Forever And Always

En annan sak är att jag har bränt min tumme och det gör så rysligt ont vilket betyder att det är JÄTTESVÅRT att skriva (skriver bara med högra handen nu så) men jag ska FÖRSÖKA skriva ett kapitel! Jag är säker på att värken säkert går om men ville bara meddela det :)

När Lovisa somnade låg jag och tittade på henne en lång lång stund. Hon är så vacker... tänkte jag. Tänk att hon är min... Jag tog min mobil och tweetade "I better not mess up this time... I love you<3" och sedan följde jag några fans Beliebers och så tweetade jag "Late night. Time for sleep. I love all my sexy Beliebers!" och så loggade jag ut och började sova.

När jag vaknade sov Lovisa ännu. Jag vände mig så jag skulle kunna se henne bättre och så låg jag och tittade på henne en lång stund igen. Jag lovar, skulle kunna gifta mig med henne NU, tänkte jag och log åt tanken av att spendera resten av livet med henne. Men just nu skulle vi ändå ta det långsamt framåt. För vi hade ju ändå varit borta från varandra en väldigt lång stund.

Jag satte mig upp försiktigt för att inte väcka Lovisa och så tog jag min mobil och checkade vad klockan var. 11:11am. Jag log och önskade snabbt något. Sedan la jag mig ner igen och kysste Lovisa på näsan. Hon rynkade näsan lite och så öppnade hon försiktigt ögonen. Hon log när hon såg mig.

-Godmorgon, sa hon och vi kysstes.

-Det är 11:11, so make a wish, viskade jag. Hon blundade och önskade sig något, sedan öppnade hon ögonen igen.

-Vad önskade du? undrade jag.

-Det kan jag ju inte berätta, för då går ju önskan inte i uppfyllelse! sa hon och skrattade. Vi kysstes igen och sedan satte vi oss upp. Medans vi böt om pratade vi om lite allt och sedan gick vi ner till köket. Jag öppnade kylskåpet och tog fram fil och cornflaces. Vi satte oss ner vid bordet och åt under tystnad. Ibland behöver man inte prata. När vi var klara steg vi upp och gick ut på en promenad hand i hand. Alla tittade på oss där vi gick men ingen störde oss vilket var bra.

Det hade uppstått VÄLDIGT mycket drama när paparazzis och fans hade samlats utanför mina morföräldrars hus den dagen då jag skulle prata med pappa. Lovisa hade ju blivit sur på dem när de stod runt bilen och skrämde livet ur Jazzy och Jaxo så hon hade skrikit "FLYTTA UNDAN FÖR FAN!" och till och med kört på någons fot... Så dramat var igång. Ändå var det ingen som kom fram till oss.

-Ojsan... sa Lovisa plötsligt. Jag tittade på henne.

-Vad?

-Titta... sa hon och pekade till sidan. Där stod typ 100 fans med Justin Bieber-tröjor och skyltar. Jag vände mig fort om och började gå tillbaka. Lovisa följde efter. Då hörde vi skrik.

-OMG DET ÄR JUSTIN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Vi började springa ifrån skriken medan de sprang efter oss. Vi sprang ända hem till mina morföräldrar och sprang fort in i huset.

-Men oj vad ni har bråttom! sa mormor. Godmorgon föresten. Vi andades en stund och sedan berättade vi vad som hade hänt.

-Ojsan.. sa hon och skakade på huvudet. Vi gick in i köket och drack lite vatten, sedan gick vi in i vårt rum och satte oss på sängen och pratade om allt som kom i tankarna. Va avbröts av mormor som ropade "MAT!"

-YES! Jag är så otroligt hungrig! sa Lovisa och skrattade. Vi gick till köket och åt av maten. När vi var klara satte vi oss framför tv:n och slösåg på någon dum film.

Plötsligt var det kväll, så vi gick och borstade tänderna, sedan böt vi om och så gick vi och la oss.

Resten av veckan flöt förbi och plötsligt var det dags att åka hem. Vi packade våra saker och mormor och morfar körde oss till flygplatsen. Vi kramade hejdå och så gick vi in där. Vi var båda "förklädda" och hoppades innerligt att ingen skulle känna igen oss.

Vi gick igenom säkerhetskontrollen och allt det och fick gå direkt till vårt privata flygplan som skulle flyga oss till Atlanta. När vi kom in i flygplanet satte vi oss ner och Lovisa andades övernaturligt in och ut.

-Lovisa, ingen panik älskling, sa jag och kysste henne. Allt kommer gå bra!

Hon fortsatte andas sådär övernaturligt som hon gjorde. Jag spände fast säkerhetsbältet åt henne och så spände jag fast mitt eget. Hon tog mig i handen och blundade. Planet startade och innan vi visste ordet av var vi i luften. Lovisa började lugna ner sig lite grann. Vi pratade om allt mellan himmel och jord och Lovisa passade på att sova lite också. Då loggade jag in på twitter och tweetade lite random till alla. Efter några timmar meddelade kaptenen att vi var påväg att börja landa så jag väckte Lovisa med en kyss. Och så började hon få panik igen.

-Lovisa! Lugna ner dig! Det är inte farligt älskling!

Hon bara tog mig i handen och så landade vi tryggt.

När vi kom in i självaste flygplatsen vimlade där av folk, paparazzis och fans. Vi sökte upp Kenny och han hjälpte oss att komma ut ur byggnaden oskadd. Sedan hoppade vi i bilen och körde hem Lovisa. Jag hjälpte henne med bagaget och sedan kysste vi varandra hejdå...

Ska försöka skriva ett kapitel nu så ni kan få det ikväll ELLER imorgon :) vi får se :)

Men det var väl det :)

är han inte bara FÖR snygg? ;)