Forever And Always, Episode 2. Part 6.

-Vadå, ska ni åka?! frågade jag desperat. Mamma och Pattie nickade.
-Hejdå, sa de och stängde dörren. Jag suckade och ångrade att jag fölt med. Nu var jag typ ensam i huset med Justin. Om han då ens var hemma. Jag vände mig om och tittade rakt in i Justins bruna fina ögon...

-Uhm... Hej, sa han och såg ner i marken. Jag bet mej i läppen och visste inte vad jag skulle säga.
-Uhm... sa jag och visste inte riktigt vart jag skulle titta. Justin lyfte upp mitt huvud och tittade in i mina ögon.
-Jag vet att du kommer troligen inte förlåta mej, men jag är ledsen. Jag ville aldrig såra dej. Du vet inte hur mycket det sårade mej att vara borta från dej. Det har gått nästan ett år sen vi gjorde slut, och det här året har varit det svåraste nånsin. Jag vet inte om du vet om det, men jag har grälat väldigt mycket med pappa, och så ännu att fansen börjar hata mej och så förlorade jag dej, det sårade mej jättemycket men med tanke på allt skit som jag har gjort har jag väl förtjänat det. Men jag vill bara säga att då när vi gjorde slut, jag var helt borta. Jag visste inte hur jag någonsin skulle kunna förlåta mej själv för att jag hade sårat dej. Ända jag kunde tänka på var att du aldrig skulle förlåta mej. Jag kände mej som en idiot. Och när jag då var ihop med Selena, jag tänkte bara på dej. Jag älskade aldrig henne som jag kanske påstod. Jag älskade dej, jag har älskat dej ända sedan den dagen då jag hörde dej sjunga i det köpcentret. Även fast du inte skulle tro det, jag älskar dej, har alltid gjort, kommer alltid att göra det. Även fast vi kanske går åt olika håll så finns du alltid här, sa Justin och pekade på sitt hjärta. Jag blev tårögd. Det ända jag ville göra var att slänga mej i hans armar och att han skulle hålla om mej och aldrig släppa taget. Det var väl det jag gjorde också. Jag slängde mej i hans armar och kramade honom så hårt så han förstod att han aldrig skulle släppa taget igen. När vi stod där och kramade varandra kände jag hur jag började gråta. Justin höll om mej hårdare och sjöng viskade i mitt öra:
-I will stand by you, I will help you through, when you've done all you can do And you can't cope, I will dry your eyes, I will fight your fight, I will hold you tight, And I won't let go.
Jag fick rysningar i hela kroppen av hans röst. Jag bara kramade honom hårdare och tittade upp på hans ansikte.
-Justin...
-Ja?
-Jag älskar dej, sa jag och kysste honom. Efter kyssen stod vi där och kramade varandra.
-Jag älskar dej också, viskade Justin i mitt öra. Och här kommer känslorna igen, tänkte jag när jag kände hur jag började gråta igen. Justin lyfte upp mitt ansikte.
-Hej, varför gråter du? frågade han och log lite.
-Glädjetårar, sa jag mellan snyftningarna. Justin skrattade. Sedan började jag också skratta.
-Vad ska vi göra? frågade jag efter att jag hade torkat tårana. Justin ryckte på axlarna.
-Kom, sa han och tog min hand. Han ledde mej in i vardagsrummet och vi satte oss ner i soffan.
-Vill du se på en film? frågade han. Jag nickade.
-Vilken film då?
-The notebook? föreslog jag. Justin skrattade.
-Visst, filmen vi alltid ser på efter att ha haft ett gräl va? sa han och skrattade. Jag nickade och skrattade. Han la i filmen och kom och satte sig brevid mej. Han la armen om mej och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Mitt i filmen tittade jag upp på Justin och iaktog honom medan han såg på filmen. Han verkade vara så inne i filmen eller i sina egna tankar att han inte märkte att jag satt och såg på honom. När jag satt där och såg på honom tänkte jag på hur allt hade varit förr. För ett år sen. När vi var så kära att det kändes som om inget kunde förstöra för oss. Nu kändes det som om vi hade mycket att jobba på för att komma så långt igen. Men jag visste att vi skulle klara det. För det kändes som om allt dåligt som nånsin hade hänt mellan oss var som bortblåst. När jag satt där och tänkte tittade Justin på mej.
-Varför tittar du inte på filmen? frågade han och log. Jag skrattade.
-För att jag sitter och tänker.
-Haha, men varför det då?
-Jag tänker på allt, du vet, man måste ju tänka nån gång också?
- Mm, sa han och såg fundersam ut.
-Vad tänker du nu på då? frågade jag. Han ryckte på axlarna.
-Dej.
-Awwwwwww, men vad? c'mon, tell me!
-Skulle du vilja komma med mej till Kanada om 2 veckor? Jag ska dit för att reda ut saker med pappa och Erin, du vet, pappas fru, ska bort så det skulle vara bra om du kunde vara barnvakt till Jazzy och Jaxon, föreslog Justin. Jag nickade.
-Såklart, hur länge är vi där då?
-Uhm... Vet inte riktigt, kanske en vecka, så du hinner nog hem tills jul.
-Okej, men jag kommer med då, nu kan vi väl se på filmen?
Justin skrattade.
-Visst, sa han och kysste mej på pannan. Vi tittade på filmen och jag kände mej så lycklig för att vi äntligen hade blivit sams igen. Och nu kunde jag se fram emot 1 härlig vecka i Kanada med de sötaste ungarna nånsin, Jazmyn och Jaxon...
5 KOMMENTARER OCH NI FÅR ETT KAPITEL IMORGON OCH KANSKE TILL OCH MED 2 PÅ TISDAG :D

Åsikter om "novellen" så långt, ni som ännu läser den, jag skulle uppskatta att ni slängde in en kommentar om vad ni tycker :D

Kram Madde

Kommentarer
Postat av: Johanna

mer :D

2011-12-18 @ 15:36:00
URL: http://johannaviveca.blogg.se/
Postat av: Selma

MEEERA!!!!!!!!!!!!

2011-12-18 @ 20:02:32
URL: http://meeplusu.blogg.se/
Postat av: Hanna

SKIT BRA! :D

2011-12-18 @ 20:03:04
Postat av: Linnea

supeeeeeeeeeeeeeer! mera! :D

2011-12-18 @ 20:03:32
Postat av: Liv

Snälla meeer!? :S

2011-12-18 @ 20:03:56
Postat av: Emma

Meer. Jätte bra!

2011-12-18 @ 22:13:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0