Forever And Always

-Jag gissar att du är Ryan, sa jag och räckte fram handen.
-Jepp, sa han och log. Olivia kramade honom och vi presenterade oss. Vi hade lite kul en stund, sedan måste vi gå, men dom lovade att höra av sig. Olivia hoppade upp och ner och var så glad.
-VI SKA FÅ TRÄFFA JUSTIN IGEN! skrek hon och började gråta.
-Ta det lugnt! folk kan ju tro att du är galen, och jag bryr mig inte om Beaver, jag ska träffa Chaz igen, sa jag. Undrar om han gillar mig? tänkte jag. Vi får väl se...

---

Vi gick tillbaka till våra platser och konserten var nästan över. När konserten var slut gick vi ut ur arenan. Vi gick till Olivias bil och satte oss. Då ringde min telefon. Okänt nummer.
-Hej! svarade jag.
-hej, det är Chaz, undrar och du och Olivia vill komma backstage? Justin frågade, sa någon. Chaz, tänkte jag och log. Jag hörde hur någon ropade i bakgrunden "MEN JAG MÅSTE DUSCHA FÖRST!" och jag skrattade.
-Aa, visst, men var ska vi ses? För jag är ganska säker på att vakterna inte släpper in oss backstage utan backstage biljetter, sa jag. Olivia kollade på mig och flippade ur lite. Haha, crazy fan.
-Oh, yeah, men kom så långt dom låter er gå, så möts vi där, syns, sa Chaz och la på. Jag kollade på Olivia och sa:
-Hörru, vi får åka hem lite senare, nu ska vi backstage.
Olivia skrek och vi steg ut ur bilen. jag skakade på huvudet och skrattade. Vi gick in i arenan och gick längs en korridor som vi visste att ledde backstage. Vi kom till en dörr men där stod en vakt.
-Hej! vi ska träffa Chaz, Ryan och Justin backstage, sa jag och log mitt sötaste leende mot vakten. Han höjde bara på ögonbrynet mot mig.
-Det säger alla, gå iväg! sa han. Jag och Olivia suckade och då öppnades dörren. Där stod Justin, Chaz och Ryan.
-Hej! sa dom och log. Vi kramade varandra och så gick vi in men före jag gick in kollade jag på vakten med en triumferande blick. Vi följde efter killarna och Olivia var faktist inte så i chock mera, haha, crazy fan.
-Hej, varför skulle vi komma backstage? frågade jag.
-Vadå? Vill du inte eller? frågade Ryan och skrattade.
-Du, jag har bättre saker att göra än lyssna på Justin Beaver, sa jag. Killarna kollade på varandra och Ryan och Chaz 'OOH':ade. Justin skakade på huvudet åt dem och vände sig om mot oss.
-Beaver? frågade han och skrattade. Kom igen, du kan nog bättre än så.
-Okej, loser then, sa jag och kollade på honom. Olivia hostade och jag kollade på henne. Hon mötte min blick och såg surt på mig. Jag ryckte på axlarna. Justin kollade på mig och log. Han verkade inte bry sig om att jag inte gillade honom.
-Hatar du mig? frågade han.
-Äh, hatar och hatar, jag har bättre att göra än lyssna på din såkallad musik, Beaver, sa jag. Han skrattade.
-Bra då att någon vågar vara sig själv med mig, sa han och ryckte på axlarna.
-Just so you know, jag försöker inte trycka ner dig, verkligen inte, men jag förstår inte hur alla tjejer blir som galna när dom hör dig, jag menar, vad fan har du gjort med dem för att dom blir galna? Och herregud, jag har tappat hälften av min hörseln ikväll, fan vad dom skriker, och jag som glömde öronpropparna, sa jag. Justin skrattade.
-Du, jag kan faktist inte svara på den frågan, det är väl för att jag är så snygg, sa Justin coh blinkade. Jag himlade med ögonen.
-Men det är ditt fel att jag inte hör lika bra mer, sa jag anklagande.
-Mitt fel? Hur kan det vara mitt fel?! frågade han. Jag skrattade åt hans chockade ansikte.
-Dom skriker för att DU sjunger, att dom ska vara så galna, sa jag och suckade. Killarna skrattade.
-Olivia, varför är du så tyst? frågade Ryan. Jag kollade på Olivia.
-Vet inte... Fattar bara inte att allt detta händer, sa Olivia och ryckte på axlarna.
