Forever And Always

Jag tog mina saker och så gick jag till nästa klass. Jag var lite sen, konstigt nog. Jag mumlade en ursäkt och så gick jag och satte mig. Jag kände hur alla stirrade på mig. Alla hade hört om mig och Justins lilla kyss. Hur fan ska jag lösa dethär?...

Jag suckade och tänkte hela timmen.
-Sammie, lyssnar du alls? frågade vår lärare.
-Nä, inte ett dugg, svarade jag och suckade.
-Men då är det kanske bäst att du går ut en stund, och så tar vi dethär senare? sa hon då.
-Nää... svarade jag. Alla stirrade på mig och några fnissade.
-Fröken! Hon kysste ju nån annans pojkvän, så jag förstår ju att hon har problem, hon tänker väl för mycket på Justin, sa nån. Alla skrattade och några viskade 'Bitch'. Vår lärare kollade på mig i chock och så skakade hon på huvudet.
-Okej, Justin Bieber? Lovisas pojkvän, va? sa hon.
-Mm... svarade jag och tittade ner i bordet.
-Ouch, inte bra... Vad ska du göra åt det då? frågade läraren. Jag suckade och så tog jag mina saker och gick ut ur klassen. Jag gick hela vägen hem, och jag brydde mig inte ett dugg om att jag skolkade men jag orkade bara inte. Utan för min dörr stod Justin. Han hade rödgråtna ögon.
-Vi måste göra nåt fort, sa han och kom in i huset efter mig.
-Mm... Jag vet, svarade jag och vi satte oss ner i soffan.

Lovisas perspektiv:

När histora timmen var över gick jag till mitt skåp och tog ut några böcker, sedan väntade jag på Emma. Emma kom fram till mig, och hon hade med sig tjejen som hette Julia.
-Hej, sa jag till dem.
-Jag tänkte att vi alla tre har ju ändå biologi och geografi nu, så vi kan ju gå till klassen tillsammans, visst? sa Emma.
-Mm, jag nickade och log.
-Asså, det hände en jätte konstig grej på förra timmen för mig, eller rättare sagt för Sammie, sa Julia. Jag suckade och kollade lite på henne.
-Men det här är faktist nåt att höra på, sa Julia och log lite.
-Okej... Tell me, sa jag medans vi gick till klassrummet.
-Jo, asså Sammie var helt borta på timmen, och sen så frågade Linda, du vet, tröga läraren, om Sammie lyssnar alls, och då sa Sammie att hon inte lyssnar, så sa Linda att hon kan gå ut isåfall, då sa nån "Fröken! Hon kysste ju nån annans pojkvän, så jag förstår ju att hon har problem, hon tänker väl för mycket på Justin", och då kollade Linda på Sammie i chock och sa nåt "Ouch, inte bra..." och då tog Sammie sina saker och gick ut ur klassrummet, hon liksom, skolkade, vad vet jag, berättade Julia.
-What? Herregud... sa jag. Vi gick in i klassrummet och satte oss ner brevid varandra. Vi viskade jätte mycket. Så plötsligt ringde min telefon. Jag tog upp den ur fickan och såg att det var Sammie. Jag gav telefonen till Emma och sa att hon skulle svara.
-Hej, svarade hon i telefonen. Sorry, men Lovisa vill inte prata just nu, ring senare.
Hon la på och gav telefonen till mig, och just när jag skulle lägga telefonen ringde nån annan. Denna gång var det Justin. Jag gav telefonen till Julia denna gång.

Julias perspektiv:

Jag svarade telefonen.
-Hej, sa jag.
-Du är inte Lovisa, sa Justin.
-Nää, hon orkar inte prata med nån just nu, jag är hennes kompis, Julia, svarade jag.
-Men snälla hälsa henne att komma till Sammie efter skolan, sa Justin och så la han på.
-Vad sa han? frågade Lovisa.
-Att du ska komma till Sammie efter skolan, svarade jag och gav telefonen till henne.
-Pfft, sällan, svarade hon. Just då kom vår lärare, Karl, in.
-Sätte er ner, sa han. Alla satte sig och så började timmen.

Lovisas perspektiv:

Jag hängde inte alls med, men som tur märkte Karl ingenting. När timmen var slut gick vi till skåpen och sa hejdå till varandra, sedan åkte jag hem. När jag kom hem såg jag Sammie och Justin framför min dörr. Jag gick till dem och sa:
-Lämna nu, orkar inte, Justin det är över, Sammie, ta Justin.
Jag knuffade dem ur vägen och gick in i huset. Jag låste dörren och satte mig ner på soffan. Då kom tårarna...

Det kan bli lite dåligare uppdatering nu över julen. Men jag försöker skriva åtminstone ett inlägg pär dag :). Komentera! :)

Kram Madde