Forever And Always, Episode 2. Part 10.

-You're beautiful, every little piece, love, and don't you know, you're really gonna be someone, ask anyone, and when you find, everything you looked for, I hope you're life, leads you back to my door, oh but if it don't, stay beautiful. Jag sjöng hela sången och när jag var klar kysstes jag och Justin länge, länge.
-Jag älskar dej, viskade Justin, och jag svarade:
-Jag älskar dej också♥...
Veckorna gick och jag stod just nu och packade för resan till Kanada. Justin och Kenny skulle komma och hämta mej om en sådär 15 minuter för att vi sedan skulle åka till flygplatsen. När jag hade packat klart satte jag mej på sängen och tänkte om jag skulle ha med något mera.
-Nej, nu har jag nog allt, sa jag högt för mej själv. Just som jag sade det tutade det där ute och jag drog ner min kapsäck till hallen. Mamma kom ut i hallen för att hon hade tagit ledigt från jobbet för att säga hejdå till mej. Vi kramade varandra och hon sa:
-Ta hand om dej nu, och var snäll mot Justins morföräldrar!
Jag nickade.
-Jaadå, hejdå, sa jag och tog på mej skorna och en vinterjacka och drog på mej en mössa. Sedan drog jag ut min kapsäck till bilen och la in den i bakluckan och så hoppade jag in i baksätet och sa "hej!"
-Hejhej, sa Justin och kysste mej. Kenny skulle inte vara med oss i Kanada men han måste komma med oss till flygplatsen och så för ifall att det var paparazzis och fans där. Sen skulle vi ju flyga med ett privatflyg till Kitchener och därifrån skulle Justin köra till Stratford. Justin tittade på mej.
-Vad tänker du på? undrade han. Jag skrattade.
-Inget, bara på att jag kommer frysa ihjäl där, jag har inga vantar med mej, sa jag. Han skrattade.
-Dummer! Kanske du borde tänka på att ta med vantar när det är vinter, ya know? sa han och blinkade.
-Men sorry att jag satt och tänkte på dej istället för att koncentrera mej på packningen! Så det är faktist ditt fel!
Han skrattade.
-Okej, fair enough!
När vi var framme vid flygplatsen gick vi in och igenom säkerhetskontrollen och allt det och sedan fick vi gå ut till en bil som skulle ta oss till flygplanet. Vi vinkade hejdå till Kenny och gick in i planet.
-Haha, bara du och jag i ett flygplan i 2 timmar, sa Justin.
-Glöm inte piloten! sa jag och skrattade. Vi satte oss ner i 2 stolar (planet var verkligen gjort för 2 personer) och tittade på varandra. Vi kysstes och sedan hördes det i högtalarna.
-Välkommen till ert privata flygplan. Resan tar ungefär 2 timmar. Vi ber er att spänna fast säkerhetsbälten och stänga av telefonerna. Ha en trevlig resa! sa piloten. Jag började gapskratta men spände fast mej.
-Va? frågade Justin.
-Hahahahahhahaha, kom igen, piloten pratar med 2 personer som om det skulle vara fler här än bara vi! skrattade jag. Justin ryckte på axlarna.
-Du e dum, sa han och flinade. Flygplanet startade och jag och Justin pratade om allt och inget så vi märkte nästan inte ens att vi plötsligt var i luften.
-Så vad vill du göra? frågade Justin. Jag tittade ut genom fönstret och fick lite panik när jag såg marken där nere.
-uhm alltså jag lovar att jag inte stiger upp för jag kommer tro att jag ska dö, så låt mej bara sitta här och tänka lugnt, sa jag. Justin tittade oroligt på mej.
-Du har aldrig sagt att du är rädd för att flyga, sa han och tittade ännu oroligare på mej.
-Det är jag inte heller, jag är bara höjdrädd! hävdade jag.
-Okej, men ta det bara lugnt, det går nog bra, kanske vill du byta plats med mej så du inte behöver titta ut genom fönstret? föreslog han. Jag skakade på huvudet.
-Nä, jag vågar inte stiga upp! sa jag. Justin nickade.
