade jag och så checkade jag Justins twitter. "I tried, I really did... Goodnight :)" hade han tweetat för en halv timme sedan. Jag tweetade "Gonna go sleep now, goodnight twitter world!" och så stängde jag av datorn. Jag la mig ner i sängen och somnade fort.
NÄSTA DAG
Jag vaknade när väckarklockan ringde. Jag suckade och steg upp. Jag klädde på mig och så gick jag ner till köket och åt frukost. Sedan gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna och så tog jag mina saker och gick. Jag körde till skolan och när jag kom fram gick jag lugnt in i skolan och till mitt skåp. Alla tittade lite på mig. När jag stod vid mitt skåp kom Alex fram till mig. Han log på ett sexigt sätt och så sa han:
-Hej Amanda. Hur mår du då?
Jag log mot honom och svarade:
-Nämen hej Alex, jodu, bara bra, du då?
-Är så jävla trött, sov inte nåt inatt nästan, svarade han. Jag skrattade.
-Vem tänkte du på då? frågade jag och flinade mot honom. Han skrattade.
-Dig, sa han och blinkade. Det ringde in. Jag log mot Alex och så gick jag till klassen.
Timmarna före lunchen gick fort och när det blev lunch gick jag till matsalen och tog mat åt mig och satte mig vid ett bord för två. Efter en stund kom Matilda och satte sig ner. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Hur går det då? Jag såg att du pratade med Alex, du gillar honom, va? sa Matilda. Jag skakade på huvudet.
-Du vet, han är snygg oså, men jag träffade honom igår, duh, sa jag och skrattade. Matilda tittade på mig.
-Aa, han äre, men Jasmine kommer döda dig om du börjar dejta honom, sa hon. Jag log mot henne.
-Ännu bättre, sa jag och skrattade. Vi satt och pratade en lång stund men sedan gick Matilda för hon måste fixa nåt före nästa lektion. Jag satt kvar och bara tänkte. Då kom Alex fram till mig och satte sig ner.
-Uhm... Jo, jag undrar om du skulle vilja... Gå ut nån dag? Kanske imorgon eller så? frågade han och log osäkert. Jag log mot honom och nickade.
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Detta skrev jag mellan torsdag och fredag så ni skulle få nått kapitel på helgen. Hoppas ni gillar det :) KOMMENTERA NU MYCKET!<3
Kram Madde
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Jag vaknade av att jag fick ett sms. Jag tog upp telefonen och läste det. "Hur mår du Mandy? Är L.A nice? Sett några snygga killar? ;) Kram Olivia" stod det. Jag skrattade lite och knappade in ett svar. "Mår bra. Justin kom idag hit osv. Berättar när vi pratar i telefon. L.A är nice, men har inga kompisar :( Men nog finns det snygga killar ;) kram Mandy" svarade jag. Det räckte inte länge före jag fick ett svar. "WTF?! Ring mig så berättar du precis hela skiten!". Jag ringde henne och berättade allt. Hon var tyst hela tiden och när jag slutade prata sa hon:
-Sa han hur han fick din adress?
Hon lät osäker på något sätt.
-Nä, det gjorde han inte, men skulle gärna vilja veta hur... sa jag. Olivia tog ett djupt andetag.
-Jo, Mandy, det är så att jag gav din adress till honom... mumlade hon.
-VA?! nästan skrek jag. Olivia suckade.
-Asså han kom när du hade åkt och sa att han älskar dig och massa annat och så till sist gav jag mig och gav din adress till honom, snälla var inte arg! sa hon. Jag suckade.
-Äh, det gör inget, men jag måste gå nu, det är mat, älskar dig, du är den bästa bästis man kan ha, sa jag.
-Okej, älskar dig med, och du med, kram, sa Olivia och så la jag på. Jag gick ner till köket och satte mig ner vid bordet och började äta.
-Hur var skoldagen då? frågade pappa.
-Bra, svarade jag och log mot honom. Han log tillbaka och så pratade han lite med Hayley. När jag var klar la jag mina kärl i diskmaskinen och så gick jag upp till mitt rum. Jag gjorde läxorna och så bytte jag om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan satte jag mig i sängen, tog datorn och loggade in på twitter. Jag tweetade "You gotta forgive if you want to move on. That's just life. Forgive but don't be stupid enough to trust the person again" tweetade jag och så checkade jag Justins twitter. "I tried, I really did... Goodnight :)" hade han tweetat för en halv timme sedan. Jag tweetade "Gonna go sleep now, goodnight twitter world!" och så stängde jag av datorn. Jag la mig ner i sängen och somnade fort.
NÄSTA DAG
Jag vaknade när väckarklockan ringde. Jag suckade och steg upp. Jag klädde på mig och så gick jag ner till köket och åt frukost. Sedan gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna och så tog jag mina saker och gick. Jag körde till skolan och när jag kom fram gick jag lugnt in i skolan och till mitt skåp. Alla tittade lite på mig. När jag stod vid mitt skåp kom Alex fram till mig. Han log på ett sexigt sätt och så sa han:
-Hej Amanda. Hur mår du då?
Jag log mot honom och svarade:
-Nämen hej Alex, jodu, bara bra, du då?
-Är så jävla trött, sov inte nåt inatt nästan, svarade han. Jag skrattade.
-Vem tänkte du på då? frågade jag och flinade mot honom. Han skrattade.
-Dig, sa han och blinkade. Det ringde in. Jag log mot Alex och så gick jag till klassen.
Timmarna före lunchen gick fort och när det blev lunch gick jag till matsalen och tog mat åt mig och satte mig vid ett bord för två. Efter en stund kom Matilda och satte sig ner. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Hur går det då? Jag såg att du pratade med Alex, du gillar honom, va? sa Matilda. Jag skakade på huvudet.
-Du vet, han är snygg oså, men jag träffade honom igår, duh, sa jag och skrattade. Matilda tittade på mig.
-Aa, han äre, men Jasmine kommer döda dig om du börjar dejta honom, sa hon. Jag log mot henne.
-Ännu bättre, sa jag och skrattade. Vi satt och pratade en lång stund men sedan gick Matilda för hon måste fixa nåt före nästa lektion. Jag satt kvar och bara tänkte. Då kom Alex fram till mig och satte sig ner.
-Uhm... Jo, jag undrar om du skulle vilja... Gå ut nån dag? Kanske imorgon eller så? frågade han och log osäkert. Jag log mot honom och nickade.
-Visst, det går bra, sa jag, du kan få mitt nummer så kan vi ju ringas eller så.
Jag gav mitt nummer till honom och han log sitt charmiga leende och så sa han:
-Schysst.
Han gick iväg och jag steg också upp och förde bort min bricka och så gick jag till mitt skåp. Jag sms:ade Olivia. "Jag har en dejt med skolans populäraste kille ;) Han är skitsnygg!<3 ;) :D xxx Mandy" skickade jag och så gick jag till nästa lektion...
Detta skrev jag mellan torsdag och fredag så ni skulle få nått kapitel på helgen. Hoppas ni gillar det :) KOMMENTERA NU MYCKET!<3
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 35
Vi skulle rita något som betyder väldigt mycket för oss. Jag satt en lång stund och tänkte och så kom jag på det. Jag började rita ett hjärta. När det var klart började jag rita min familj och mina närmaste vänner. Och så till sist skrev jag "Jag är så tacksam för allt jag har. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och de bästa vännerna nånsin och jag älskar dem med hela mitt hjärta.". Jag tittade på min teckning och tänkte en stund, så började jag rita dit Justin också...
När lektionen var över gick jag till mitt skåp och la in mina saker och så gick jag till lunchen. Jag tog av maten och så satte jag mig ner vid ett bord. Jag satt där och åt när 2 killar kom fram till mig. De var riktigt snygga.
-Kan vi sätta oss? frågade de och utan att vänta på svar satte dom sig.
-Så, du är ny här va? frågade den ena killen och log på ett sexigt sätt. Jag log tillbaka.
-Yeah, svarade jag och fortsatte äta. Killarna tittade på mig.
-Varifrån äru? frågade den andra killen.
-Nashville baby, sa jag och tittade på honom och log. Han log tillbaka.
-Okej, men jag heter Alex, och det där är Jaxon, trevligt att träffas, sa killen och räckte fram handen.
-Amanda, sa jag och skakade hand med honom och sedan skakade jag hand med killen som hette Jaxon.
-Trevligt att träffas, sa jag och log mot dem. Klara och Jasmine kom fram till vårt bord. De fejklog mot mig och så sa Jasmine:
-Så ni sitter här med henne. Ska ni inte komma och sitta med oss istället?
Hon log sockersött mot dem. De tittade på henne och så på mig. Sedan sa Alex:
-Näe... Amanda är ju ny, hon har ingen att sitta med. Så vi sitter nog här.
Han log. Jasmine fejklog och Klara gjorde detsamma.
-Men kom igen! Hon kan ju inte vara så intressan! sa Klara. Killarna skrattade.
-Hon är ny, vi vill lära känna henne, och vi känner redan dig, sa Jaxon. Jasmine fnös.
-Jasmine, ge dig nu, jag kommer ändå inte dejta nån av dem... Än, sa jag och skrattade åt hennes ansiktsuttryck. Hon suckade och så vände hon på klacken och gick. Jag satt och pratade med Alex och Jaxon på lunchen och de var verkligen trevliga. När lunchen var över gick jag till nästa klass. Skoldagen gick fort och när jag kom hem ropade jag "hej!" för att se om någon var hemma. Hayley kom ut i hallen. Hon kramade mig och sa:
-Du har besök. Gå upp på ditt rum.