-Där är i alla fall en som tycker om dig, sa Ryan åt Justin. Jag kollade på Chaz och log mot honom. Han log tillbaka. Men visst kollade han in mig lite extra?
Vi kom fram till ett rum coh där gick vi in. Där var en massa människor. Jag kollade runt på dem och log mot dem.
-Det här är Amanda och Olivia, sa Justin. Dom kom och hälsade på oss.
-Uhm... Jag är inte ett stort fan av Justin så jag har INGEN aning om vem ni är, sa jag och skrattade. En kille kom fram till mig, jag hade sett honom dansa på scenen.
-Seriöst? Du såg ju så glad ut när du var en av dom lyckliga tjejerna som fick vara OLLG, sa han, och du, sa han och pekade på Olivia, var väl den andra flickan?
Olivia nickade och log.
-Men skulle det se bra ut om ena sitter där och nästan gråter medans den andra är såå uttråkad? frågade jag. Alla 'OOH':ade och sedan skrattade dom.
-Justin, gift dig med henne, då har du hittat nån som inte uttnyttjar dig för dina pengar och allt det, sa Scooter och alla skrattade. Jag skakade på huvudet och sa "Never".
-Jag kan gärna gifta mig med henne, sa en annan dansare och skrattade. Jag skakade på huvudet åt honom och skrattade igen.
-Det är nog bäst att ni inte skrämmer upp dom här tjejerna, dom kan tro att ni är några pedofiler, sa Chaz och jag brast i skratt.
-Hahaha, Chaz, jag tycker faktist att dom ser lite ut som pedofiler, sa jag och skrattade. Olivia tittade på mig och brast i skratt.
-Tjejhumor, sa Justin och skakade på huvudet. Jag och Olivia slutade skratta och tittade på alla som stod och tittade på oss.
-Jag vet att vi är snygga, men ge oss liite andnigsrum, sa Olivia. Dom skrattade och återgick till sdom saker som dom gjorde före vi kom. då ringde min telefon. Det var mamma.
-Hej! svarade jag.
-hej! sa mamma, var är du? Är inte konserten slut ännu?
-Jo, den är slut, men jag är backstage, sa jag.
-BACKSTAGE?! Hur gick det till? Du gillar ju inte ens Justin, sa mamma.
-Äh, berättar senare, sa jag.
-Aha... Okej... När kommer ni hem då? frågade hon.
-Ingen aning, men vi är faktist 16 år, inte liten längre, och Olivia sover ju över hos oss sedan, sa jag.
-Hörru, vet du att klockan är nästan 11? Du är 16 år, ja, men inte en chans att du får vara ute med några du inte känner! sa mamma.
-Mamma... Vi är inne, sa jag.
-Du vet vad jag menar, sa mamma irriterat.
-Jaha, vad har jag gjort nu då? frågade jag irriterat. Hon ska alltid bli sur på mig, och så tror hon att hon kan bestämma över precis allt jag gör.
-Du kommer hem nu, förstår du?! sa mamma.
-Men vad faaan, sa jag och gick ut ur rummet för jag ville inte att alla skulle höra mig när jag pratade.
-Hörru, du är 16 år, men jag låter dig INTE vara ute länge, bara för det! Vem vet vad som komemr hända? sa mamma.
-att du ALLTID ska vara så jäkla orolig! sa jag.
-Du, jag bryr mig om dig! Om du inte kommer hem nu så tar jag din dator! Förstår du?! sa mamma strängt.
-Men faan! sa jag och stängde av. Jag gick in i rummet igen.
-Olivia, vi måste dra, mamma dödar mig! sa jag och tittade ner i golvet. Suck, alltid ska mamma vara så sträng. Olivia suckade.
-Vi syns kanske senare, sa Chaz och log mot oss. Jag log tillbaka och så gick vi. När vi kom till bilen suckade jag och vi satte oss. Olivia började köra.
-Varför måste hon alltid vara så jäkla orolig? sa jag irriterat.
-Hon är din mamma, och efter det som hände Sarah så är hon väl mer orolig, sa Olivia lite försiktigt. Jag suckade. Sarah... Tänkte jag.

---

Nu fick ni ett lite längre kapitel, sorry till er som inte gillar långa kapitel :P Hoppas ni gillar det. Och nu får ni verkligen bli lite bättre på att komentera! Jag vill ju veta vad ni tycker om storyn hittills!

Kram Madde