No Matter What, Kapitel 35

Vi skulle rita något som betyder väldigt mycket för oss. Jag satt en lång stund och tänkte och så kom jag på det. Jag började rita ett hjärta. När det var klart började jag rita min familj och mina närmaste vänner. Och så till sist skrev jag "Jag är så tacksam för allt jag har. Jag har de bästa föräldrarna någon kan ha och de bästa vännerna nånsin och jag älskar dem med hela mitt hjärta.". Jag tittade på min teckning och tänkte en stund, så började jag rita dit Justin också...
När lektionen var över gick jag till mitt skåp och la in mina saker och så gick jag till lunchen. Jag tog av maten och så satte jag mig ner vid ett bord. Jag satt där och åt när 2 killar kom fram till mig. De var riktigt snygga.
-Kan vi sätta oss? frågade de och utan att vänta på svar satte dom sig.
-Så, du är ny här va? frågade den ena killen och log på ett sexigt sätt. Jag log tillbaka.
-Yeah, svarade jag och fortsatte äta. Killarna tittade på mig.
-Varifrån äru? frågade den andra killen.
-Nashville baby, sa jag och tittade på honom och log. Han log tillbaka.
-Okej, men jag heter Alex, och det där är Jaxon, trevligt att träffas, sa killen och räckte fram handen.
-Amanda, sa jag och skakade hand med honom och sedan skakade jag hand med killen som hette Jaxon.
-Trevligt att träffas, sa jag och log mot dem. Klara och Jasmine kom fram till vårt bord. De fejklog mot mig och så sa Jasmine:
-Så ni sitter här med henne. Ska ni inte komma och sitta med oss istället?
Hon log sockersött mot dem. De tittade på henne och så på mig. Sedan sa Alex:
-Näe... Amanda är ju ny, hon har ingen att sitta med. Så vi sitter nog här.
Han log. Jasmine fejklog och Klara gjorde detsamma.
-Men kom igen! Hon kan ju inte vara så intressan! sa Klara. Killarna skrattade.
-Hon är ny, vi vill lära känna henne, och vi känner redan dig, sa Jaxon. Jasmine fnös.
-Jasmine, ge dig nu, jag kommer ändå inte dejta nån av dem... Än, sa jag och skrattade åt hennes ansiktsuttryck. Hon suckade och så vände hon på klacken och gick. Jag satt och pratade med Alex och Jaxon på lunchen och de var verkligen trevliga. När lunchen var över gick jag till nästa klass. Skoldagen gick fort och när jag kom hem ropade jag "hej!" för att se om någon var hemma. Hayley kom ut i hallen. Hon kramade mig och sa:
-Du har besök. Gå upp på ditt rum.
Hon log mot mig och jag tog av mig skorna och jackan och så gick jag upp till mitt rum. När jag kom in satt Justin på min säng. Jag trodde jag drömde. Han såg ganska osäker ut.
-Justin? frågade jag, vad fan?! Drömmer jag?
-Näe... sa han och log lite prövande. Jag stirrade på honom.
-Justin, hur i hela världen fick du min adress?! frågade jag och lät irriterad.
-Uh... Det är inte viktigt just nu... Snälla Amanda, förlåt mig, sa han och tittade på mig. Jag tittade på honom och fick en flashback. Jag kom ihåg när vi grälade och jag sprang efter honom och kysste honom. Han förlät mig så snabbt. Men det var kanske inte ändå samma sak. Jag menar, nu har han ju hånglat med Selena och allt. Jag skakade på huvudet åt honom.
-Justin... Jag förlåter dig... Men jag är inte dum nog att lita på dig. Du hånglade med Selena och nu är det dags för mig att gå vidare. Och för att kunna göra det måste jag förlåta dig. Men Justin, jag litar inte på dig mer, så är det bara, du kan inte försöka mer, sa jag. Justin tittade ner i golvet. Jag såg att det rann en tår nerför hans kind. Han tittade upp igen och så gick han om mig och ut ur rummet.
-Ledsen för allt jag har gjort och jag älskar dig, hejdå... sa han och så gick han. Jag tittade efter honom en stund och så satte jag mig på sängen. Inga tårar kom, igenting. Allt kändes bara tomt. Så tomt. Jag tittade ut genom fönstret och jag tänkte inte ens. Allt var bara så tomt. Jag hörde hur Hayley ropade på mig men jag rörde inte en min. Nu hade jag förlåtit honom och så var det dags att gå vidare. Nice. Efter en stund knackade det på dörren och in kom Hayley.
-Varför svarar du inte? frågade hon. Jag ryckte på axlarna.
-Allt är så tomt, mumlade jag. Hon satte sig ner på sängen.
-Hur var första skoldagen? frågade hon istället.
-Helt okej, svarade jag och ryckte på axlarna. Hayley tittade på mig.
-Träffade du nån trevlig? frågade hon nyfiket. Jag ryckte på axlarna.
-Ja, det gjorde jag väl, svarade jag. Hayley kramade mig.
-När kom Justin hit? frågade jag efter en stund.
-Kanske 15 minuter före du kom hem, svarade Hayley.
-Okej, vad sa han? frågade jag.
-Inget speciellt, han sa bara att han hade förstört så väldigt mycket så han var här för att fixa allt, svarade hon. Jag suckade.
-Det gick inte som han tänkt sig, va? sa Hayley. Jag skakade på huvudet.
-Det gick helt åt helvete för honom, sa jag, men jag förlät ju i alla fall honom.
Hayley kramade mig och så steg hon upp. Sedan gick hon ut ur mitt rum och jag la mig ner på sängen och somnade efter 2 timmars tänkande...
Så nu äntligen fick ni ett kapitel :) Hoppas ni gillar det! :) Uppdateringen kommer inte vara den bästa men jag ska skriva åtm. ett kapitel nu som jag kommer posta på helgen.
KOMMENTERA :)

Kram Madde

Kommentarer
Postat av: Madde

Äntligen, skit bra! Mer. :)

2011-03-18 @ 02:07:48
URL: http://karinbeatrice.blogg.se/
Postat av: Julia

Naaw stackars Justin på något sätt haha :P Du skriver bääst! :D Skiit bra!

2011-03-18 @ 06:42:36
URL: http://juliagarcia.devote.se
Postat av: Lintso

ÄÄÄh jättebra!! Meeer snälla? Nu sko ja säga att he sko få bli dags att kanske bli ihop me Justin igen. de e ju så synd om honom.

2011-03-18 @ 07:27:34
Postat av: Svarten97

meeeer! :) #belieberlove ;)

2011-03-18 @ 13:46:27
URL: http://svarten97.devote.se
Postat av: Anonym

Superbra med killarna o sen Justin. Kan hon inte börja umgås mer med dem? :)

2011-03-18 @ 15:23:48
Postat av: Johanna

mer mer :D

2011-03-19 @ 08:01:20
URL: http://johannaviveca.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0