Hon log mot mig och jag tog av mig skorna och jackan och så gick jag upp till mitt rum. När jag kom in satt Justin på min säng. Jag trodde jag drömde. Han såg ganska osäker ut.
-Justin? frågade jag, vad fan?! Drömmer jag?
-Näe... sa han och log lite prövande. Jag stirrade på honom.
-Justin, hur i hela världen fick du min adress?! frågade jag och lät irriterad.
-Uh... Det är inte viktigt just nu... Snälla Amanda, förlåt mig, sa han och tittade på mig. Jag tittade på honom och fick en flashback. Jag kom ihåg när vi grälade och jag sprang efter honom och kysste honom. Han förlät mig så snabbt. Men det var kanske inte ändå samma sak. Jag menar, nu har han ju hånglat med Selena och allt. Jag skakade på huvudet åt honom.
-Justin... Jag förlåter dig... Men jag är inte dum nog att lita på dig. Du hånglade med Selena och nu är det dags för mig att gå vidare. Och för att kunna göra det måste jag förlåta dig. Men Justin, jag litar inte på dig mer, så är det bara, du kan inte försöka mer, sa jag. Justin tittade ner i golvet. Jag såg att det rann en tår nerför hans kind. Han tittade upp igen och så gick han om mig och ut ur rummet.
-Ledsen för allt jag har gjort och jag älskar dig, hejdå... sa han och så gick han. Jag tittade efter honom en stund och så satte jag mig på sängen. Inga tårar kom, igenting. Allt kändes bara tomt. Så tomt. Jag tittade ut genom fönstret och jag tänkte inte ens. Allt var bara så tomt. Jag hörde hur Hayley ropade på mig men jag rörde inte en min. Nu hade jag förlåtit honom och så var det dags att gå vidare. Nice. Efter en stund knackade det på dörren och in kom Hayley.
-Varför svarar du inte? frågade hon. Jag ryckte på axlarna.
-Allt är så tomt, mumlade jag. Hon satte sig ner på sängen.
-Hur var första skoldagen? frågade hon istället.
-Helt okej, svarade jag och ryckte på axlarna. Hayley tittade på mig.
-Träffade du nån trevlig? frågade hon nyfiket. Jag ryckte på axlarna.
-Ja, det gjorde jag väl, svarade jag. Hayley kramade mig.
-När kom Justin hit? frågade jag efter en stund.
-Kanske 15 minuter före du kom hem, svarade Hayley.
-Okej, vad sa han? frågade jag.
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Så nu äntligen fick ni ett kapitel :) Hoppas ni gillar det! :) Uppdateringen kommer inte vara den bästa men jag ska skriva åtm. ett kapitel nu som jag kommer posta på helgen.
KOMMENTERA :)
Kram Madde
När lektionen var över gick jag till mitt skåp och la in mina saker och så gick jag till lunchen. Jag tog av maten och så satte jag mig ner vid ett bord. Jag satt där och åt när 2 killar kom fram till mig. De var riktigt snygga.
-Kan vi sätta oss? frågade de och utan att vänta på svar satte dom sig.
-Så, du är ny här va? frågade den ena killen och log på ett sexigt sätt. Jag log tillbaka.
-Yeah, svarade jag och fortsatte äta. Killarna tittade på mig.
-Varifrån äru? frågade den andra killen.
-Nashville baby, sa jag och tittade på honom och log. Han log tillbaka.
-Okej, men jag heter Alex, och det där är Jaxon, trevligt att träffas, sa killen och räckte fram handen.
-Amanda, sa jag och skakade hand med honom och sedan skakade jag hand med killen som hette Jaxon.
-Trevligt att träffas, sa jag och log mot dem. Klara och Jasmine kom fram till vårt bord. De fejklog mot mig och så sa Jasmine:
-Så ni sitter här med henne. Ska ni inte komma och sitta med oss istället?
Hon log sockersött mot dem. De tittade på henne och så på mig. Sedan sa Alex:
-Näe... Amanda är ju ny, hon har ingen att sitta med. Så vi sitter nog här.
Han log. Jasmine fejklog och Klara gjorde detsamma.
-Men kom igen! Hon kan ju inte vara så intressan! sa Klara. Killarna skrattade.
-Hon är ny, vi vill lära känna henne, och vi känner redan dig, sa Jaxon. Jasmine fnös.
-Jasmine, ge dig nu, jag kommer ändå inte dejta nån av dem... Än, sa jag och skrattade åt hennes ansiktsuttryck. Hon suckade och så vände hon på klacken och gick. Jag satt och pratade med Alex och Jaxon på lunchen och de var verkligen trevliga. När lunchen var över gick jag till nästa klass. Skoldagen gick fort och när jag kom hem ropade jag "hej!" för att se om någon var hemma. Hayley kom ut i hallen. Hon kramade mig och sa:
-Du har besök. Gå upp på ditt rum.
Hon log mot mig och jag tog av mig skorna och jackan och så gick jag upp till mitt rum. När jag kom in satt Justin på min säng. Jag trodde jag drömde. Han såg ganska osäker ut.
-Justin? frågade jag, vad fan?! Drömmer jag?
-Näe... sa han och log lite prövande. Jag stirrade på honom.
-Justin, hur i hela världen fick du min adress?! frågade jag och lät irriterad.
-Uh... Det är inte viktigt just nu... Snälla Amanda, förlåt mig, sa han och tittade på mig. Jag tittade på honom och fick en flashback. Jag kom ihåg när vi grälade och jag sprang efter honom och kysste honom. Han förlät mig så snabbt. Men det var kanske inte ändå samma sak. Jag menar, nu har han ju hånglat med Selena och allt. Jag skakade på huvudet åt honom.
-Justin... Jag förlåter dig... Men jag är inte dum nog att lita på dig. Du hånglade med Selena och nu är det dags för mig att gå vidare. Och för att kunna göra det måste jag förlåta dig. Men Justin, jag litar inte på dig mer, så är det bara, du kan inte försöka mer, sa jag. Justin tittade ner i golvet. Jag såg att det rann en tår nerför hans kind. Han tittade upp igen och så gick han om mig och ut ur rummet.
-Ledsen för allt jag har gjort och jag älskar dig, hejdå... sa han och så gick han. Jag tittade efter honom en stund och så satte jag mig på sängen. Inga tårar kom, igenting. Allt kändes bara tomt. Så tomt. Jag tittade ut genom fönstret och jag tänkte inte ens. Allt var bara så tomt. Jag hörde hur Hayley ropade på mig men jag rörde inte en min. Nu hade jag förlåtit honom och så var det dags att gå vidare. Nice. Efter en stund knackade det på dörren och in kom Hayley.
-Varför svarar du inte? frågade hon. Jag ryckte på axlarna.
-Allt är så tomt, mumlade jag. Hon satte sig ner på sängen.
-Hur var första skoldagen? frågade hon istället.
-Helt okej, svarade jag och ryckte på axlarna. Hayley tittade på mig.
-Träffade du nån trevlig? frågade hon nyfiket. Jag ryckte på axlarna.
-Ja, det gjorde jag väl, svarade jag. Hayley kramade mig.
-När kom Justin hit? frågade jag efter en stund.
-Kanske 15 minuter före du kom hem, svarade Hayley.
-Okej, vad sa han? frågade jag.
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Så nu äntligen fick ni ett kapitel :) Hoppas ni gillar det! :) Uppdateringen kommer inte vara den bästa men jag ska skriva åtm. ett kapitel nu som jag kommer posta på helgen.
KOMMENTERA :)
Kram Madde
Mobilblogg - Ang. uppdateringen
Hej! Jag vet att uppdateringen suger men idag får ni åtminstone ett kapitel. Ska försöka skriva till helgen några kapitel idag också eftersom jag är borta på helgen. Men jag har varit upptagen med skola och sånt som kommer före så därför har jag inte skrivit. Men hoppas ni förstår och tack för att du läser min blogg! :D Kram Madde
No Matter What, Kapitel 34
"If you have to choose, I hope you choose the one that means the most to you" sjunger han ju i sången. Det fick mig att tänka. Att välja det som betyder mest för mig. Hade jag inget val när jag lämnade Justin. Kunde jag inte välja att förlåta och gå vidare? Jo, det kunde jag. Jag skulle kunna förlåta honom och gå vidare, eller så kan jag stanna på samma ställe och vara sur på honom för resten av livet. Jag låg i min säng och tänkte en lång stund. Till sist somnade jag med Justin i tankarna...
Jag balanserade på en lina högt uppe. Tusentals människor tittade på mig. Jag var livrädd att jag skulle falla. Jag fortsatte balansera på linan och försökte att inte titta ner. när jag var nästan framme vid andra sidan föll jag.
-Amanda, vakna, du kommer försent till skolan annars! hörde jag Hayleys röst.
Jag öppnade jag ögonen och tittade på klockan. 08:45.
-Shit!
Hayley gick ut ur rummet och stängde dörren. Jag satte mig fort upp och satte på mig en tunika och ett par leggings. Sedan borstade jag håret och drog på lite mascara och läppglans. Jag sprang ner till hallen med väskan på ryggen och telefonen i handen. Jag drog på mig mina skor och så tog jag bilnycklarna och rusade ut till min bil. Jag startade bilen och började köra till skolan. När jag kom till skolan tittade alla lite konstigt på mig eftersom att jag var ny. Jag gick till rektorns rum och knackade på, sedan steg jag in.
-Hej, jag är de nya tjejen, Amanda Knight, sa jag och skakade hand med rektorn. Han gav mig ett chema och så en nyckel till mitt skåp. 143 hade jag som nummer på skåpet. "I love you" tänkte jag direkt. Jag gick till första klassen och knackade på dörren. Någon ropade "Kom in" och jag steg in i klassen. Alla tittade på mig.
