Forever And Always

Jag följde efter honom ut och när vi kom ut stod en limousin där. Justin lädde mig till limousinen och jag gick in och efter mig kom Justin. Limousinen körde iväg och vi körde en lång stund. När vi kom fram satte Justin en ögonbindel för mina ögon och lädde mig ut. När vi var framme var vi skulle tog han av ögonbindeln. Jag såg det finaste jag nånsin hade sett...
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi var på en strand. Den vackraste strand jag nånsin sett. Justin tog min hand och vi gick ner till vattnet. Jag tog av mig mina skor och vi började gå längs stranden. Solen höll på att gå ner så det var jätte vackert.

Stranden

Vi gick där helt tysta men vi behövde inte säga så mycket. Plötsligt stannade Justin och vände sig om mot mig. Han kysste mig mjukt på läpparna. Han hade ena handen på min kind och andra runt min midja. Vi stod där och kysstes en stund. Då hörde jag någon som harklade sig. Vi knuffade fort undan och där stod Filip. Han hade en pistol i handen och han sköt. Han sköt Justin! Justin föll ner till marken.
-JUSTIN!!! NEEEEEEEEEJ!! SNÄLLA JUSTIN!! HÅLL UT FÖR MIN SKULL!!! SNÄLLA!! skrek jag och satt ner på marken. Justin blödde något otroligt och jag grät floder.
-Lovisa, KOM HIT! röt Filip. Jag kysste Justin och viskade:
-Snälla, håll ut, överlev, jag... tror att jag älskar dig, så snälla, håll ut för min skull!
Jag gick fram till Filip och Filip tog tag i mig och lag pistolen mot min midja.
-Om du inte gör som jag säger skjuter jag, sa Filip och drog mig till ett buskage. Han knuffade ner mig på marken och lade sig över mig. Jag grät som en galning och jag tänkte bara på Justin. Hur hade Filip kommit ut ur fängelset? Filip började kyssa mig. Usch, jävla bög. Han slog till mig i magen och sa:
-Tänker du aldrig kyssa tillbaka, för om du tänker sträva imot kommer detta aldrig gå över.
-Jävla bög, du har ju hjärnfel för faan! sa jag. Han slog mig i magen igen. Det gjorde jätte ont, men jag bet mig i läppen så jag skrek inte. Han började kyssa mig igen och nu måste jag ju kyssa honom. FAAN! tänkte jag medan vi hånglade. Jag vill fan inte ha sex med honom!! Han är ju sjuk i huvudet!! FAN!!
Jag ville ju kyssa Justin! Inte Filip! Nu började Filip klä av mig men jag tänkte INTE klä av honom! NEVER EVER! Han märkte nog det så han klädde av sig själv. Efter en stund trängde han in. Usch faan, det gör ju ont!! tänkte jag. Jag tänkte bara på Justin som höll på att dö. Han hade nog tappat jätte mycket blog vid det här laget. Så såhär mycket smärta kan jag nog ta, och detta måste vara över fort så jag kan ringa till ambulansen. När Filip var klar band han fast mig i ett träd. Sen gick han iväg. Jag försökte komma låss och det gjorde jag. Jag tog på mig alla mina kläder och sprang till Justin. Där låg han, i en stor pöl av blod.
-FAAAAN! HJÄLP!! skrek jag och ringde ambulansen. Ambulansen kom och jag fick åka med. Jag var livrädd. Mamma ringde medans vi var i ambulansen. Jag grät ju floder nu så det var lite svårt att prata.
-hej, mamma, sa jag och snyftade.
-Var i helvete är du? frågade mamma och lät orolig.
-Mamma, kom med Pattie till sjukhuset, vi är påväg dit nu, så snälla kom, Justin blev skjuten av Filip och Filip våldtog mig igen, grät jag.
-OMG!! Herregud, vi kommer direkt, ta hand om dig, älskling, jag älskar dig, sa mamma och la på. Vi kom fram till sjukhuset och de tog in Justin på operation direkt. Det kom några poliser fram till mig och jag fick berätta allt. Mamma och Pattie kom in och Pattie grät också floder.
-Justin är på operation just nu, sa jag och kramade om Pattie. Men det känns som om det är mitt fel.
-Om du inte skulle ha varit där skulle Justin fortfarande ligga där, och du gjorde ju som Filip sa så att du skulle hinna snabbare till Justin och ringa ambulansen, sa mamma och kramade om mig. Jag grät ännu mer och vi satte oss ner i väntrummet. Nu fanns det bara en sak att göra, vänta. Pattie grät, mamma grät och jag grät. Efter kanske en timme kom en läkare fram till oss och sa:
-Justin har nu genomgått sin operation, ni kan besöka honom på våning 2, rum 69, men han är medvetslös, tyvärr.
-Kommer han vakna upp? frågade Pattie oroligt.
-Vi är inte helt säkra, det är bara att vänta, tyvärr, svarade doktorn. Jag och Pattie började gå och mamma var den ända som kom att tänka på att tacka doktorn så hon gjorde det, sen kom hon efter oss. När vi kom fram till Justins rum sa Pattie:
-Lovisa, du kan gå in till honom ensam en stund, så kommer vi sen.
Jag tog ett djupt andetag och gick in. När jag kom in började jag gråta ännu mer. Justin andades genom en andningsmask och han hade dropp och massa andra slangar och saker och maskiner runt omkring sig. Jag gick fram till Justin och kysste honom på munnen. Han rörde sig inte. Jag tog en stol och satte mig ner bredvid honom. Jag visste att han inte skulle höra mig men jag började i alla fall prata med honom.
-Justin, snälla, vakna, jag tycker jätte mycket om dig. Jag vet att jag inte har känt dig så länge men du är verkligen speciell, och du är bara så underbar, snälla vakna upp, för min skull, och för Pattie, och för alla dina fans, men snälla vakna upp, du måste vakna och du måste hålla ut, snälla, Pattie älskar dig, och det gör jag också, tror jag, jag har inte känt dig så länge, men snälla, vakna. Vi behöver dig här på jorden, snälla Justin, jag älskar dig, jag är helt säker nu. Vet du vad jag tänkte på när Filip våldtog mig? Jag tänkte på dig, jag tänkte att när Filip är klar ska jag springa till dig och ringa ambulans, jag lät Filip våldta mig bara så att du skulle kunna överleva, snälla Justin vakna, sa jag, men ingenting hände...
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SHIT!! OMG!! Jag vill döda Filip nu! Vad tror ni kommer hända?? kommer Justin vakna upp? Hur slapp Filip ut ur finkan?? Herregud, vad svårt det var att skriva allt detta. Nu fick nu ett lite längre part, igen :). KOMENTERA! :)
Kram Madde