Forever And Always

-Varför ska allt vara så svårt? Varför kan jag inte komma över dig? viskade jag tyst för mig själv. Jag hatade att veta att han inte brydde sig om mig mer. Jag suckade och gick in och la mig, även fast klockan var ungefär kvart över 9. Otroligtvis somnade jag ändå...

---

Veckan gick snabbare än vad jag hade trott och dagen då jag skulle ha dejt med Alex närmade sig...

-TYSTA! ropade mr. Archbold mitt i vår katastrofaliska klass, Tack! Så alla läser sid. 45 i boken! Varsågoda, ni får gå hem! fortsatte han sedan.

Jag tog mina biologi böcker och började gå mot mitt skåp. Jag hade vant mig vid den här skolan, det spreds rykter väldigt snabbt. Redan några dagar efter festen frågade alla om jag var tillsammans med Alex. Mitt svar var alltid detsamma; ”Det är komplicerat” .

-Så Amanda, jag hämtar dig då vid 6 tiden, eller hur? frågade Alex och jag hoppade lite till eftersom att jag varit djupt i min egen värld.

-Öö jaa..gör det! Syns senare, sa jag och kysste honom lätt på kinden. Han flinade och gick iväg. Jag suckade och började gå mot min bil.

Allt jag gör påminner om Justin. Kom igen, om han verkligen hade brytt sig om vårt förhållande hade han aldrig hånglat med Selena. Fan, varför ska allting vara så svårt? tänkte jag för mig själv. Just då kom pappa in i mitt rum.

-Jag och Hayley ska gå ut och äta ikväll, så vi kommer troligen inte vara hemma före tolv, sa han och log lite. Var inte så mycket på datorn bara, sa han sedan och gick ut. Jag lyssnade på hans steg då han gick ner för trapporna och satte mig sedan framför datan.

Av mina gamla vanor gick jag förtås på twitter först. Jag satt och tänkte en stund om jag skulle skriva om dejten men skrev istället sedan; "I hate you...and then I love you...it's like I want to throw you off a cliff....then rush to the bottom to catch you”. Jag såg på klockan och jag hade ännu 2 timmar på mig tills Alex skulle komma, men bestämde mig för att endå börja välja kläder. Men jag kunde inte hitta något passande hur mycket jag än letade.

-HAYLEY! ropade jag med lite panik i rösten. Jag fick inget svar så jag sprang ner till köket.

-Jaa? frågade Hayley med en kaffekopp i handen.

-Jag ska på en dejt idag, och jag har inga passande kläder, sa jag men min desperataste röst. Hayley log och drog mig till sitt och pappas rum. Hon öppnade hennes klädskåp och tog ut en väldigt vacker klänning, vit med blå prickar.

-Jag skulle igentligen ha den ikväll, men den är för liten så du kan få den, sa hon och log.

-Va?! Seriöst! Tack så himla mycket! Sa jag och kramade om henne. Hon skrattade lite och gick sedan ut ur rummet. Själv sprang jag upp för trapporna in i badrummet. Jag började sminka mig och var faktist ganska nöjd med slutsatsen; blå ögonskugga, mascara och läppglans.

-Jag undrar om Justin skulle ha gillat dethär...sa jag tyst för mig själv.

Efter några minuter hörde jag Alex bil komma. Jag kollade sista gången i spegeln, och allting var perfekt, nu ska jag verkligen ha det kul och glömma Justin, tänkte jag.

-Oj hej snygging! Jag väntade på min shawty, vi skulle på dejt, men du kan ju komma istället, sa Alex då jag kom in i bilen.

Jag log ett besvärat leende. Hur mycket jag än försökte fick jag inte ordet ”shawty” att låta rätt i Alex mun.

-Jag tänkte att vi kunde gå till en resteurang nära sjön, går det bra? frågade han sen.

-Okej, sa jag och log lite försiktigt. Hur i hela friden skulle jag någonsin glömma Justin?

Justins perspektiv:

Jag hade försökt allt för att få mig själv att förstå Amandas situation. Men hur jag en försökte fattade jag aldrig varför hon inte förstod att jag älskade henne.

Jag gick in på twitter och först följde jag några fans och skrev sedan ”It seems like we never will be together after all this...”. Jag skulle spendera resten av dagen med Chaz så jag suckade och stängde av datorn.

Alex's perspektiv:

Damn, Amanda är verkligen snygg! Jag känner mig som smuts brevid henne.

-Är det där var vi ska äta? frågade Amanda och suckade.

Jag kunde inte avgöra om hon suckade för att hon var besviken eller för att det var vackert. Jag bestämde mig för att inte tänka på det och parkerade bilen istället. Jag steg snabbt upp så att jag skulle kunna öppna dörren till Amanda, lite får man väll anstränga sig.

-Välkommen, madam! sa jag då hon steg ut ur bilen och hon fnittrade lite. Jag tog hennes hand och visade henne fram till vårt bord.

-Så ska vi beställa maten?

Amandas perspektiv:

Maten var god, platsen var vacker, men inget jämfört med mina och Justins dejter. Okej, Justin är 10 000 gånger rikare men endå. Det kom någon lugn låt plötsligt och Alex frågade om jag ville dansa.

-Haha, okej, men jag är sen inget proffs, svarade jag och steg upp.

Låten var helt okej, tills refrängen började ;

”What if I had never let you go

Would you be the man I used to know

If I'd stayed

If you'd tried

If we only turn back time

But I quess we'll never know”

Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken så jag sprang ut ur resteurangen till bryggan vid sjön.

-Amanda! Vad är det? frågade Alex som sprungit efter mig.

-Justin.. mumlade jag.

-Va?

Jag svarade inte och han flinade plötsligt. Jag förstod hans hemska ide och skulle just hoppa undan, men han hann knuffa i mig. Det som var roligt med det var att han föll själv i.

-ALEEEEEEEX! ropade jag medan jag skrattade för full hals.

Efter att vi simmat en stund steg vi upp för att börja gå hemmåt. Glittrande vattendroppar slingrade sig ner för Alex rygg då han steg upp. Han hade tydligen tagit bort sin tröja medans vi simmade. Plötsligt hörde jag att jag fått ett meddelande, Justin, stod det.

”Loved you once, love you still, always have, always will”

---

Kapitlet skrivet av Josso :D Tack Josso<3 KOMMENTERA!<3