-Hej, jag är den nya tjejen, sa jag till läraren. Hon tittade på mig.
-Oh, välkommen. Du kan berätta lite om dig själv till klassen, sa hon. Jag nickade.
-Så jag kommer från Nashville, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru. Jag heter Amanda Knight, berättade jag.
-Hej! Du liknar Justin Biebers ex-flickvän! Hon heter ju också Amanda! sa en tjej och tittade på mig. Jag fejklog mot henne och så sa jag:
-Mm... Jag får höra det ganska så ofta.
-Och hon flyttade ju hit! Och tweetade att hon skulle gå på denna skola! fortsatte tjejen. Jag suckade. Great, nu förstår väl alla.
-Jag vet... Jag var en Belieber, sa jag och gick och satte mig. Lektionen började och jag lyssnade inte alls. Lektionen tog fort slut och jag gick ut ur klassen. Tjejen som hade kommit på att jag är Justins ex kom fram till mig.
-Hej, Jag heter Matilda, trevligt att träffas, sa hon och vi skakade hand.
-Hej, sa jag. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Äru Justins ex? frågade hon nyfiket. Jag suckade.
-Asså... började jag men ändrade mig, jag tänkte berätta sanningen.
-Aa... Jag är hans ex, men det är inget jag är stolt över precis, sa jag och började gå mot mitt skåp. Matilda följde efter.
-Vadå inte stolt över? Han är ju sjukt snygg! sa Matilda. Jag skrattade.
-Men inte speciellt snäll, mumlade jag.
-Va?! sa Matilda och tittade på mig som om jag hade sagt att världen skulle gå under. Jag skrattade åt hennes ansikte.
-Vadå inte snäll?! Äru jävla seriös?! frågade Matilda med ett chockat ansiktsuttryck. Jag skrattade.
-Jag är jävla seriös, sa jag och öppnade mitt skåp. Matilda fortsatte titta på mig.
-Seriöst?! Men... Han verkar ju så snäll! Och rolig! Och snygg! Och alldeles underbar...
-Jo tjena, sa jag och tittade på mitt chema. Bild stod det. Jag la in mina böcker och gick till nästa klassrum. Jag satte mig vid en bänk. Efter en stund kom två tjejer fram till bänken. De tittade på mig.
-Och vem är du? frågade den ena kaksigt. Jag tittade på henne och fejklog.
-Hej, jag heter Amanda, trevligt att träffas, sa jag med tillgjord röst och räckte fram handen. Tjejen tittade på den och sedan tittade hon på mig.
-Asså, vi ska sitta där, så flytta på dig, sa tjejen och den andra tjejen nickade och sa "Mmm". Jag skrattade.
-Det finns goot om plats i den här klassen, Miss perfect, sa jag och tog fram telefonen för att tittade på ett sms som jag just hade fått. Det var från Justin. "Jag är ledsen för att jag har sårat dig. Hoppas att vi nån gång träffas igen, hörde att du hade flyttat till L.A. Hoppas du har det bra, älskar dig fortfarande xoxo Justin" stod det. Jag var på väg att börja gråta kändes det som och jag fick en klump i halsen. Jag raderade sms:et och jsut då kom läraren in.
-Klara och Jasmine, sätt er, sa hon. Tjejerna som stod vid bänken där jag satt suckade.
-Men hon här tjejen sitter på vår plats! sa ena tjejen. Läraren skrattade.
-Men det finns gott om plats i klassen, sätt er nu, sa hon. Tjejerna suckade och gick och satte sig på nåt annat ställe. Läraren tittade på mig.
-Du måste vara ny här, sant? Jag heter Mrs. Andrews, det är jag som äger skolan, som du kanske fattar, vill du berätta nåt om dig själv så får du, sa hon och log mot mig.
-Jag heter Amanda Knight och är från Nashville, kom hit igår så allt är liksom nytt för mig, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru, berättade jag.
-Var är din mamma då? frågade Mrs. Andrews nyfiket. Jag suckade.
-Hon är i Nashville... sa jag. Mrs. Andrews nickade och började lektionen. Vi skulle rita något som betyder väldigt mycket för oss. Jag satt en lång stund och tänkte och så kom jag på det. Jag började rita ett hjärta. När det var klart började jag rita min familj och mina närmaste vänner. Och så till sist skrev jag "Jag är så tacksam för allt jag har. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och de bästa vännerna nånsin och jag älskar dem med hela mitt hjärta.". Jag tittade på min teckning och tänkte en stund, så började jag rita dit Justin också...
Ledsen för jätte dålig uppdatering. Hoppas ni gillar kapitlet. KOMMENTERA :) <3
Kram Madde
Jag balanserade på en lina högt uppe. Tusentals människor tittade på mig. Jag var livrädd att jag skulle falla. Jag fortsatte balansera på linan och försökte att inte titta ner. när jag var nästan framme vid andra sidan föll jag.
-Amanda, vakna, du kommer försent till skolan annars! hörde jag Hayleys röst.
Jag öppnade jag ögonen och tittade på klockan. 08:45.
-Shit!
Hayley gick ut ur rummet och stängde dörren. Jag satte mig fort upp och satte på mig en tunika och ett par leggings. Sedan borstade jag håret och drog på lite mascara och läppglans. Jag sprang ner till hallen med väskan på ryggen och telefonen i handen. Jag drog på mig mina skor och så tog jag bilnycklarna och rusade ut till min bil. Jag startade bilen och började köra till skolan. När jag kom till skolan tittade alla lite konstigt på mig eftersom att jag var ny. Jag gick till rektorns rum och knackade på, sedan steg jag in.
-Hej, jag är de nya tjejen, Amanda Knight, sa jag och skakade hand med rektorn. Han gav mig ett chema och så en nyckel till mitt skåp. 143 hade jag som nummer på skåpet. "I love you" tänkte jag direkt. Jag gick till första klassen och knackade på dörren. Någon ropade "Kom in" och jag steg in i klassen. Alla tittade på mig.
-Hej, jag är den nya tjejen, sa jag till läraren. Hon tittade på mig.
-Oh, välkommen. Du kan berätta lite om dig själv till klassen, sa hon. Jag nickade.
-Så jag kommer från Nashville, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru. Jag heter Amanda Knight, berättade jag.
-Hej! Du liknar Justin Biebers ex-flickvän! Hon heter ju också Amanda! sa en tjej och tittade på mig. Jag fejklog mot henne och så sa jag:
-Mm... Jag får höra det ganska så ofta.
-Och hon flyttade ju hit! Och tweetade att hon skulle gå på denna skola! fortsatte tjejen. Jag suckade. Great, nu förstår väl alla.
-Jag vet... Jag var en Belieber, sa jag och gick och satte mig. Lektionen började och jag lyssnade inte alls. Lektionen tog fort slut och jag gick ut ur klassen. Tjejen som hade kommit på att jag är Justins ex kom fram till mig.
-Hej, Jag heter Matilda, trevligt att träffas, sa hon och vi skakade hand.
-Hej, sa jag. Hon log mot mig och jag log tillbaka.
-Äru Justins ex? frågade hon nyfiket. Jag suckade.
-Asså... började jag men ändrade mig, jag tänkte berätta sanningen.
-Aa... Jag är hans ex, men det är inget jag är stolt över precis, sa jag och började gå mot mitt skåp. Matilda följde efter.
-Vadå inte stolt över? Han är ju sjukt snygg! sa Matilda. Jag skrattade.
-Men inte speciellt snäll, mumlade jag.
-Va?! sa Matilda och tittade på mig som om jag hade sagt att världen skulle gå under. Jag skrattade åt hennes ansikte.
-Vadå inte snäll?! Äru jävla seriös?! frågade Matilda med ett chockat ansiktsuttryck. Jag skrattade.
-Jag är jävla seriös, sa jag och öppnade mitt skåp. Matilda fortsatte titta på mig.
-Seriöst?! Men... Han verkar ju så snäll! Och rolig! Och snygg! Och alldeles underbar...
-Jo tjena, sa jag och tittade på mitt chema. Bild stod det. Jag la in mina böcker och gick till nästa klassrum. Jag satte mig vid en bänk. Efter en stund kom två tjejer fram till bänken. De tittade på mig.
-Och vem är du? frågade den ena kaksigt. Jag tittade på henne och fejklog.
-Hej, jag heter Amanda, trevligt att träffas, sa jag med tillgjord röst och räckte fram handen. Tjejen tittade på den och sedan tittade hon på mig.
-Asså, vi ska sitta där, så flytta på dig, sa tjejen och den andra tjejen nickade och sa "Mmm". Jag skrattade.
-Det finns goot om plats i den här klassen, Miss perfect, sa jag och tog fram telefonen för att tittade på ett sms som jag just hade fått. Det var från Justin. "Jag är ledsen för att jag har sårat dig. Hoppas att vi nån gång träffas igen, hörde att du hade flyttat till L.A. Hoppas du har det bra, älskar dig fortfarande xoxo Justin" stod det. Jag var på väg att börja gråta kändes det som och jag fick en klump i halsen. Jag raderade sms:et och jsut då kom läraren in.
-Klara och Jasmine, sätt er, sa hon. Tjejerna som stod vid bänken där jag satt suckade.
-Men hon här tjejen sitter på vår plats! sa ena tjejen. Läraren skrattade.
-Men det finns gott om plats i klassen, sätt er nu, sa hon. Tjejerna suckade och gick och satte sig på nåt annat ställe. Läraren tittade på mig.
-Du måste vara ny här, sant? Jag heter Mrs. Andrews, det är jag som äger skolan, som du kanske fattar, vill du berätta nåt om dig själv så får du, sa hon och log mot mig.