-Okej, men titta på mej istället, sa han och vände mitt ansikte mot honom och kysste mej. Jag slapnade av lite och jag och Justin pratade om allt möjligt. Han kysste mej varannan minut eller nåt för att typ lugna mej och om jag ska vara ärlig har jag aldrig varit lugnare än när han är med mej, så ja, jag lugnade ner mej och hade till sist ändå inte panik. När vi landade gick allt bra och så hoppade vi ut ur planet och satte oss i en bil som skulle ta oss till självaste flygplatsen. När vi kom dit träffade vi Eric, Justins andra livvakt när Kenny inte är där, och han hjälpte oss att komma till Justins bil eftersom att där var ett antal *host* hundra 'host* fans och paparazzis och när vi kom till Justins bil hoppade vi in och började den korta resan till Stratford. Vi pratade om allt på vägen dit och när vi kom fram så hoppade vi ur bilen, drog väskorna in i Justins morföräldrars hus och sa hej till dem. (Jag minns inte just nu vad Justins morföräldrar heter) Hans mormor kramade om mej och sa:
-Det var länge sen vi såg dej Lovisa! Hur går det i skolan?
-Det går nog bara bra! svarade jag och log. Hon nickade.
-Vill ni ha nått att äta? Det är ju ganska sent så, sa hon. Vi nickade.
-Tack mormor, sa Justin och vi förde våra saker till det rum vi skulle sova i.
-Ja, det här med rummet, vi tänkte dra en madrass dit sen när ni ska sova men jag misstänker att ni ändå sover i samma säng, sa hon. Vi skrattade. När vi hade ätit klart tittade jag på klockan. 9:41pm visade den. Jag gäspade.
-Hur kan man va så trött även fast klockan bara är 20 före 10? frågade jag.
-Jaadu, sa Justins morfar. Kanske för att ni satt i flyg och sånt? föreslog han sedan. Jag nickade.
-Mm, och så steg jag upp alldeles för tidigt för att vara normalt för mej, sa jag. De skrattade.
-Jag tror nästan att jag går och sova snart, för när jag ändå ska vara barnvakt åt Jazzy och Jaxon imorgon så behöver jag ganska mycket energi, sa jag och skrattade. De andra skrattade.
-Jamen, då borde du nog gå och sova, sa Justin och flinade.
-Vi kan dra in madrassen i rummet imorgon, inatt kan ni väl sova i samma säng? sa hans mormor och vi nickade.
-Visst, sa jag och tackade för maten och gick till rummet där vi skulle sova. Jag bytte om till ett par minishorts och en stor t-shirt, sedan gick jag till badrummet och borstade tänderna och så sa jag godnatt till Justins morfar och mormor och så gick jag och la mej. Justin kom in i rummet och sa:
-Jag kommer snart och sova, ska bara prata lite med mormor och morfar först.
Han kysste mej och gick ut igen. Medans han var borta låg jag och tittade upp mot taket och tänkte på allt. Sedan märkte jag också hur liten säng det var som vi 2 skulle sova i. Vi skulle bli tvugna(?) att sova riktit tätt för att rymmas men det hade jag ju inget emot heller så. Snart kom Justin tillbaka och så la han sej ner med armarna runt midjan min. Han kysste mej på halsen och i nacken en lång stund och det fick mej att vända mej om. Vi kysste varandra en lång stund och snart la Justin sej på mej. Vi fortsatte att kyssas och jag drog av honom hans t-shirt...


Är jag inte fantastisk? ;) 2 inlägg på en dag, ALL THE AWARDS TILL MEJ!
Om ni kommenterar riktigt duktigt så får ni väl forsättningen imrn ;)
Och nu när det har gått 10 kapitel, vad tycker ni om Episode 2 av "Forever And Always"? Jag tar mer än gärna emot synpunkter och också en ordbok (lool, just kidding). Och om nån kommer ihåg vad Justins morföräldrar heter så skulle jag vara tacksam om ni lämnade en kommentar och sa vad de heter, för jag har glömt! Hans morfar heter bruce, eller nåt sånt va? Men mormor...

Okej, nu ska jag iaf gå och sova.

Kram Madde

Kommentarer
Postat av: Johanna

Diane heter mormorn :)

GRYMT BTW!

2012-01-08 @ 22:41:40
URL: http://johannaviveca.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0