-Jag heter Amanda Knight och är från Nashville, kom hit igår så allt är liksom nytt för mig, jag flyttade hit med min pappa och hans nya fru, berättade jag.
-Var är din mamma då? frågade Mrs. Andrews nyfiket. Jag suckade.
-Hon är i Nashville... sa jag. Mrs. Andrews nickade och började lektionen. Vi skulle rita något som betyder väldigt mycket för oss. Jag satt en lång stund och tänkte och så kom jag på det. Jag började rita ett hjärta. När det var klart började jag rita min familj och mina närmaste vänner. Och så till sist skrev jag "Jag är så tacksam för allt jag har. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och de bästa vännerna nånsin och jag älskar dem med hela mitt hjärta.". Jag tittade på min teckning och tänkte en stund, så började jag rita dit Justin också...
Ledsen för jätte dålig uppdatering. Hoppas ni gillar kapitlet. KOMMENTERA :) <3
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 33
-Jag fick Amandas adress! Kan vi åka till L.A? Snälla! bad jag mamma och tittade på henne med mina hundvalpsögon. Hon skakade på huvudet.
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
Amandas perspektiv:
Så... Här var jag... I mitt nya rum. Jag tittade runt i rummet. Det var sjukt stort. Jag hade packat upp det mesta som tillhörde mig och lagt upp posters på väggarna.
Hela huset var sjukt stort. Och snyggt var det också. Men det kändes konstigt.
Imorgon skulle jag börja i en ny skola där jag inte kände någon. Jag satte mig på sängen som fanns in rummet och tog min dator. Jag loggade in på twitter och tweetade "Anyone who lives in L.A and goes at 'St. Andrews' school? See you there tomorrow then..." och så checkade jag Olivias twitter. "Gosh... He just came and was like 'I love that girl, do you have her adres?' I was like 'Jesus... He loves her... AW<3' lol" hade hon tweetat för 1 timme sen. "@Olivialovesyou What do you mean with that?" tweetade jag till henne. Undrar vad hon menade med det? Hm... Jag creepade lite på twitter och såg att någon tweetade "@justinbieber what happend to your girlfriend Amanda? She was so pretty! And what was you doing with Selena? Jesus..." till Justin. Jag skrattade lite för att hans fans tweetade honom om det. Jag loggade ut från twitter och stängde datorn. Sedan gick jag ner till köket.
-Hej... sa jag åt Hayley som satt vid bordet.
-Hej, hur mår du nu då? Tycker du om huset? frågade hon glatt.
-Jag mår bra, och huset är snyggt, sa jag och log mot henne. Hon log tillbaka och så sa hon:
-Är du hungrig?
-Aa... Vad har vi?
-Hörru, vi beställer pizza, jag är snål på det, sa Hayley och skrattade. Jag nickade och så tog jag ett glas vatten. Vi hade packat upp det mesta nu i hela huset så det var inte så många flyttkartonger kvar. Jag drack ur vattnet och så gick jag till vardagsrummet. Jag tittade omkring i rummet. Det var sjukt stort och fint var det också. Vi hade skaffat en stor tv och en mjuk skön soffa. Där hade vi också fåtöljer som var nya och ett tvbord. Jag satte mig i soffan och la på tv:n. "Justin Bieber..." började programledaren på kanalen och jag bytte kanal. Samma sak där, nåt om Justin. Jag bytte kanal igen, lite förargat. Där var det en bild på mig och Justin och sedan en bild på Justin och Selena, hand i hand. Jag bytte kanal igen och suckade. Där igen nåt om Justin. Jag stängde av tv:n och skrek "Fuck". Hayley kom till vardagsrummet och tittade frågande på mig.
-Vad hände? frågade hon och satte sig ner på soffan, nät du vill prata om?
-Näe... det är bara det att min ex pojkvän är på tv hela tiden så jag kan inte se på tv utan att se honom... sa jag och suckade. Hayley klappade mig på axeln.
-Jag förstår att allt känns svårt nu, men på nåt sätt kommer allt ordna sig, sa hon. Hon lät så övertygande så jag bestämde mig för att tro på henne. Jag log mot henne och så kramade jag henne.
-Uh... Förlåt för att jag har varit så elak mot dig... Jag visste inte att du var så snäll, sa jag och tittade i marken. Hayley skrattade.
-Det gör inget, sweetie. Jag har också varit med om samma sak, min mamma och pappa skilde sig, och då hittade pappa nån annan, så jag vet hur det är. Men skillnaden mellan dig och mig är att jag blev inte kompis med pappas nya fru, tyvärr, vi pratar fortfarande inte med varandra, haha, berättade hon. Jag tittade på henne och skrattade.
-Då är jag en bättre människa än dig! sa jag på skoj. Hayley skrattade.
-Jepp, du är, sa hon coh skrattade. Jag steg upp och sa:
-Jag går till mitt rum, tack.
Och så gick jag upp till mitt rum. Jag la mig på sängen och la på musik. Miley Cyrus - Robot kom på. Bra sång, tänkte jag och dansade lite där jag låg. Det här är en sång jag skulle kunna sjunga åt Melissa och alla som försöker styra mitt liv. Efter Robot kom Rascal Flatts - My wish. Den fick mig alltid att le förr. Nu hade jag inte hört den på jätte länge. "If you have to choose, I hope you choose the one that means the most to you" sjunger han ju i sången. Det fick mig att tänka. Att välja det som betyder mest för mig. Hade jag inget val när jag lämnade Justin. Kunde jag inte välja att förlåta och gå vidare? Jo, det kunde jag. Jag skulle kunna förlåta honom och gå vidare, eller så kan jag stanna på samma ställe och vara sur på honom för resten av livet. Jag låg i min säng och tänkte en lång stund. Till sist somnade jag med Justin i tankarna...
Lite kort, sorry. Men bättre än inget. Nu måste jag sluta. Ledsen att ni inte fick nåt inlägg nu på 2 dagar, men skola och sånt kommer före. KOMMENTERA :)
Kram Madde
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
Amandas perspektiv:
Så... Här var jag... I mitt nya rum. Jag tittade runt i rummet. Det var sjukt stort. Jag hade packat upp det mesta som tillhörde mig och lagt upp posters på väggarna.
Hela huset var sjukt stort. Och snyggt var det också. Men det kändes konstigt.
Imorgon skulle jag börja i en ny skola där jag inte kände någon. Jag satte mig på sängen som fanns in rummet och tog min dator. Jag loggade in på twitter och tweetade "Anyone who lives in L.A and goes at 'St. Andrews' school? See you there tomorrow then..." och så checkade jag Olivias twitter. "Gosh... He just came and was like 'I love that girl, do you have her adres?' I was like 'Jesus... He loves her... AW<3' lol" hade hon tweetat för 1 timme sen. "@Olivialovesyou What do you mean with that?" tweetade jag till henne. Undrar vad hon menade med det? Hm... Jag creepade lite på twitter och såg att någon tweetade "@justinbieber what happend to your girlfriend Amanda? She was so pretty! And what was you doing with Selena? Jesus..." till Justin. Jag skrattade lite för att hans fans tweetade honom om det. Jag loggade ut från twitter och stängde datorn. Sedan gick jag ner till köket.
-Hej... sa jag åt Hayley som satt vid bordet.
-Hej, hur mår du nu då? Tycker du om huset? frågade hon glatt.
-Jag mår bra, och huset är snyggt, sa jag och log mot henne. Hon log tillbaka och så sa hon:
-Är du hungrig?
-Aa... Vad har vi?
-Hörru, vi beställer pizza, jag är snål på det, sa Hayley och skrattade. Jag nickade och så tog jag ett glas vatten. Vi hade packat upp det mesta nu i hela huset så det var inte så många flyttkartonger kvar. Jag drack ur vattnet och så gick jag till vardagsrummet. Jag tittade omkring i rummet. Det var sjukt stort och fint var det också. Vi hade skaffat en stor tv och en mjuk skön soffa. Där hade vi också fåtöljer som var nya och ett tvbord. Jag satte mig i soffan och la på tv:n. "Justin Bieber..." började programledaren på kanalen och jag bytte kanal. Samma sak där, nåt om Justin. Jag bytte kanal igen, lite förargat. Där var det en bild på mig och Justin och sedan en bild på Justin och Selena, hand i hand. Jag bytte kanal igen och suckade. Där igen nåt om Justin. Jag stängde av tv:n och skrek "Fuck". Hayley kom till vardagsrummet och tittade frågande på mig.
-Vad hände? frågade hon och satte sig ner på soffan, nät du vill prata om?
-Näe... det är bara det att min ex pojkvän är på tv hela tiden så jag kan inte se på tv utan att se honom... sa jag och suckade. Hayley klappade mig på axeln.
-Jag förstår att allt känns svårt nu, men på nåt sätt kommer allt ordna sig, sa hon. Hon lät så övertygande så jag bestämde mig för att tro på henne. Jag log mot henne och så kramade jag henne.
-Uh... Förlåt för att jag har varit så elak mot dig... Jag visste inte att du var så snäll, sa jag och tittade i marken. Hayley skrattade.
-Det gör inget, sweetie. Jag har också varit med om samma sak, min mamma och pappa skilde sig, och då hittade pappa nån annan, så jag vet hur det är. Men skillnaden mellan dig och mig är att jag blev inte kompis med pappas nya fru, tyvärr, vi pratar fortfarande inte med varandra, haha, berättade hon. Jag tittade på henne och skrattade.
-Då är jag en bättre människa än dig! sa jag på skoj. Hayley skrattade.
-Jepp, du är, sa hon coh skrattade. Jag steg upp och sa:
-Jag går till mitt rum, tack.
Och så gick jag upp till mitt rum. Jag la mig på sängen och la på musik. Miley Cyrus - Robot kom på. Bra sång, tänkte jag och dansade lite där jag låg. Det här är en sång jag skulle kunna sjunga åt Melissa och alla som försöker styra mitt liv. Efter Robot kom Rascal Flatts - My wish. Den fick mig alltid att le förr. Nu hade jag inte hört den på jätte länge. "If you have to choose, I hope you choose the one that means the most to you" sjunger han ju i sången. Det fick mig att tänka. Att välja det som betyder mest för mig. Hade jag inget val när jag lämnade Justin. Kunde jag inte välja att förlåta och gå vidare? Jo, det kunde jag. Jag skulle kunna förlåta honom och gå vidare, eller så kan jag stanna på samma ställe och vara sur på honom för resten av livet. Jag låg i min säng och tänkte en lång stund. Till sist somnade jag med Justin i tankarna...
Lite kort, sorry. Men bättre än inget. Nu måste jag sluta. Ledsen att ni inte fick nåt inlägg nu på 2 dagar, men skola och sånt kommer före. KOMMENTERA :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 32
När jag kom hem började jag packa alla mina saker. Det tog en stund och när jag jag var nästan klar tog jag fotot som jag hade ramat in på mig och Justin på stranden i handen och kysste Justins ansikte. Jag tittade på fotot och virade in det i en handduk, sedan la jag ner den i en flyttkartong och tittade mig omkring i rummet. Det var verkligen ingen dröm...
Morgonen därpå vaknade jag med en klump i magen. Jag satte mig upp i sängen och tittade mig omkring i mitt rum. Allt var packat och klart, nu var det mindre än 3 timmar skulle jag sitta på planet till L.A. Jag suckade och så steg jag upp. Jag tog på mig en hoodie och ett par mukisbyxor. Sedan gick jag ner till köket. Där satt mamma, pappa och Hayley och pratade. När jag kom in i köket log dom mot mig. Jag satte mig ner och började äta.
-När åker flyget? frågade jag.
-Om två timmar, svarade pappa, så vi måste åka snart.
Jag nickade.
-Här du packat allt? frågade mamma.
-Mm... svarade jag och åt upp. När jag var klar gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna. Sedan borstade jag håret och la upp det i en slarvig knut. Jag gick till mitt rum och tog en flyttkartong och bar ner den. Pappa hjälpte mig bära ner resten. När vi var klara kramade jag mamma.
-Jag kommer sakna dig, sa jag.
-Jag kommer sakna dig med, ledsen att det blev såhär, älskling. Jag älskar dig, svarade mamma.
-Jag älskar dig med, sa jag och så gick vi ut. Där stod Olivia.
-Du hade väl inte tänkt att jag skulle vara i skolan när du åker? frågade hon och kramade mig. Vi stod och kramades en lång stund och jag kände hur en tår rann nerför min kind. Jag torkade envist bort den och kramde om Olivia hårdare.
-Mandy, vi måste åka nu! sa pappa. Jag nickade.
-Hejdå Olivia, rule the school nu när jag är borta, sa jag och blinkade. Hon skrattade.
-Vi syns snart, hoppas jag, bffs forever! sa hon och vi slog high five. Jag kramade mamma.
-Jag kommer sakna dig så mycket, var nu en duktig flicka, sa mamma när vi kramades.
-Jag kommer sakna dig med, och jag älskar dig, hejdå, sa jag när vi slutade kramas. Jag kramade Olivia en sista gång och så satte jag mig i bilen. Vi körde till flygplatsen och gick in. Vi checkade in och gick till vår gate. Vi slapp snart in i planet och satte oss. Jag satt vid fönstret. Efter en stund lyfte vi och jag tog ut min ipod och började lyssna på musik.
Justins perspektiv:
Där stod jag. Framför dörren till Amandas hus och tvekade med pekfingret vid ringklockan. Jag hade flygit dit för att försöka fixa allt. Detta var min sista chans. Jag ringde på och efter en stund kom Maria och öppnade.
-Men hej Justin, vad gör du här? frågade hon förvånat.
-Hej... Är Amanda hemma? frågade jag.
-Nej... Tyvärr... Har inte hon berättat? Hm... Konstigt, sa Maria.
-Berättat vad?
-Att hon ska flytta till L.A idag? Hon är på planet nu, svarade Maria. Jag tittade med stora ögon på henne. Var hon seriös?
-Vänta... Varför? frågade jag.
-Asså... Du vet ju säkert att jag har alkohol problem? Så jag ska in på rehabilitering, så vi bestämde att Amanda skulle flytta med Hayley och hennes pappa till L.A, förklarade Maria. Jag suckade.
-Aha... Okej... Men hejdå... sa jag och började gå mot bilen.
-Hej hej, sa Maria och så stängde hon dörren. Jag gick till bilen och satte mig brevid mamma.
-Hon har flyttat... Till L.A! sa jag och suckade.
-Kanske är det dags att släppa det? Hon var ju inte här i Nashville så vi åker inte till L.A och söker henne! Ledsen, sa mamma. Jag suckade.
-Kan vi inte åka hem till Atlanta? Jag har inget att göra här mer... mumlade jag. Mamma kramade mig.
-Åk till flygplatsen! sa mamma till chauffören och han började köra. Vi körde om en skola. På gatan fanns en bänk och där satt en tjej som jag kände igen. Jag tittade lite närmare och märkte att det var Olivia.
-Stanna bilen! sa jag och chaffören stannade. Jag tog på mig ett par solglasögon och steg ut ur bilen. Jag gick fram till bänken och satte mig.
-Hej, sa jag och tittade på Olivia. Hon tittade frågande på mig. Först visste hon inte vem jag var men när hon märkte att det var jag ändrades hennes ansiktsuttryck.
-Vad vill du? frågade hon.
-Har du Amandas nya adress? frågade jag. Hon suckade.
-Asså Justin... Det är kanske dags att släppa det? Jag vet vad som hände, och om jag känner Amanda rätt så kommer hon inte förlåta dig, släpp det, sa hon.
-Men jag tänker inte släppa det! Kan jag få hennes adress? bad jag.
-Justin... Man hånglar inte med någon annan när man har en flickvän, ge upp nu, snälla, sa Olivia.
-Men jag ger inte upp! Never say never, du vet det va? Kan jag få hennes adress? bad jag igen.
-Justin, vad sa Amanda sist när ni sågs på flygplatsen? frågade Olivia.
-Att hon inte vill se mig mer... mumlade jag och tittade ner i marken.
-Exakt, och jag tror inte att det har ändrats. Justin... Släpp det... Åk hem. Åk inte till henne, du vill ju att hon ska må bra och vara glad, va? Gör det inte värre. Hon måste få tid att läka sina sår. Allt med hennes mamma och pappa är bara för mycket och att du skulle komma dit nu gör inte saken bättre. Släpp det och gå vidare Justin. Hitta någon annan, det kan vara bra för dig... sa Olivia. Kanske hade hon rätt. Jag ville ju att hon skulle vara glad och må bra, men jag ville ha henne. Jag älskade henne och kunde inte släppa henne.
-Oliva, hör här. Jag ÄLSKAR Amanda och jag vet att det var fel att kyssa Selena. Men jag älskar Amanda och jag kommer inte ge upp, kan jag bara få hennes adress så jag kan fixa allt? Snälla, förklarade jag. Olivia tittade på mig en lång stund innan hon sa nåt.
-Okej... Men tänk på det jag sa lite i alla fall, före du åker till henne, och du måste lova att om du åker så får du inte säga att jag gav dig adressen, okej? sa hon.
-Jag ska tänka, och jag lovar. Tack, sa jag när hon gav mig en lapp. Hon kramade mig och så sa hon:
-Men jag ska gå nu, hejdå.
Sedan gick hon. Jag log lite och tittade ner på lappen. Där stod en adress. Jag la lappen i fickan och så gick jag och satte mig i bilen.
-Jag fick Amandas adress! Kan vi åka till L.A? Snälla! bad jag mamma och tittade på henne med mina hundvalpsögon. Hon skakade på huvudet.
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
det var kapitel 32. När jag hade skrivit hela och postade det försvann det så jag fick skriva det igen. Men hoppas ni gillar det!
Tror ni att Justin kommer åka till L.A? Tror ni att Amanda kommer förlåta honom? Vad tycker ni om novellen hittills? KOMMENTERA :)
Kram Madde
Morgonen därpå vaknade jag med en klump i magen. Jag satte mig upp i sängen och tittade mig omkring i mitt rum. Allt var packat och klart, nu var det mindre än 3 timmar skulle jag sitta på planet till L.A. Jag suckade och så steg jag upp. Jag tog på mig en hoodie och ett par mukisbyxor. Sedan gick jag ner till köket. Där satt mamma, pappa och Hayley och pratade. När jag kom in i köket log dom mot mig. Jag satte mig ner och började äta.
-När åker flyget? frågade jag.
-Om två timmar, svarade pappa, så vi måste åka snart.
Jag nickade.
-Här du packat allt? frågade mamma.
-Mm... svarade jag och åt upp. När jag var klar gick jag upp till mitt badrum och borstade tänderna. Sedan borstade jag håret och la upp det i en slarvig knut. Jag gick till mitt rum och tog en flyttkartong och bar ner den. Pappa hjälpte mig bära ner resten. När vi var klara kramade jag mamma.
-Jag kommer sakna dig, sa jag.
-Jag kommer sakna dig med, ledsen att det blev såhär, älskling. Jag älskar dig, svarade mamma.
-Jag älskar dig med, sa jag och så gick vi ut. Där stod Olivia.
-Du hade väl inte tänkt att jag skulle vara i skolan när du åker? frågade hon och kramade mig. Vi stod och kramades en lång stund och jag kände hur en tår rann nerför min kind. Jag torkade envist bort den och kramde om Olivia hårdare.
-Mandy, vi måste åka nu! sa pappa. Jag nickade.
-Hejdå Olivia, rule the school nu när jag är borta, sa jag och blinkade. Hon skrattade.
-Vi syns snart, hoppas jag, bffs forever! sa hon och vi slog high five. Jag kramade mamma.
-Jag kommer sakna dig så mycket, var nu en duktig flicka, sa mamma när vi kramades.
-Jag kommer sakna dig med, och jag älskar dig, hejdå, sa jag när vi slutade kramas. Jag kramade Olivia en sista gång och så satte jag mig i bilen. Vi körde till flygplatsen och gick in. Vi checkade in och gick till vår gate. Vi slapp snart in i planet och satte oss. Jag satt vid fönstret. Efter en stund lyfte vi och jag tog ut min ipod och började lyssna på musik.
Justins perspektiv:
Där stod jag. Framför dörren till Amandas hus och tvekade med pekfingret vid ringklockan. Jag hade flygit dit för att försöka fixa allt. Detta var min sista chans. Jag ringde på och efter en stund kom Maria och öppnade.
-Men hej Justin, vad gör du här? frågade hon förvånat.
-Hej... Är Amanda hemma? frågade jag.
-Nej... Tyvärr... Har inte hon berättat? Hm... Konstigt, sa Maria.
-Berättat vad?
-Att hon ska flytta till L.A idag? Hon är på planet nu, svarade Maria. Jag tittade med stora ögon på henne. Var hon seriös?
-Vänta... Varför? frågade jag.
-Asså... Du vet ju säkert att jag har alkohol problem? Så jag ska in på rehabilitering, så vi bestämde att Amanda skulle flytta med Hayley och hennes pappa till L.A, förklarade Maria. Jag suckade.
-Aha... Okej... Men hejdå... sa jag och började gå mot bilen.
-Hej hej, sa Maria och så stängde hon dörren. Jag gick till bilen och satte mig brevid mamma.
-Hon har flyttat... Till L.A! sa jag och suckade.
-Kanske är det dags att släppa det? Hon var ju inte här i Nashville så vi åker inte till L.A och söker henne! Ledsen, sa mamma. Jag suckade.
-Kan vi inte åka hem till Atlanta? Jag har inget att göra här mer... mumlade jag. Mamma kramade mig.
-Åk till flygplatsen! sa mamma till chauffören och han började köra. Vi körde om en skola. På gatan fanns en bänk och där satt en tjej som jag kände igen. Jag tittade lite närmare och märkte att det var Olivia.
-Stanna bilen! sa jag och chaffören stannade. Jag tog på mig ett par solglasögon och steg ut ur bilen. Jag gick fram till bänken och satte mig.
-Hej, sa jag och tittade på Olivia. Hon tittade frågande på mig. Först visste hon inte vem jag var men när hon märkte att det var jag ändrades hennes ansiktsuttryck.
-Vad vill du? frågade hon.
-Har du Amandas nya adress? frågade jag. Hon suckade.
-Asså Justin... Det är kanske dags att släppa det? Jag vet vad som hände, och om jag känner Amanda rätt så kommer hon inte förlåta dig, släpp det, sa hon.
-Men jag tänker inte släppa det! Kan jag få hennes adress? bad jag.
-Justin... Man hånglar inte med någon annan när man har en flickvän, ge upp nu, snälla, sa Olivia.
-Men jag ger inte upp! Never say never, du vet det va? Kan jag få hennes adress? bad jag igen.
-Justin, vad sa Amanda sist när ni sågs på flygplatsen? frågade Olivia.
-Att hon inte vill se mig mer... mumlade jag och tittade ner i marken.
-Exakt, och jag tror inte att det har ändrats. Justin... Släpp det... Åk hem. Åk inte till henne, du vill ju att hon ska må bra och vara glad, va? Gör det inte värre. Hon måste få tid att läka sina sår. Allt med hennes mamma och pappa är bara för mycket och att du skulle komma dit nu gör inte saken bättre. Släpp det och gå vidare Justin. Hitta någon annan, det kan vara bra för dig... sa Olivia. Kanske hade hon rätt. Jag ville ju att hon skulle vara glad och må bra, men jag ville ha henne. Jag älskade henne och kunde inte släppa henne.
-Oliva, hör här. Jag ÄLSKAR Amanda och jag vet att det var fel att kyssa Selena. Men jag älskar Amanda och jag kommer inte ge upp, kan jag bara få hennes adress så jag kan fixa allt? Snälla, förklarade jag. Olivia tittade på mig en lång stund innan hon sa nåt.
-Okej... Men tänk på det jag sa lite i alla fall, före du åker till henne, och du måste lova att om du åker så får du inte säga att jag gav dig adressen, okej? sa hon.
-Jag ska tänka, och jag lovar. Tack, sa jag när hon gav mig en lapp. Hon kramade mig och så sa hon:
-Men jag ska gå nu, hejdå.
Sedan gick hon. Jag log lite och tittade ner på lappen. Där stod en adress. Jag la lappen i fickan och så gick jag och satte mig i bilen.
-Jag fick Amandas adress! Kan vi åka till L.A? Snälla! bad jag mamma och tittade på henne med mina hundvalpsögon. Hon skakade på huvudet.
-Ledsen gubben, men nu åker vi hem till Atlanta, du hinner nog till L.A senare i månaden, sa mamma.
-Men...
Inga men! Åk till flygplatsen, sa hon till chaffören och han började köra. Jag suckade och tittade ut genom fönstret...
det var kapitel 32. När jag hade skrivit hela och postade det försvann det så jag fick skriva det igen. Men hoppas ni gillar det!
Tror ni att Justin kommer åka till L.A? Tror ni att Amanda kommer förlåta honom? Vad tycker ni om novellen hittills? KOMMENTERA :)
Kram Madde
HELP!
Hello!
Ledsen att ni inte har fått några delar nu på en dag. Men jag har absolut ingen fantasi! Jag ahr planerat mycket för storyn LÄNGRE FRAM men just nu är det fullt stop. Så om ni har några idéer, tell me please. Så får ni ett part när ni har gett mig några idéer så jag kan få lite fantasi. Tack till er som fortsätter läsa min story även fast uppdateringen suger ibland<3
Kram Madde
Ledsen att ni inte har fått några delar nu på en dag. Men jag har absolut ingen fantasi! Jag ahr planerat mycket för storyn LÄNGRE FRAM men just nu är det fullt stop. Så om ni har några idéer, tell me please. Så får ni ett part när ni har gett mig några idéer så jag kan få lite fantasi. Tack till er som fortsätter läsa min story även fast uppdateringen suger ibland<3
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 31
Mamma gick ut ur rummet och jag fortsatte gråta. Efter en timme satte jag mig upp i sängen och sa högt för mig själv:
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
När jag vaknade var det mörkt ute. Jag suckade och sa:
-Great, nu kommer jag inte kunna sova inatt... Fuck...
Jag gick till köket och tog ett glas vatten. När jag drack hörde jag min ringsignal så jag la glaset på bordet och sprang till vardagsrummet. Jag checkade displayen. Justin. Jag klickade honom och la telefonen i fickan. Jag gick till köket och drack det sista vattnet och så gick jag upp till mitt rum. Jag bytte om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan la jag mig ner i sängen och försökte sova. Men det gick inte. Telefonen ringde igen. Justin. Jag klickade honom igen. Hade verkligen ingen lust att prata med honom.
Justin gav inte upp utan fortsatte ringa, hela tiden, så till sist fick jag nog och svarade.
-Förfan Justin! jag försöker sova! Lämna mig ifred! sa jag argt.
-Snälla Amanda, jag är ledsen! jag har ingen ursäkt att komma med varför jag kysste Selena. Men det är dig jag älskar! sa Justin. Då brast jag i gråt.
-Justin... Du fattar väl att du inte kan göra så?! Hur tror du jag känner?! Och att det ska hända två gånger för mig! grät jag.
-Vänta... Vadå två gånger?! frågade Justin.
-Handär jävla Hannes som kom! Men han hade ju bara sex med någon annan! Men hur fan tror du det känns att se samma sak två gånger?! Två jävla gånger! Justin. Det är över med oss. Fatta! sluta ring!
-Men...
Jag la på och tryckte ansiktet i kudden. Jag bara grät och grät. Kunde inte sluta. Efter några timmar somnade jag av utmattning så som jag gjort den senaste tiden.
NÄSTA DAG
På morgonen vaknade jag av väckarklockan. Jag suckade och steg upp. Jag tog på mig en tröja och ett par byxor. Jag gick in i badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till köket och åt frukost. När jag var klar tog jag mina bilnycklar och gick ut. Jag satte mig i bilen och körde till skolan. När jag kom fram kom flera fram till mig.
-Vad har hänt med Justin? frågade någon.
-Vad gjorde Selena hemma hos Justin? frågade en annan.
-När ska du träffa honom igen? frågade en tredje.
Jag ignorerade dem och gick fram till mitt skåp. Folk samlades runt mig.
-Har ni haft sex? frågade någon och de runt mig sa "Uuuuhh". Jag suckade och började slå huvudet i skåpet. Olivia trängde sig igenom trängseln och kom fram till mig. Hon drog mig ifrån skåpet så jag skulle sluta slå huvudet.
-VAD ÄR ERAT PROBLEM?! NI VET NOG VAD SOM HAR HÄNT!! VARFÖR SKA NI VARA SÅ JÄVLA NYFIKNA?! DOM HAR JU GRÄLAT, FATTAR NI VÄL?! DRA ÅT HELVETE OM NI BARA VILL FÖRSTÖRA OCH GÖRA HENNE LEDSEN!! OCH VAD SELENA GJORDE HEMMA HOS JUSTIN VET GUD!! FÖR GUDS SKULL HÅLL KÄFTEN!! skrek Olivia och drog ut mina böcker ur mitt skåp och drog iväg med mig till vårt klassrum. Jag kramade henne och sa:
-Tack för det.
Vi gick in i klassen och satte oss. Lektionen började. Jag orkade inte lyssna så jag tittade ut genom fönstret och tänkte.
-Miss Johnson, sitter du och tänker? frågade plötsligt vår lärare. Jag ryckte till och tittade på honom.
-Aa... Tänk för att jag gör det, svarade jag.
-Jag vet att det är mycket med Justin, men vi är i skolan för att lära oss, så om du inte vill lära dig kan du gå ut, sa läraren då. Jag steg upp och tog mina saker och gick till dörren.
-Och vart är du påväg? frågade läraren.
-Ut, du sa ju att om jag inte vill lära mig så kan jag gå ut, sa jag och så gick jag ut.
Timmarna före maten gick fort och på lunchen satt jag och Olivia vid ett bord och pratade.
-Haha, du skulle ha sett Karls min när du gick ut, haha, priceless, skrattade Olivia. Jag skrattade med.
-Men idag är det ju sista dagen i skolan, ska du inte säga hejdå åt alla? frågade Olivia.
-Nä, jag tänkte att dom får undra imorgon och fråga dig om dom nu bryr sig så mycket, sa jag och ryckte på axlarna. Olivia skrattade.
-Du ska alltså pina mig? Jag hatar dig! sa hon och skrattade. Jag kramade henne och fortsatte äta.
-Hur är det med Maria då? frågade Olivia. Jag ryckte på axlarna.
-Hon är väl okej... Bara att hon har dragit sig undan lite... Hon tror väl att jag hatar henne... svarade jag.
-Och du gör inte det då eller?
-Jag vet inte... Jag tror inte att jag hatar henne, hon är ju ändå min mamma... Men jag är väl besviken... Trodde ju inte att hon skulle börja supa sig full och ja... Jag är helt enkelt besviken...
Jag suckade och fortsatte äta. Olivia kramade mig.
-Allt kommer bli bra, vi får hälsa på varandra så ofta vi kan, helt enkelt, det kommer nog bli bra, allt, jag vet det.
Jag kramade henne länge och viskade:
-Jag kommer sakna dig, jättemycket.
-Du har inte åkt ennu, dork, påpekade Olivia och skrattade. Jag skrattade med och vi steg upp och förde bort våra brickor. Sedan gick vi till våra skåp och tog våra böcker och gick till nästa lektion.
När jag kom hem började jag packa alla mina saker. Det tog en stund och när jag jag var nästan klar tog jag fotot som jag hade ramat in på mig och Justin på stranden i handen och kysste Justins ansikte. Jag tittade på fotot och virade in det i en handduk, sedan la jag ner den i en flyttkartong och tittade mig omkring i rummet. Det var verkligen ingen dröm...
Ledsen att ni inte fick nåt kapitel igår, men blogg.se funkade ju inte så ja. 5 kommentarer så får ni kapitel 32 imrn :)
Kram Madde
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
När jag vaknade var det mörkt ute. Jag suckade och sa:
-Great, nu kommer jag inte kunna sova inatt... Fuck...
Jag gick till köket och tog ett glas vatten. När jag drack hörde jag min ringsignal så jag la glaset på bordet och sprang till vardagsrummet. Jag checkade displayen. Justin. Jag klickade honom och la telefonen i fickan. Jag gick till köket och drack det sista vattnet och så gick jag upp till mitt rum. Jag bytte om till pyjamas och borstade tänderna. Sedan la jag mig ner i sängen och försökte sova. Men det gick inte. Telefonen ringde igen. Justin. Jag klickade honom igen. Hade verkligen ingen lust att prata med honom.
Justin gav inte upp utan fortsatte ringa, hela tiden, så till sist fick jag nog och svarade.
-Förfan Justin! jag försöker sova! Lämna mig ifred! sa jag argt.
-Snälla Amanda, jag är ledsen! jag har ingen ursäkt att komma med varför jag kysste Selena. Men det är dig jag älskar! sa Justin. Då brast jag i gråt.
-Justin... Du fattar väl att du inte kan göra så?! Hur tror du jag känner?! Och att det ska hända två gånger för mig! grät jag.
-Vänta... Vadå två gånger?! frågade Justin.
-Handär jävla Hannes som kom! Men han hade ju bara sex med någon annan! Men hur fan tror du det känns att se samma sak två gånger?! Två jävla gånger! Justin. Det är över med oss. Fatta! sluta ring!
-Men...
Jag la på och tryckte ansiktet i kudden. Jag bara grät och grät. Kunde inte sluta. Efter några timmar somnade jag av utmattning så som jag gjort den senaste tiden.
NÄSTA DAG
På morgonen vaknade jag av väckarklockan. Jag suckade och steg upp. Jag tog på mig en tröja och ett par byxor. Jag gick in i badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till köket och åt frukost. När jag var klar tog jag mina bilnycklar och gick ut. Jag satte mig i bilen och körde till skolan. När jag kom fram kom flera fram till mig.
-Vad har hänt med Justin? frågade någon.
-Vad gjorde Selena hemma hos Justin? frågade en annan.
-När ska du träffa honom igen? frågade en tredje.
Jag ignorerade dem och gick fram till mitt skåp. Folk samlades runt mig.
-Har ni haft sex? frågade någon och de runt mig sa "Uuuuhh". Jag suckade och började slå huvudet i skåpet. Olivia trängde sig igenom trängseln och kom fram till mig. Hon drog mig ifrån skåpet så jag skulle sluta slå huvudet.
-VAD ÄR ERAT PROBLEM?! NI VET NOG VAD SOM HAR HÄNT!! VARFÖR SKA NI VARA SÅ JÄVLA NYFIKNA?! DOM HAR JU GRÄLAT, FATTAR NI VÄL?! DRA ÅT HELVETE OM NI BARA VILL FÖRSTÖRA OCH GÖRA HENNE LEDSEN!! OCH VAD SELENA GJORDE HEMMA HOS JUSTIN VET GUD!! FÖR GUDS SKULL HÅLL KÄFTEN!! skrek Olivia och drog ut mina böcker ur mitt skåp och drog iväg med mig till vårt klassrum. Jag kramade henne och sa:
-Tack för det.
Vi gick in i klassen och satte oss. Lektionen började. Jag orkade inte lyssna så jag tittade ut genom fönstret och tänkte.
-Miss Johnson, sitter du och tänker? frågade plötsligt vår lärare. Jag ryckte till och tittade på honom.
-Aa... Tänk för att jag gör det, svarade jag.
-Jag vet att det är mycket med Justin, men vi är i skolan för att lära oss, så om du inte vill lära dig kan du gå ut, sa läraren då. Jag steg upp och tog mina saker och gick till dörren.
-Och vart är du påväg? frågade läraren.
-Ut, du sa ju att om jag inte vill lära mig så kan jag gå ut, sa jag och så gick jag ut.
Timmarna före maten gick fort och på lunchen satt jag och Olivia vid ett bord och pratade.
-Haha, du skulle ha sett Karls min när du gick ut, haha, priceless, skrattade Olivia. Jag skrattade med.
-Men idag är det ju sista dagen i skolan, ska du inte säga hejdå åt alla? frågade Olivia.
-Nä, jag tänkte att dom får undra imorgon och fråga dig om dom nu bryr sig så mycket, sa jag och ryckte på axlarna. Olivia skrattade.
-Du ska alltså pina mig? Jag hatar dig! sa hon och skrattade. Jag kramade henne och fortsatte äta.
-Hur är det med Maria då? frågade Olivia. Jag ryckte på axlarna.
-Hon är väl okej... Bara att hon har dragit sig undan lite... Hon tror väl att jag hatar henne... svarade jag.
-Och du gör inte det då eller?
-Jag vet inte... Jag tror inte att jag hatar henne, hon är ju ändå min mamma... Men jag är väl besviken... Trodde ju inte att hon skulle börja supa sig full och ja... Jag är helt enkelt besviken...
Jag suckade och fortsatte äta. Olivia kramade mig.
-Allt kommer bli bra, vi får hälsa på varandra så ofta vi kan, helt enkelt, det kommer nog bli bra, allt, jag vet det.
Jag kramade henne länge och viskade:
-Jag kommer sakna dig, jättemycket.
-Du har inte åkt ennu, dork, påpekade Olivia och skrattade. Jag skrattade med och vi steg upp och förde bort våra brickor. Sedan gick vi till våra skåp och tog våra böcker och gick till nästa lektion.
När jag kom hem började jag packa alla mina saker. Det tog en stund och när jag jag var nästan klar tog jag fotot som jag hade ramat in på mig och Justin på stranden i handen och kysste Justins ansikte. Jag tittade på fotot och virade in det i en handduk, sedan la jag ner den i en flyttkartong och tittade mig omkring i rummet. Det var verkligen ingen dröm...
Ledsen att ni inte fick nåt kapitel igår, men blogg.se funkade ju inte så ja. 5 kommentarer så får ni kapitel 32 imrn :)
Kram Madde
No Matter What, Kapitel 30
Jag åt chokladen och försökte sluta gråta. Vilket inte gick så bra. jag bara grät och grät och grät. Utan att sluta.
Flygresan gick fort och jag hade gråtit hela flygresan. Jag hämtade mitt bagage och körde hem. När jag kom hem la jag mig i sängen och grät hysteriskt. Jag tryckte ansiktet i kudden och kvävde ett skrik. Jag grät till långt in på natten sedan somnade jag av utmattning...
Veckoslutet var inte det bästa. Grät så inihelvets mycket. Justin ringde mig hela helgen men jag bara ignorerade honom. Jag var så arg och besviken. Jag trodde ju att jag kunde lita på honom.
Nu var det måndag och jag var på väg till skolan. Skulle bli jobbigt att leva med alla som frågor de där jävla frågorna om mig och Justin.
Jag kom fram till skolan och steg ut ur bilen med en suck. Då, sista dagarna i skolan. Great... NOT...
Justins perspektiv:
Jag satt i mitt rum och gjorde absolut ingenting när mamma kom in i mitt rum.
-Vad är det här?! sa hon argt och slängde en tidning framför mig.
-Ööh...
Jag tittade ner på tidningen. Den var uppslagen. Det var en 2 sidig artikel om mig, Selena och Amanda. Jag suckade och började läsa. "På fredag sågs Justins flickvän Amanda ringa på dörren till justins hus. När ingen öppnade öppnade hon själv dörren. Vad hon såg vet ingen men arg och förkrossad blev hon. Efter mindre än en minut rusade hon ut till taxin och åkte iväg. Några minuter senare rusade Justin ut till sin bil och åkte iväg. Folk såg honom på flygplatsen när han försökte hitta Amanda. När han hittade henne grälade de. Amanda gjorde klart för honom att hon hatar honom och att hon litade på honom. När hennes flygplan lyfte med Amanda i det gick Justin ledsen till sin bil och slog knytnäven i bilen. Sedan körde han hem. Lite senare kom Selena Gomez ut ur huset och åkte iväg. Har Justin lyckats krossa Amandas hjärta? Och vad gjorde Selena hemma hos Justin?". Det fanns bilder på mig och Amanda och på när hon grät. Jag tittade upp på mamma.
-Du kan ju inte göra sådär! När jag kom hem igår frågade jag ju vad du har gjort, då sa du "inget", vad gjorde SELENA här?! frågade mamma argt.
-Ööh... Hon bara kom... JAG ringde inte hit henne eller nåt, lovar!
-Och vad tror du Amanda känner nu då?!
-Lessen...
-Det är inte mig du ska säga förlåt åt! VAD gjorde du med SELENA?!
-Inget...
-INGET?! Nähä?! Så varför är Amanda så ledsen då?! OM ni inte gjorde nåt?!
-Men fan! Vi gjorde inget! SELENA KOM BARA OCH HÄLSADE PÅ OCH VI KYSSTES BARA! INGET MER!
-KYSSTES?! BARA?! JUSTIN! BARA FÖR ATT DU ÄR JUSTIN BIEBER KAN DU INTE GÖRA VAD DU VILL!
-Du bestämmer inte över mig!
-Gör jag inte?! Jag är din mamma! Du kan ju inte bara kyssa nån annan om du har en flickvän! Det förstår du väl?!
-JAG VET! JAG VET FÖR FAN! DET VAR INTE MENINGEN! DET BARA HÄNDE! NU HATAR AMANDA MIG! ÄR INTE DET TILLRÄCKLIGT?!
-Lilla gubben...
Mamma satte sig ner brevid mig på sängen och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig, lovar det, men du måste nog reda upp några rykten, sa mamma. Hon gick ut och då slog jag knytnäven i väggen och började gråta.
Amandas perspektiv:
När jag kom in i skolan kom nästan alla fram till mig med tidningar. Jag tittade ner på en tidning. Rubriken var "Justin Bieber och Amanda grälar?". Jag slet tidningen ut tjejens händer och läste artikeln. När jag läst klart slängde jag tidningen på golvet och sprang ut till min bil. Jag körde fort hem och när jag kom hem sprang jag in i huset och upp till mitt rum. jag slängde mig på sängen och brast i gråt. Efter några minuter kom mamma in.
-Älskling... Vad är det? Varför kommer du hem nu? frågade hon. Jag bara grät och grät. Mamma satte sig ner på sängen och strök mig över ryggen.
-Är det för att du måste flytta? frågade hon. Jag skakade på huvudet.
-Ju... Jus... Tin... grät jag. Mamma böjde sig ner och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig... jag läste en artikel i en tidning, så du behöver inte förklara...
Mamma gick ut ur rummet och jag fortsatte gråta. Efter en timme satte jag mig upp i sängen och sa högt för mig själv:
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
Sådär. Lessen att ni inte fick nåt inlägg igår! 5 kommentarer så får ni ett kapitel imrn också :)
Kram Madde
Flygresan gick fort och jag hade gråtit hela flygresan. Jag hämtade mitt bagage och körde hem. När jag kom hem la jag mig i sängen och grät hysteriskt. Jag tryckte ansiktet i kudden och kvävde ett skrik. Jag grät till långt in på natten sedan somnade jag av utmattning...
Veckoslutet var inte det bästa. Grät så inihelvets mycket. Justin ringde mig hela helgen men jag bara ignorerade honom. Jag var så arg och besviken. Jag trodde ju att jag kunde lita på honom.
Nu var det måndag och jag var på väg till skolan. Skulle bli jobbigt att leva med alla som frågor de där jävla frågorna om mig och Justin.
Jag kom fram till skolan och steg ut ur bilen med en suck. Då, sista dagarna i skolan. Great... NOT...
Justins perspektiv:
Jag satt i mitt rum och gjorde absolut ingenting när mamma kom in i mitt rum.
-Vad är det här?! sa hon argt och slängde en tidning framför mig.
-Ööh...
Jag tittade ner på tidningen. Den var uppslagen. Det var en 2 sidig artikel om mig, Selena och Amanda. Jag suckade och började läsa. "På fredag sågs Justins flickvän Amanda ringa på dörren till justins hus. När ingen öppnade öppnade hon själv dörren. Vad hon såg vet ingen men arg och förkrossad blev hon. Efter mindre än en minut rusade hon ut till taxin och åkte iväg. Några minuter senare rusade Justin ut till sin bil och åkte iväg. Folk såg honom på flygplatsen när han försökte hitta Amanda. När han hittade henne grälade de. Amanda gjorde klart för honom att hon hatar honom och att hon litade på honom. När hennes flygplan lyfte med Amanda i det gick Justin ledsen till sin bil och slog knytnäven i bilen. Sedan körde han hem. Lite senare kom Selena Gomez ut ur huset och åkte iväg. Har Justin lyckats krossa Amandas hjärta? Och vad gjorde Selena hemma hos Justin?". Det fanns bilder på mig och Amanda och på när hon grät. Jag tittade upp på mamma.
-Du kan ju inte göra sådär! När jag kom hem igår frågade jag ju vad du har gjort, då sa du "inget", vad gjorde SELENA här?! frågade mamma argt.
-Ööh... Hon bara kom... JAG ringde inte hit henne eller nåt, lovar!
-Och vad tror du Amanda känner nu då?!
-Lessen...
-Det är inte mig du ska säga förlåt åt! VAD gjorde du med SELENA?!
-Inget...
-INGET?! Nähä?! Så varför är Amanda så ledsen då?! OM ni inte gjorde nåt?!
-Men fan! Vi gjorde inget! SELENA KOM BARA OCH HÄLSADE PÅ OCH VI KYSSTES BARA! INGET MER!
-KYSSTES?! BARA?! JUSTIN! BARA FÖR ATT DU ÄR JUSTIN BIEBER KAN DU INTE GÖRA VAD DU VILL!
-Du bestämmer inte över mig!
-Gör jag inte?! Jag är din mamma! Du kan ju inte bara kyssa nån annan om du har en flickvän! Det förstår du väl?!
-JAG VET! JAG VET FÖR FAN! DET VAR INTE MENINGEN! DET BARA HÄNDE! NU HATAR AMANDA MIG! ÄR INTE DET TILLRÄCKLIGT?!
-Lilla gubben...
Mamma satte sig ner brevid mig på sängen och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig, lovar det, men du måste nog reda upp några rykten, sa mamma. Hon gick ut och då slog jag knytnäven i väggen och började gråta.
Amandas perspektiv:
När jag kom in i skolan kom nästan alla fram till mig med tidningar. Jag tittade ner på en tidning. Rubriken var "Justin Bieber och Amanda grälar?". Jag slet tidningen ut tjejens händer och läste artikeln. När jag läst klart slängde jag tidningen på golvet och sprang ut till min bil. Jag körde fort hem och när jag kom hem sprang jag in i huset och upp till mitt rum. jag slängde mig på sängen och brast i gråt. Efter några minuter kom mamma in.
-Älskling... Vad är det? Varför kommer du hem nu? frågade hon. Jag bara grät och grät. Mamma satte sig ner på sängen och strök mig över ryggen.
-Är det för att du måste flytta? frågade hon. Jag skakade på huvudet.
-Ju... Jus... Tin... grät jag. Mamma böjde sig ner och kramade mig.
-Allt kommer ordna sig... jag läste en artikel i en tidning, så du behöver inte förklara...
Mamma gick ut ur rummet och jag fortsatte gråta. Efter en timme satte jag mig upp i sängen och sa högt för mig själv:
-Nä nu får jag sluta gråta över en kille som bara sårar. Skärp dig!
Jag gick till badrummet och tvättade mitt ansikte. Sedan gick jag ner till vardagsrummet och la på tv:n. Jag satt och tittade på MADE och somnade framför tv:n...
Sådär. Lessen att ni inte fick nåt inlägg igår! 5 kommentarer så får ni ett kapitel imrn också :)
Kram Madde
HAPPY BIRTHDAY MY LOVE♥
I love you♥
